• shocktoyoursystem

    Två tikar som börjat bråka med varandra...vad göra?

    Behöver lite råd angående våra två tikar här hemma. Den ena blir 3 år i år och den andra är 1 år. De har levt tillsammans sen den yngre var valp och det har alltid varit fred och fröjd och lek och bara massa skoj. Sen anade jag väl att det skulle förändras längre fram när den yngre blev lite äldre och så vidare, men det börjar bli okontrollerat nu då de börjat flyga på varandra titt som tätt Rynkar på näsan Bråken började efter att den yngre fyllt 1.

    Den äldre tiken löper för tillfället och antalet bråk har ökat till MINST en gång om dagen. Det blir vanligtvis vid matning, kel i soffan (de verkar bråkar om vem som ska få vara i soffan med oss ungefär) och ibland står de bara och stirrar på varandra och sen ryker de ihop. Emellan bråken så leker de och så. Jag har lite överseende nu med att den äldre tiken beter sig annorlunda, hon löper ju. Den yngre är annars underlägsen den äldre och vill mest leka 24/7, men ibland bara vänder det. Är inte jätteinsatt i att ha tikar, bara haft handhundar innan. 

    Det som verkar utlösa bråken är att den yngre tar ton. De står och tittar på varandra eller så står den äldre och tittar på den yngre, ser ut som att hon ska "hävda sig" ungefär. Då tar den yngre ton och morrar och då flyger den äldre på och sen slåss de typ till döden, väldigt svårt att få isär dem och det slutar oftast med småsår.

    Så min fråga är om det är någon som har erfarenhet av detta eller liknande problem, tips på vad jag kan göra? Funderar på om man ska kastrera så slipper man kanske att det blir så här i löptider, verkar ju vara då det eskalerar? Vet inte vad jag ska göra, utöver löptider är de bästa vänner och leker och myser gärna med varandra....Gråter Tips mottages tacksamt!!

    TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2013-04-13 12:17
    Hallå alla, var ett tag sen jag startade denna tråd och jag fick så kloka råd och tips av er. Nu behöver jag dock er hjälp igen!

    Det som hänt sen senast är att vi kastrerat den äldre tiken, då vi efter lite studering insåg att det var hon som triggade bråken. Hon gick omkring och hunsade den yngre rätt mycket, skulle köra ut henne från alla rum m.m och till slut fick den yngre nog och försvarade sig (ja hon kan ju inte riktigt gå upp i rök). Sen dess har de träffats ca tre gånger, den äldre har bott på annan plats under tiden. Nu försöker vi föra ihop dem låååångsamt och det går stundvis bra tills det oftast smäller av någon anledning :/

    Utomhus funkar det problemfritt - det är lite spänd stämning, men de bråkar inte och efter en stund går de och nosar på samma grejer och allt ser ut som vanligt. Inomhus försöker de hålla sig undan varandra, de går inte in i samma rum om de inte måste. Och vi har valt att helt enkelt ignorera dem - inget gos eller kel till någon för att undvika all form av svartsjuka och sånt, låta dem gå som de vill och ha lite passiv koll på dem. Det funkar TILLS något utlöser bråk. Och nu är det den yngre som utlöser det, för den äldre verkar inte ha intresse av det där alls. Inget stirr-beteende som innan och hon verkar mest inte alls veta vad hon ska göra av sig själv.

    Vet inte riktigt, känns hopplöst emellanåt - de kanske helt enkelt hatar varandra och kommer fortsätta göra det. Men vill såklart göra ALLT för att det ska funka. Läste någonstans att ska man kastrera ska man kastrera båda och inte en, dock känner vi att den yngre har inga dumma löpbeteenden som den äldre hade.

    Så...once again utnyttjar jag era hjärnor :P Jag har en känsla av att det handlar om rang nu och att de inte riktigt kan göra upp om den, för den verkar skifta och det kanske är det som skapar förvirring? Alla tips är bra tips! Kram på er
  • Svar på tråden Två tikar som börjat bråka med varandra...vad göra?
  • Isnogood

    Den yngre vill se om den kan ta översta platsen i rangordningen.
    Vid löpningstider kan dessa händelser bli mer intensiva.

    På sätt o vis så är de ju rivaler, för att liten blev stor, o vill hävda sig o finna sin plats i flocken.
    Då blir det mer intensivt, när löptid är inblandat och framför allt när mat, och människor är inblandade.

    Träning o åter träning, visa vad som är ok och vad som inte är ok.

