Hur reagerade/skulle ni reagera om ert barn kom ut ur garderoben?
Ärligt nu, people.Har du inga barn, rösta ändå, de flesta har redan tänkt ut det. Jag har gjort det i alla fall.
-
Har du inga barn, rösta ändå, de flesta har redan tänkt ut det. Jag har gjort det i alla fall.Du måste logga in för att rösta eller se resultatet av omröstningen. -
Svar på tråden Hur reagerade/skulle ni reagera om ert barn kom ut ur garderoben?
-
Mina föräldrar har, från dag ett, gjort klart för mig att det inte spelar någon roll om jag kommer hem med en kille, en tjej, en vit, en mörk, en gul, en grön så länge personen i fråga behandlar mig väl. De kommer älska mig precis lika mycket.
Och det är precis det jag kommer låta min barn växa upp med. Så länge mitt/mina barn mår bra av att vara med sin partner struntar jag fullständigt i vad de är för en slags människa! -
Jag skulle nog hoppa till lite av chocken och tänka "vad gör du i garderoben" ð??®
-
Nenne666 skrev 2013-08-01 15:48:37 följande:Jag kommer alltid alltid att älska Mina barn, jag kommer alltid alltid göra allt i min makt för dom, vad dom än gör. Skulle någon av dom bli/vara homosexuell så skulle min kärlek förbli oförändrad , även om det säkert skulle bli lite av en sorg, det där med barnbarn å sånt där... Men det kan man ju bli utan ändå ...så.
Varför skulle du bli utan barnbarn?
Av mina bekanta är lika stor andel homo- som heterosexuella föräldrar nu när vi närmar oss fyrtioårsåldern.
Som svar på ts: Jag skulle inte reagera så mycket men kanske bli stolt över förtroendet. Jag skulle absolut uppmuntra eftersom det skulle handla om att stärka mitt barns självkänsla och trygghet i sig själv.
Sista alternativet passade bäst. -
Det handlar inte alls bara om vilket kön man föredrar att ha sex med.Moonis skrev 2013-08-01 15:40:09 följande:Vad menar du med "inte riktigt"?
-
Och där motbevisade du den teorin.Nenne666 skrev 2013-08-01 15:52:17 följande:Va?
-
Bli stolt och stötta och förstå är två skilda saker, kunde inte välja ett alternativ.
-
Känna mig hedrad över att de anförtror sig till mig och stolt, för (med ödmjukhet i rösten säger jag) att det måste vara väldigt svårt att komma ut. Stolt, för att de vågar erkänna vilka de är. Älska dem lika mycket!
-
Struntar fullständigt i om mina barn visar sig vara hetro/homo eller bisexuella. Hoppas de hittar en partner de blir lyckliga med bara.
Skulle barnen visa sig ha någon mer udda sexuell orientering skulle jag bli lite orolig för att de ska bli olyckliga pga andra människors intolerans.
Vissa sexuella läggningar skulle jag ha svårt att acceptera och kanske känna mig äcklad av men skulle göra mitt bästa för att barnen inte skulle märka det.
-
Personligen skulle jag bli glad. Inte för att mitt barn är homosexuellt eller heteronormativt utan helt enkelt för att mitt barn har hittat någon att älska, oavsett kön
-
Skulle inte vara glad åt det, men skulle acceptera. Man väljer ju liksom inte sin sexuella läggning - därför är det ju bara att acceptera fakta.