Adoptera från Ryssland

Ja tänk om vi får hämta våra barn samtidigt:) känns lustigt och fantastiskt att veta att våra barn ändå troligtvis lever just nu och bara väntar precis som vi efter att bli en familj:)
Ja just ny verkar det lite segt. Men bara att hoppas på att det sätter igång snart igen. Som jag har förstått det så har de par som haft syskonmedgivande haft kortare kötid än de som har medgivande för ett barn. Så hoppas detta håller i sig. Sen har jag dock hört att Ryssland håller på och försöker skapa en bättre ekonomi så att ryska par lättare ska kunna adoptera syskon... Vi får väl hoppas att vi får bb innan detta:)
Jag har läst på lite om föräldrardagar nu. Och om jag förstått det rätt så får man ut 180dagar för barn nr 2, och då tänker vi att vi kan ta ut föräldrardagar för ett barn var. Så kan vi vara hemma lite längre tillsammans. Man får leva ekonomiskt, men det är man ju van vid då det sparas för jämnan till adoptionen.
Ja fullt upp kommer vi säkert att få:) men va fantastiskt det ska bli!

Jag blir så glad varje gång jag läser om andra som adopterar från Ryssland! Vi adopterade från Moskva 2010. Jag önskar er alla lycka till!

Hej Selma 1966. Berätta att du vill och orkar hur eran adoption gick till! Fick ni vänta länge på barnbesked? Hur gick det till i Ryssland?Skulle vara jätteroligt om du skulle vilja dela med dig av dina erfarenheter

Trollet7801: Oj, det blir så mycket men jag har skrivit om det i flera andra adoptionstrådar så det går nog att söka på. Tror en del ändrats i rutinerna nu. Vi fick vänta 5-6 år i kö. Efter att vi skickat pappren till Ryssland väntade vi ett år till... med barnrummet färdiginrett (eftersom de krävde foton på det. Någonstans på vägen gav vi upp lite, men fick en chans eftersom vi tipsades om en liten kille med funktionsnedsättning som var adopterbar (om än ej med i vår byrås listor). Med hjälp av volontärerna på plats som tipsade oss fick vi ok från alla instanser i både Sverige och Ryssland. (Inget barn var utsett till oss ännu så det var inget problem).

Ni hat en häftig resa framför er! Vi hade enorm hjälp av byråns tolk på plats. Hon var ocharmig men fick saker gjorda när byråkrater på plats försökte sinka saker. Jag läste då om en del som skulle försöka sköta sina adoptioner själva (utan adoptionsbyrå) och insåg att vi aldrig hade klarat det utan djup kunskap i ryska och platskännedom.

Jag tipsar alla att läsa lite ryska innan man åker. Vi hann med 1,5 termin. Det var guld värt. Lite artiga hälsningsfraser så klart - som jag tyvärr redan glömt. Men största förmånen var att kunna läsa skyltar, kartor, åka tunnelbanan etc.

Innan vi åkte dit samlade jag in en hel del kläder, leksaker och annat och skänkte till volontärföreningen (som tipsade oss om sonen). Det gav mig något att göra. Kändes skönt att hjälpa andra barn på sjukhus i Ryssland (både barnhemsbarn, hemlösa barn och andra) medan jag väntade. De hjälpte oss även hålla lite koll på sonen innan vi kom dit första gången (överlämnade julklappar från oss och fotade, innan vi träffat honom själva etc).

Trollet7801 jag hade startat en annan tråd om Rysslandsadoptioner detta år. I den har Selma1966 skrivit jätte mycket bra tips, så leta fram den:)
Fick idag reda på att vi står i kö från 3 maj. Nu har de 6-12månaderna äntligen börjat rulla, sakta sakta men ändå framåt:) underbart ju:)
Smart med att samla ihop lite kläder som man kan ta med sig till barnhemmet sen. Alltid vänner som har barnkläder som de vill slänga/ge bort.
Ha en härlig dag:)

God morgon Rysslandsvänner:)
Har en tanke ang namn. Vi vill byta namn på våra barn till mer svenska namn. Men dock behålla deras ryska namn som andranamn. Hur tänker ni? När ska man börja säga det nya namnet till barnen? Redan i Ryssland eller när man är hemma? Vi vill ge dem svenska namn men diskuterar hur barnen kommer känna sig då de kommer till helt ny miljö, ny familj och nytt namn.
Selma 1966 hur gjorde ni?
Ha en bra ons!
Hälsningar
Anna

Sonen hade ett ryskt förnamn, ett patronym (fadersnamn) och efternamn i Ryssland. Alla hade givits honom av barnhemmet eller BB, så det var inget "riktigt familjenamn". I Ryssland har man alltid smeknamn på barnen som kommer från förnamnet och det var det vår son kallades för. Han kändes inte vid något annat... och eftersom talet låg så långt efter så lystrade han inte ens på sitt smeknamn. Men vi valde givetvis att behålla förnamnet - men som andranamn. Han fick dessutom två namn från älskade familjemedlemmar i vår släkt - för att på något vis symboliskt upptas i vår resp familjer. Jag använder ibland hans gamla smeknamn mellan oss två - men han har aldrig egentligen reagerat på det. Han blir gladare över alla andra söta smeknamn man ger en son man älskar...