    Ge dem mat i olika rum, så ingen av dem känner någon press..?
    Sitt emellan dem medan de äter..?
    Läs av signalerna, de förvarnar innan de "ryker ihop"   och då kan du / ni avleda så "bråket" uteblir.

    Läs av deras kroppsspråk, tikar är ofta tydliga och skickar signalerna i förväg på ett ganska lättavläst sätt.           


    I live on the dark side...the devil is my confederate
  • Isnogood
    shocktoyoursystem skrev 2013-02-20 17:48:21 följande:
    Tror jag inte, den är väldigt klar i övrigt. Den äldre har ju i princip uppfostrat den yngre. Visst är den yngre väldigt nonchalant och uppstudsig emellanåt, men det tillhör väl unghundsfasoner. Som sagt, unghunden underkastar sig den äldre 90% av alla gånger, men sen är det dessa gånger då äldre hunden ska mucka gräl...hon går emot henne, stirrar och spänner sig och sysslar med sina fasoner - detta gör hon alltså BARA när hon löper. När unghunden då visar sin undergivenhet ger sig den äldre inte ändå, utan fortsätter...så jag förstår ju att den yngre tappar tålamodet till slut och säger ifrån. Önskar bara att hon inte gjort det :P 

    Detta är ju något som händer främst nu när den äldre löper. När ingen löper så ryker de enbart ihop över mat typ en gång var tredje månad och då har omständigheterna varit speciella. Men visst, att det handlar om rangordning är väl inte omöjligt, känns bara mest som det beror på löpet eftersom det eskalerat nu.

     
    Jämför med vilda flockdjur, vid ett års ålder o framåt så är de typiska ungdjur, på väg in i vuxenvärlden och behöver finna sin plats i flocken, då testar de ofta den äldre generationen, för att se om de kan knuffa ner någon i rangstegen, och höja sig själva.
    -Vargar t.ex. visar detta tydligt i flocken.

    Löpningen är ju bevis på mognad, o det är inte alltid de yngre får para sig, så då gäller det att ha en högre status i gruppen.

    Löper den yngre?
    -Hur är de då?       
    I live on the dark side...the devil is my confederate
  • shocktoyoursystem
    Isnogood skrev 2013-02-20 17:57:31 följande:
    Den yngre vill se om den kan ta översta platsen i rangordningen.
    Vid löpningstider kan dessa händelser bli mer intensiva.

    På sätt o vis så är de ju rivaler, för att liten blev stor, o vill hävda sig o finna sin plats i flocken.
    Då blir det mer intensivt, när löptid är inblandat och framför allt när mat, och människor är inblandade.

    Träning o åter träning, visa vad som är ok och vad som inte är ok.

    Ge dem mat i olika rum, så ingen av dem känner någon press..?
    Sitt emellan dem medan de äter..?
    Läs av signalerna, de förvarnar innan de "ryker ihop"   och då kan du / ni avleda så "bråket" uteblir.

    Läs av deras kroppsspråk, tikar är ofta tydliga och skickar signalerna i förväg på ett ganska lättavläst sätt.           
    Är det så? Borde inte den yngre fattat att det är lönlöst då hon åker på mest stryk hela tiden? Vem ska man "stödja" i fighten, eller ska båda få skäll när de ryker ihop? Det är den äldre som startar alla gräl genom att hävda sig på ett väldigt överdrivet sätt, den yngre låter det gå de flesta gånger och visar undergivenhet tills hon blir trött på det och säger ifrån. Äldre tiken är väldigt eh...intensiv nu om man säger så.

    Vi försöker att ha så få stressande moment som möjligt, dock hjälpe det inte att man försöker avleda när man läser första signalerna, när de väl siktat in sig på varandra känns det som att en bomb hade kunnat explodera bredvid dem och de hade inte kastat en blick på det Obestämd

  • Elin 885

    vi hade en katt när jag var liten en utekatt, sonny.
    han var minst i kvarteret men skulle lik förbannat moppsa upp sig mot de andra hankatterna hela tiden.
    han brukade komma hem helt blåslagen efter 3 dagar ute, äta en hel burk med kattmat, mysa i något dygn och sen skulle han ut igen. knäpp kisse!


