Hur reagerade/skulle ni reagera om ert barn kom ut ur garderoben?
Ärligt nu, people.Har du inga barn, rösta ändå, de flesta har redan tänkt ut det. Jag har gjort det i alla fall.
Kommer från en bakgrund där allt utanför heteronormen var fel, fel, fel...
Idag är jag av åsikten att så länge någon är lycklig med den (eller dem!) hon/han älskar, så är det bra!
Skulle något av mina barn visa sig vara homosexuellt skulle jag stötta så mycket jag kan! Visa att jag tycker att det är okej! För deras far skulle vara helt rabiat åt andra hållet.
Jag tycker det är rätt irrelevant vilket kön hon blir kär i, så jag ser inte riktigt vad det är man skulle vara stolt över. (och jag har undrat flera gånger vad ordet "pride" kommer från i sammanhanget?). Men det är kanske mer att man är icke-stolt om man inte vågar stå för vem man är?
Skulle bli glad för då skulle hon kunna dejta någon med normal hjärna.
Jag skulle bli glad över att de litar så mycket på mig att de känner att de kan anförtro sig åt mig, jag skulle känna mig stolt över hur jag uppfostrat dem- till starka och ärliga personer, ledsen över MÖJLIGHETEN att det KANSKE inte blir några barnbarn, och arg över att de kanske nån gång kommer uppleva negativa kommentarer eller liknande på grund utav sin läggning. Sist men inte minst ;) likgiltighet gentemot det i sig, jag bryr mig inte om könet på den de väljer att ha sex och förhållanden med, det viktiga är att de älskar och blir älskade. :) phuh, LÅNGT inlägg det blev. :)
Skulle inte reagera på något speciellt sätt. Har en bror som är bög så ser inget konstigt med det och det handlar ju bara om vilket kön man föredrar att ha sex med.
Skulle inte reagera på något speciellt sätt. Har en bror som är bög så ser inget konstigt med det och det handlar ju bara om vilket kön man föredrar att ha sex med.
Jag kommer alltid alltid att älska Mina barn, jag kommer alltid alltid göra allt i min makt för dom, vad dom än gör. Skulle någon av dom bli/vara homosexuell så skulle min kärlek förbli oförändrad , även om det säkert skulle bli lite av en sorg, det där med barnbarn å sånt där... Men det kan man ju bli utan ändå ...så.