Hur tar man sig ut i livet?!

Det finns inga regler för hur saker o ting måste se ut.

Hellre 1 nära god vän än 30 ytliga som ändå aldrig finns där....  

Dom få vänner du ändå har, kan du inte hitta på något med dom ?   Föreslå kanske bara att komma hem o fika en eftermiddag?  Då gör du  i alla fall nånting.

Ligga på stranden är ju en bra ide. Man behöver inte umgås med folk där. Gå dit med en bra bok , sola , bada o läs. Fika och kanske lyssna på musik i mobilen.  Mer avancerat än så behöver det inte vara.  Du kommer i alla fall ut.  

En sak som vi vuxna tjatar ofta om men som är något att verkligen fundera på -- du kan aldrig få bra vänner om du inte första hand är bra vän med dig själv. Så bli din egen bästis.  Gilla att hänga med dig själv i första hand. Hitta på saker med dig själv för din egen skull och för att du tycker det är riktigt roligt.

Man måste inte ha en bästis bara för att gå utanför dörren.  Sätt dig på bussen o åk iväg och gör saker för din egen skull .  Det måste ju ändå finnas saker omkring dig som du ändå vill göra, passa på att gör dom själv om ingen annan är intresserad.

 För att sen träffa nya vänner o få en umgängeskrets kanske du kan börja med att hitta nånting du tycker är riktigt roligt. Finns det nån hobby eller annat du gärna vill ägna dig åt?  Kanske hitta vänner den vägen som gillar samma saker.  

Hur är din skolklass? Finns det sakaer där du kanske kan hänga med på sen ? Följ med dina kompisar i klassen ut på det dom gör. Gå ut o käka pizza en kväll, häng på några som ska på nån nöjespark,  boka in konsert eller något som drar dom flesta i klassen.  Klassfester?  

Ska du börja på gymnasiet till hösten?

I så fall har du en gyllene chans att kanske engagera dig i något på skolan?

Anmäl dig till nån av skolans alla sport-lag?
Elevrådet?

Dom flesta gymnasier har även studentkårer av olika slag, kanske gå med där och få känna dig behövd och nyttig och få nya vänner på köpet?

 

Jag har också Asperger och jag kan förstå lite hur du tänker. 

En kurator är jättebra, framförallt om hon är kunnig inom just Asperger för att du behöver verktyg för att ta dig utanför din ytterdörr. Du behöver lära dig när , var o hur man tar sig förbi allt negativt. Det negativa byggger man gärna upp som en slags skyddsmur när världen utanför blir lite obegriplig o skrämmande.   Det är svårt att bryta gamla vanor och istället så börjar man se det negativa. Man blir trygg med det man redan vet o känner till.

du gillar inte solen, du tycker inte om sanden osv på stranden - vet du - det gör faktiskt inget. Gå dit ändå. Sitt i skuggan i dina jeans och mössa nerdragen, det är helt okej.   Men du kommer i alla fall ut och aktiverar dig och får se något annat än en bildskärm.  Nånting är bättre än ingenting...  

om du vill ta vara på den tid av sommarlovet som är kvar utan att få mer ångest så måste du helt enkelt börja nånstans.  

jag skulle börja i andra änden. 

Vilka saker vill du egentligen hitta på?  När du väl är utanför dörren, vad känner du för att göra?

Åka o fika på ett kafe med en dator i knät?  Besöka museeum? Gå på nån utställning?  Ta en långpromenad? Hänga på biblioteket?  

ja kort sagt så får du fundera på vad som finns omkring dig där du bor och vad som kan vara intressant för dig att göra . O nej du behöver inte tokälska ideerna, du behöver bara tänka dig att faktiskt "stå ut med det".  Du behöver helt enkelt bara börja nånstans.

Ge dig själv en utmaning kanske.  Planera nånting utanför dörren varje dag även om det så bara är 15 min.  

Ta en promenad med lurar i öronen o lyssna på något du gillar
Gå till stranden, sitt och läs en tidning , drick en läsk, dra djupa andetag och känn varma vindar i ansiktet
Har du en trädgård eller utegård där du bor? Ta gott fika med dig och gå ut o sätt dig
Ta en lunch/fika på stan/byn där du bor 
Dra nytta av att du är en tonåring, gör något som en i din ålder skulle uppskatta. Våga vara lite barnslig o löjlig. Släpp loss

Om du inte har nån i din egen ålder att fråga om ni ska hitta på något - kan det inte finnas nån äldre person du uppskattar o du skulle kunna ringa? Nån som vill följa med dig ut eller nån som DU kan följa med på något som är planerat?  Nån moster, kusin, eller annan äldre person ?

Jag tror inte att du ska försöka dig på att göra allt på en gång.  Du behöver först fundera på vad du skulle vilja ägna din tid åt, vad skulle du vilja göra med ditt sommarlov?

Strukturera upp det hela lite.  Sen är det nog lättare att hitta folk att fråga eller närma sig när du vet vad du vill göra och du känner dig mer säker på dina intressen och hur du vill utöva dom.  

Bra! Precis så.  Klart du kan åka bort några dagar. Jättebra ju! 

Det handlar helt enkelt om att du måste börja tänka själv.  

Det handlar inte om att göra saker man tycker om - det handlar om att tycka om sakerna man gör...  

samhällsprogrammet är helt ärligt bara en fortsättning på grundskolan.

var smart o läs ett yrkesprogram så är du färdig sen när du tar studenten och du slipper känna press på dig att behöva plugga vidare.

Man får inga jobb på att ha läst samhällsprogrammet.  Trist verklighet.  

Jo men du KAN ju tänka själv. Det handlar ju bara om att du måste få insikt i att du tänker rätt  i vissa saker och insikt i att du måste tänka om på andra saker. 

som jag sa tidigare så har du fastnat i en massa "nej jag vill inte - jag vägrar" - tänk och du inser ju ändå att det är en stil som inte funkar.  

och jo - jag tror visst att du vill en massa saker men du är för tillfället en trotsig tonåring som gett dig sjutton på att vara mörk, svart och svår...  

För vet du vad det bästa med ens liv är? Jo det är att man faktiskt får ändra åsikt.  Man får tycka att det där löjliga man aldrig kunde tänka sig helt plötsligt är något man blir nyfiken på...  

Tro mig du kommer ändra åsikter om massor med saker i ditt liv. Idag kommer du sitta o hånskratta åt vissa förslag o saker folk anser om ditt liv , men om ett halvår - ett år - kanske några år så kommer du sitta där o prova en massa du tidigare sagt nej till....

så allt är inte hugget i sten.