    Jag har ADHD/AS/DYSLEXI, problem med det?
  • EllinorE
    shocktoyoursystem skrev 2013-02-20 17:39:07 följande:
    Ah okej...skönt att höra att det är vanligt att det blir så under löp, så inte hundarna bara är allmänt aggressiva mot varandra för att de är tikar enbart. Unghunden är oftast undergiven den äldre, men den äldre går på så hårt...hon ska hävda sig och ger sig inte ens när unghunden väldigt tydligt visar sin undergivenhet. Så jag tror den yngre tappar tålamodet och säger ifrån, vilket då utlöser attack-mode hos den äldre och ja sen är fighten ett faktum. Alla bråk, när jag tänker efter, har utlösts av att den yngre sagt ifrån och den äldre har blivit skitsur. I vanliga sammanhang kan man ju förstå, när det handlar om en sak de båda vill åt...men när de bara står mitt på golvet och stirrar på varandra blir jag så trött på dem. Den äldre muckar ju verkligen gräl och den yngre tröttnar ju till slut :P

    Usch jag är så dålig på att bli stor och farlig, jag är så mammig...min sambo är bättre på det där, haha. Men är bara att bita ihop och bli lite tuffare mot dem helt enkelt. Tänkte på precis efter bråk...då vill man ju kolla igenom eventuella sårskador, ska man vänta med det tills det lugnat sig? När man gör det direkt känns det som att hunden man kollar först är den vars parti man tar, och det kanske stärker den hunden så den tror att man stöttar den i fighten? Tankar om det?
    Om du inte blir stor (man får vara mammig, men stor måste du bli om du inte vill att bråken urartar) så kan de bli så att de fortsätter även då löptiden är över.
    Den äldre är jätteduktig som fostrar den yngre, men kan helt klart känna sig hotad.
    Men den äldre har mer eller mindre alltid rätt, flytta den yngre!
    Nu är det väl okej, men när din gamle är just gammal och din unghund är medelålders så kan den yngre skada gamlingen! Ofta är det att den äldre fostrar i början och så småningom så försöker den yngre ta sig högre!
    Även om det är din gamla som ryker på först så är det vääääldigt svårt att se vem som är boss! Jag hade 2 tikar (systrar) som rök ihop ibland samtidigt som de va "bästa vänner". Trodde heeeela tiden att det va den framåt, glada och matglada som var alfa, medan den andra va nervös, kinkig och gick som en räka majoriteten av tiden (hon va aldrig den som rök på först). Döm av min förvåning när jag studerade dom noga i en vecka och insåg att det va den fega som va alfa och att den rultiga va långt ner! OCH att det alltid va den "fega" som startade bråken med små små små fullständigt obetydliga blickar och lite lite lite speciell hållning där hon sänkte huvudet och liknande!
    I alla fall, att möta allt nu är ett måste!
    Önskar jag kunde ge dig en mer målande bild, jag har haft hundar i barnvagnen som barn och aldrig varit utan hund. Allt kommer så naturligt, jag kan liksom känna vad jag ska göra och så sker allt naturligt!
     
  • shocktoyoursystem
    Isnogood skrev 2013-02-20 18:01:42 följande:
    Jämför med vilda flockdjur, vid ett års ålder o framåt så är de typiska ungdjur, på väg in i vuxenvärlden och behöver finna sin plats i flocken, då testar de ofta den äldre generationen, för att se om de kan knuffa ner någon i rangstegen, och höja sig själva.
    -Vargar t.ex. visar detta tydligt i flocken.

    Löpningen är ju bevis på mognad, o det är inte alltid de yngre får para sig, så då gäller det att ha en högre status i gruppen.

    Löper den yngre?
    -Hur är de då?       
    Ah jo, du har ju helt klart en poäng. Utmanas den äldre av den yngre för rätten att para sig senare eller? Borde inte detta ske när den yngre löper, istället, det är ju då det är aktuellt?

    Den yngre har löpt en gång, i höstas...då var allt lugnt, var absolut ingen skillnad på henne...var som att hon inte riktigt fattade att hon löpte typ, haha. Den äldre tiken tog inte mycket notis om det heller, nosade lite och så men var inget bråk.
  • Fanny b
    shocktoyoursystem skrev 2013-02-20 15:30:06 följande:
    Det är två korsningar, den äldre är labradoter/rottweiler/border collie och den yngre är bordercollie/collie/schäfer/labrador. Gott&blandat :) Två kanonhundar i övrigt! 

