• Anonym (Ensam)

    Hur tar man sig ut i livet?!

    Jag vet att detta kanske verkar vara en lite "fjantig" sak att vara anonym för att skriva, men jag vill inte att folk ska veta vissa saker om mig så därför fegar jag...

    Jag är 15 år gammal och mitt liv rinner iväg. På allvar, jag har verkligen ångest och jag gråter ofta pga detta. Jag tänkte inte ens så mycket på det förrän folk började uppmärksamma mig på hur läget var. Så jag ger en snabb bild av hur det är:

    Jag har inte direkt många vänner om man säger så. Räknar jag alla jag pratar mer eller mindre med, så har jag väl 4-6 vänner, men bara en enda av dom kan jag verkligen se som en vän. När jag berättade detta för en vuxen fick jag reaktionen "Du är 15, du ska ha 40 vänner inte 4!". All min fritid spenderar jag för mig själv, hela sommarlovet hittills har jag varit inlåst på mitt rum i ensamhet och bara surfat på Internet, samma sak gör jag på helger under terminerna. Efter skolan också, för det mesta, bara någon gång ibland har jag åkt till stan med den enda riktiga vännen jag har men det är allt.

    Jag gör INGENTING med mitt liv, och jag mår skit över det. Jag får bara vara 15 en gång, och det går förlorat. Jag har redan missat att vara 14, 13, 12, 11 osv, nu bara måste jag bryta det här mönstret innan jag blir galen!

    "Gå ut! Träffa folk! Hitta på grejer!" Samma saker om och om igen, vuxna tror att det är så lätt. Kanske det är lätt. Kanske för andra. Inte för mig. Det finns ingenstans att ta vägen till att börja med, jag bor i ett av Sveriges tråkigaste områden. Ingen ungdomsgård eller nåt "tillhåll", ingenting. Inget att hitta på. Och även om jag skulle pallra mig till strandren eller stan, vad ska jag göra där? Det är ju inte som när man var liten och såg några jämnåriga och bara "ska vi leka?" (inte för att jag gjorde det som liten, men andra gjorde det antar jag). I den här åldern går man väl inte liksom bara fram till någon. Eller?

    Så min fråga är alltså, hur tar man sig ut? Vad ska man göra? Hur träffar man folk? Och den största frågan: hur skaffar man vänner? Jag har vissa svårigheter som gör att jag har väldiga problem i sociala situationer och jag har aldrig i hela mitt liv vetat hur man skaffar vänner, de enda jag någonsin haft (en enda tills jag började i högstadiet, därefter några till) har varit folk som kommit till MIG, jag själv har aldrig kunnat närma mig någon och bli vän med denne, dessutom har jag varit rätt avvisande mot folk som närmat sig mig eftersom min allmänna uppfattning är att folk är idioter, särskilt i min ålder, och jag vill inte ha med idioter att göra.

  • Svar på tråden Hur tar man sig ut i livet?!
  • Anonym (Ensam)
    Anonym (funderar) skrev 2013-07-18 22:37:27 följande:
    Då förklarar man att det är helt normalt för 15-åringar att ha en egna pengar. Dessutom gör man upp en plan - om du får hela barnbidraget själv, så behöver de ju inte betala allt för dig. Man kommer överens om vad som ska ingå i den summan som du får. Att man tex köper sina kläder själv. 

    Det bästa argumentet är (som föräldrar borde lyssna på =)....) att du som ung behöver få lära dig hantera pengar och ha en egen ekonomi. Inför framtiden är det givetvis jättebra. Fråga dina föräldrar "hur ska jag annars lära mig att hantera pengar?" Den borde bita lite..... 

    Kom igen - på dem bara =) 
    Åhjo tro mig, jag har försökt ;) Men de envisas med att helt enkelt titulera sig "mina ekonomiska rådgivare" och lära mig själva, genom att ge mig pengar om jag behöver nåt och varje gång ha en snabb föreläsning om hur mycket just det brukar kosta och vad som är acceptabla priser. De vill hellre lära mig än att låta mig lära mig själv... Dessutom fattar de inte riktigt att jag är 15 utan tror fortfarande att jag är ca 10 år gammal. Jag kan inte klandra dom; jag är ofta barnslig, ägnar mig åt barnsliga aktiviteter (spelar barnspel, åker till lekparken med min vän osv) och framför allt ser jag inte ut som 15. Menmen, får väl argumentera lite mer ;)
  • Anonym (Ensam)
    Nyfiken gul skrev 2013-07-18 22:57:03 följande:
    jag skulle börja i andra änden. 

    Vilka saker vill du egentligen hitta på?  När du väl är utanför dörren, vad känner du för att göra?

