Någon mer som precis fått mf och vill försöka igen?

Det var tungt som tusan i måndags.. Men jag orkar inte vara ledsen och nedbruten längre. Jag har bestämt att jag fan ska gå ner i vikt och den där läkaren som sa att jag haft ihjäl fostret med min övervikt ska inte ha nåt att säga sen. Ska träffa min gamla personliga tränare på fredag för att bestämma hur vi ska göra i sommar. Jag har folk omkring mig som försöker hjälpa till och nu ska jag hjälpa mig själv! När jag väl sitter där med mitt barn i armarna kommer det här blekna. Och om vår bebis kommer om ett eller två pr spelar igentligen ingen roll.

Hej alla! Vi har ju bestämt oss för att ta en paus nu över sommaren, och på tisdag har vi telefonmöte för att se om vi får fortsätta på samma klinik.

I morgon bitti kl 7 träffar jag min tränare för att påbörja 3 månaders träning (tackar Gud för honom och om vi får barn igen måste vi nog döpa den efter honom). Nu till det tråkiga, en vän jag inte träffat på fler år men haft kontakt med via nätet mycket förlorade sitt barn precis i v 17.

Hon har kämpat mot barnlöshet i flera år och hon var så glad nu, så hände det här skitet! Jag ska till henne i veckan och kan behöva lite hjälp med hur jag ska agera. Jag åker dit för att se till att hon äter, sen tänker jag att det finns inget jag kan säga för att trösta.. Och gråter hon gråter jag..

Har haft telefonmöte med kliniken idag. Läkaren säger att vi får köpa ett ivf till OM jag går ner minst 14 kg... Över 4 bmi enheter under deras igentliga gräns. Jag är så jävla arg just nu och känner att jag verkligen börjar hata den där överläkaren nu. Jag vill anmäla att han sa att det var för att jag var tjock som jag fick missfallet.

Har fått missfall en gång i v 8. Och sen gjort ett misslyckat ivf. Nä usch jag vet inte om jag kommer tillbaka till dom igen. Tror att min motvilja mot kliniken också påverkar.

Det är spermiedonation