På det här viset kan han välja själv när han blir lite äldre om han vill använda sitt väldigt ryska namn eller om han behåller sitt nya. Jag tycker personligen det är självklart att man behåller ursprungsnamnet men vi valde att inte använda det som tilltalsnamn. Han vet att han är adopterad, alla vi känner vet om det men eftersom han har en väldigt synlig funktionsnedsättning kände vi att han inte behöver utmärka sig ännu mer. Folk stirrar redan... Det är mycket troligt att han kommer få kämpa på arbetsmarknaden ändå när han blir vuxen. Jag tycker det är hemskt att folk med utländska namn ofta "väljs bort" innan de får visa vad de går för. Men jag anser inte att just min son är den som måste "lära" företagen att de är fel ute. Det är snarare jag som är vuxen som arbetar mot den fördomen genom att engagera mig fackligt. Han kommer ändå få överbevisa alla att han kan utföra ett likartat arbete när han kommer inhaltande (eller rullandes i en rullstol) till en intervju, innan han dessutom döms ut av ett ryskt namn som platsar i en dålig amerikansk spionfilm från 70-talet. Men det finns många riktigt fina ryska namn för båda könen. Vi funderade faktiskt ett tag på att välja något typiskt ryskt namn... men ett av de namn han fick av oss fungerar i Ryssland också även om det är från en släkting. Ryssarna vi träffade tyckte inte alls det var konstigt att vi gav honom flera nya namn.

Jag har läst många amerikanska bloggar och har sett att många av de äldre barnen ofta BER om att få byta namn. Det ses ibland som en form av nystart och de känner sig som en del av nya familjen när de får morfars namn... Och namnet känns ibland som ett dåligt minne av det som varit etc. Så min personliga känsla är att man inte ska ta bort några namn, men att man inte ska ha dåligt samvete om man ger de ett nytt tilltalsnamn. De kan alltid själva välja att använda sitt ryska andranamn vid behov... (precis som min man gör själv).

Ett tips som kanske inte passar alla, men som är rätt lärorikt är att gå in på en rysk hemsida www.usynovite.ru/. Detta är den ryska databasen över alla ryska barn som är öppna för adoption! Obs: Alla där är inte öppna för internationell adoption än. Men för att få adopteras internationellt måste barnen först ha legat på just denna hemsida ett visst antal månader för att först kolla om de kan adopteras i Ryssland! Så era barn ligger troligen redan på denna sida!!! (Vilket jag kan tycka är hemskt att hänga ut barnen på det viset)

Jag fick hjälp första gången jag gick in på sidan - eftersom det inte finns engelsk översättning av själva databasen även om en del sidor finns översatta. Men det går att med lite tålamod gå in och använda Google translate! Jag hade stor nytta av ryskakursen jag tog så jag lättare kan förstå sökorden och söka i alfabetet. Vi hittade faktiskt vår son här när vi väl fått ok på att adoptera honom. Det var en otroligt häftig, skrämmande, oroande känsla. Men jag var noga med att kopiera sidan för att spara åt honom... Jag var in och kollade rätt ofta medan jag fortfarande väntade på barnbesked (från Sankt Petersburg - som det inte blev till slut). Men man måste vara medveten om att många bilder kan oroa. Fler barnhem verkar förstå vitsen av digitala media nu än för bara ett par år sedan - men fortfarande är det en del som lägger in bilder som är rent hemska. Det är elakt mot barnen och skrämmande eftersom folk kan bli avskräckta innan de träffat ett barn som kan vara hur rart som helst men som ser ut att vara mer skadat än det är. (Det var det volontärerna vi träffade jobbade med ibland - att själva fota och hjälpa barnhemmen byta ut gamla, fula bilder på barnen till mer ärliga bilder). Det står om barnen har syskon etc.

Så jag säger inte att alla kan eller orkar surfa runt på sidan (för man blir lätt deprimerad) men jag vet också att man greppar efter halmstrån när man väntar! Uppe till höger finns en länk direkt till databasen - två tecknade barn håller en skylt (klicka på den). Tryck sedan på den blå knappen under den gröna rubriken så får ni upp sökorden.

Selma1966 vi tänker väldigt lika:) vi kommer självklart ha kvar barnets/barnens ursprungsnamn, men lägga till ett tilltalsnamn. Som du skrev så kan de ju välja sen när de blir äldre vilket namn de vill ha.
Skönt att ryssarna inte har något emot att man lägger till ett namn. Sådant där är alltid svårt att veta innan.
Tack för dina tankar:)

Det viktiga vad gäller namnen är att man bör ha tänkt ut namn redan när man kommer till Ryssland. Det är möjligt att det är olika på olika ställen. Men vi var tvungna att uppge de namn vi planerat redan där, så vi kunde inte bestämma oss när vi kom hem till Sverige... Så börja fundera på namn redan nu... ha lite alternativ så ni hittar något som passar med ert barns ryska namn ... och som passar med ert barns personlighet när ni väl träffas. För som det alltid är med barn så står man där helt plötsligt att hon inte alls är en Alexandra utan snarare en Pia...