    Åka o fika på ett kafe med en dator i knät?  Besöka museeum? Gå på nån utställning?  Ta en långpromenad? Hänga på biblioteket?  

    ja kort sagt så får du fundera på vad som finns omkring dig där du bor och vad som kan vara intressant för dig att göra . O nej du behöver inte tokälska ideerna, du behöver bara tänka dig att faktiskt "stå ut med det".  Du behöver helt enkelt bara börja nånstans.

    Ge dig själv en utmaning kanske.  Planera nånting utanför dörren varje dag även om det så bara är 15 min.  

    Ta en promenad med lurar i öronen o lyssna på något du gillar
    Gå till stranden, sitt och läs en tidning , drick en läsk, dra djupa andetag och känn varma vindar i ansiktet
    Har du en trädgård eller utegård där du bor? Ta gott fika med dig och gå ut o sätt dig
    Ta en lunch/fika på stan/byn där du bor 
    Dra nytta av att du är en tonåring, gör något som en i din ålder skulle uppskatta. Våga vara lite barnslig o löjlig. Släpp loss

    Om du inte har nån i din egen ålder att fråga om ni ska hitta på något - kan det inte finnas nån äldre person du uppskattar o du skulle kunna ringa? Nån som vill följa med dig ut eller nån som DU kan följa med på något som är planerat?  Nån moster, kusin, eller annan äldre person ?

    Jag tror inte att du ska försöka dig på att göra allt på en gång.  Du behöver först fundera på vad du skulle vilja ägna din tid åt, vad skulle du vilja göra med ditt sommarlov?

    Strukturera upp det hela lite.  Sen är det nog lättare att hitta folk att fråga eller närma sig när du vet vad du vill göra och du känner dig mer säker på dina intressen och hur du vill utöva dom.  
    Nu är jag så otroligt nära att vara en tjurig unge och bara protestera, men du har ju såklart rätt. Enda sättet är att tvinga sig själv, antar jag. Och tipset med att hitta på nåt med någon annan var jättebra! Jag är mer eller mindre kompis med min faster, dessutom är hon en sån som ALLTID hittar på saker, och hon tjatar jämt om att vi ska hitta på nåt och att jag ska komma och bo hos dom ett tag och sånt. Det borde jag göra!
  • Nyfiken gul
    Anonym (Ensam) skrev 2013-07-18 23:07:52 följande:
    Nu är jag så otroligt nära att vara en tjurig unge och bara protestera, men du har ju såklart rätt. Enda sättet är att tvinga sig själv, antar jag. Och tipset med att hitta på nåt med någon annan var jättebra! Jag är mer eller mindre kompis med min faster, dessutom är hon en sån som ALLTID hittar på saker, och hon tjatar jämt om att vi ska hitta på nåt och att jag ska komma och bo hos dom ett tag och sånt. Det borde jag göra!
    Bra! Precis så.  Klart du kan åka bort några dagar. Jättebra ju! 

    Det handlar helt enkelt om att du måste börja tänka själv.  

    Det handlar inte om att göra saker man tycker om - det handlar om att tycka om sakerna man gör...  
    Alexander -98- Isaac -00- Victor -08-
  • Anonym (Ensam)
    Nyfiken gul skrev 2013-07-18 23:15:24 följande:
    Bra! Precis så.  Klart du kan åka bort några dagar. Jättebra ju! 

    Det handlar helt enkelt om att du måste börja tänka själv.  

    Det handlar inte om att göra saker man tycker om - det handlar om att tycka om sakerna man gör...  
    Tänka själv ja... Haha x) Det är just därför jag startat den här tråden: Jag kommer inte på saker själv. När folk säger att man måste ut och göra nåt, specificerar de ju inte VAD man ska göra och om man frågar säger dom "men gör vad som helst, gör vad du vill!". Men. Jag. Vet. Inte. Vad. Jag. Ska. Göra. Och. Jag. VILL. Inget.
  • Anonym (been there)
    Anonym (Ensam) skrev 2013-07-18 22:45:21 följande:
    Hehe, njaaa jag tror nog inte riktigt det ;) Jag kanske bara har fel uppfattning, men jag skulle tro att om kyrkan hade en ungdomsverksamhet var ungarna där antingen bara där för att träffa tolk, få gratis fika, eller så är de jättekristna. Jag själv har minst sagt inte mycket till övers för kristendomen, även om det alltid är kul att argumentera med kristna (som, såklart, alltid är äldre än jag...). Muslimer är det inte lika kul att prata med, de kan inte alls förklara sina idéer utan förklarar det enbart med "För att Gud säger det" och "För att det står i Koranen". Ibland har jag t.o.m. fått långa citat från Koranen - på arabiska.
    Man måste inte alls vara superkristen för att delta i svenska kyrkans ungdomsverksamhet. Det är det som är den stora fördelen med svenska kyrkan att de där är så otroligt välkomnande och kravlösa - ja alkohol är väl inte så populärt förstås, men eljest är det, enligt min erfarenhet väldigt "högt i tak"!! Kanske ber de en bön eller sjunger en psalm ibland, men det dör väl ingen av?? Pröva, vet jag!!
  • Anonym (Ensam)
    Anonym (been there) skrev 2013-07-19 00:29:30 följande:
    Man måste inte alls vara superkristen för att delta i svenska kyrkans ungdomsverksamhet. Det är det som är den stora fördelen med svenska kyrkan att de där är så otroligt välkomnande och kravlösa - ja alkohol är väl inte så populärt förstås, men eljest är det, enligt min erfarenhet väldigt "högt i tak"!! Kanske ber de en bön eller sjunger en psalm ibland, men det dör väl ingen av?? Pröva, vet jag!!
    Nja, jag är nog ändå inte så tänd på idén... Jag tänker inte sitta och sjunga om Guds kärlek och Jesus godhet och sån bullshit. Usch. Framför allt skulle definitivt ingen gilla mig.
  • Anonym (been there)
    Anonym (Ensam) skrev 2013-07-19 00:32:01 följande:
    Nja, jag är nog ändå inte så tänd på idén... Jag tänker inte sitta och sjunga om Guds kärlek och Jesus godhet och sån bullshit. Usch. Framför allt skulle definitivt ingen gilla mig.
    Så tänker du för att du inte riktigt gillar dig själv. Men du duger som du är och har säkert en uppgift att fylla för någon här i livet. Din tid har bara intte riktigt kommit än..... och jag vet väldigt väl hur det är!! I din ålder var jag också en ensam enstöring men jag gillade vissa saker; jag satt på bryggan o metade, jag rodde i vår eka hit o dit, utan plan. Jag gillade att gå på bio och brukade ta med mig ett grannbarn som gärna gick med .... jag stickade och virkade diverse ting, jag pysslade med grannens hund och gick promenader med den.
  • Trissvinnaren

    Försök få ett extrajobb på kvällar/helger, då får du både ett liv utanför hemmet och en inkomst. Ett steg på vägen kanske? Något som involverar att träffa andra människor, ett äldreboende eller en butik, kanske? Restaurang? Sedan tycker jag det låter som en strålande idé att träffa din faster mer! Lycka till med alltihopa!

  • Anonym (Ensam)
    Anonym (been there) skrev 2013-07-19 00:42:02 följande:
    Så tänker du för att du inte riktigt gillar dig själv. Men du duger som du är och har säkert en uppgift att fylla för någon här i livet. Din tid har bara intte riktigt kommit än..... och jag vet väldigt väl hur det är!! I din ålder var jag också en ensam enstöring men jag gillade vissa saker; jag satt på bryggan o metade, jag rodde i vår eka hit o dit, utan plan. Jag gillade att gå på bio och brukade ta med mig ett grannbarn som gärna gick med .... jag stickade och virkade diverse ting, jag pysslade med grannens hund och gick promenader med den.
    Jodå, jag älskar mig själv. Dock tror jag inte att folk som frivilligt går på något kyrkligt skulle gilla en unge med pentagramhalsband som lätt skulle kunna föreläsa om svartkonster, Aleister Crowley, ockultism osv om någon bara frågade (eller om tillfället bara dök upp, för den här ungen tar gärna tillfället i akt och snackar ändlöst om sådant som är intressant), demonstrera en satanisk destruktionsrutial och komma med minst 30 argument mot deras älskade bibel. Därför skulle de inte gilla mig.
  • Anonym (Ensam)
    Trissvinnaren skrev 2013-07-19 00:44:40 följande:
    Försök få ett extrajobb på kvällar/helger, då får du både ett liv utanför hemmet och en inkomst. Ett steg på vägen kanske? Något som involverar att träffa andra människor, ett äldreboende eller en butik, kanske? Restaurang? Sedan tycker jag det låter som en strålande idé att träffa din faster mer! Lycka till med alltihopa!
    Jo, det borde jag, dessutom skulle det hjälpa min ekonomiska situation. Hur skaffar man jobb? Jag förmodar att jag inte bara promenerar in på Ica och säger "Tjabba, ska jag ta å typ plocka upp varor åt er eller nåt?"
Svar på tråden Hur tar man sig ut i livet?!