    Upplever att de är mer reserverade när min sambo har hand om matning m.m, han är väl mer dominant än vad jag är och har mer styrka att hålla isär dem, de passar sig väl lite mer då. Jag kan stå och slita och slå bäst jag vill utan att de ger mig en blick, när de väl sätter igång då. När de väl flyger på varandra tillrättavisar vi dem båda väldigt rejält, är det rätt? Så som vi ser det är båda skyldiga till bråket, den äldre startar ju liksom med att stirra på den yngre, den yngre säger emot och BAM.

    Idag när de bråkade såg jag att det var på gång och sa bestämt NEJ och försökte pocka på deras uppmärksamhet och distrahera dem, men en sekund senare bröt det ut ändå och då fick jag stå och slåss med näbbar och klor för att få isär dem. Känns inte kul att behöva vara så våldsam själv, men är ju enda sättet att få isär dem Obestämd Den äldre har för det mesta råkoll på den yngre, vill veta var hon har henne och när de leker är det inte den vanliga leken utan den äldre tiken verkar mest eh hålla på med märklig parningsdans och ska jucka på den yngre, som börjar leka då...

    Är det vanligt att tikar bråkar så här när ena löper, och kan de liksom gå tillbaka till sin vanliga relation efteråt? Så det är no hard feelings, liksom Oskyldig
    Min erfarenhet är att tikar generellt har lätt för att ibland vara sams med varandra och sedan bara  plötsligt börjar slåss- Så om om dina normalt är sams så tror jag inte löpet kommer förstöra det. Det kan vara så att löpet gör att risken för slagsmål blir större, då tikar kan reagera negativt om en tik samma hushåll löper. Ibland kan det vara så att relationen mellan tikar är så att en av tikarna inte löper eller har långa intervall mellan löp av denna anledning.

    Du har en fördel i att dina tikar visar tydligt när det är risk för slagsmål. Vad du kan göra att avleda direkt om du ser dessa signaler. Om det inte alla gånger går genom lydnad, dvs säga åt dem, se till att ha ett retrieverkoppel eller halsband nära dig, sätt det på en av hundarna och led bort den.

    Du kan också kolla interaktionen mellan dina hundar och se då i vilka situationer hundarna blir spända. Och sedan försöka undvika att hundarna hamnar i denna situation.
  • Isnogood
    shocktoyoursystem skrev 2013-02-20 18:04:09 följande:
    Är det så? Borde inte den yngre fattat att det är lönlöst då hon åker på mest stryk hela tiden? Vem ska man "stödja" i fighten, eller ska båda få skäll när de ryker ihop? Det är den äldre som startar alla gräl genom att hävda sig på ett väldigt överdrivet sätt, den yngre låter det gå de flesta gånger och visar undergivenhet tills hon blir trött på det och säger ifrån. Äldre tiken är väldigt eh...intensiv nu om man säger så.

    Vi försöker att ha så få stressande moment som möjligt, dock hjälpe det inte att man försöker avleda när man läser första signalerna, när de väl siktat in sig på varandra känns det som att en bomb hade kunnat explodera bredvid dem och de hade inte kastat en blick på det Obestämd

    Jämför med två tjejer som är intresserade av samma man
    Skämt åsido, så : Nej, ingen tar någonting sådant, blir man trängd så är det lätt att svara, ytterst sällan ett friskt djur skulle låta sig kuvas hur mycket som helst av någon annan i flocken.
    Den äldste är ju trots allt inte ledaren, det är ni människor.

    Så, då är det två stycken lågrangare som skall göra upp, antagligen kommer detta lugna ner sig när minstingen kommit ur tonårstiden ordentligt.

    Är jättejobbigt när de är igång, men avledande manöver är det bara att köra på med, så länge de gör så där, om det så gäller att ha hela fickorna fulla av prinskorv för att vifta med framför näsan på dem när de börjar höja ett ögonbryn, stelna, ställa några hårstrån, resa svansen en hundradels millimeter eller vad de nu visar på för sätt, att det är på gång, så är det vad man behöver göra.
    Om någon av dem älskar bollar, så kan man ju nyttja det, genom att stutsa med en sådan osv.

    Mina tikar är jämngamla, men hade samma sätt mot varandra när båda närmade sig ettårsåldern. Båda "blev stora" o löpningen kommit igång ordentligt, helt plötsligt så började det braka samman vid måltider eller när någon av dem hade ett tuggben osv.
    - Jag satt med vid foderstunderna, när de visade tecken på att något skulle kunna ske, så var det bara att "peta till" på den som visade (i bland båda) och fånga deras uppmärksamhet på mig själv, är lite trixigt ibland, när man e ensam o de är 2, men det går, bara man är uthållig o envis
    När det gäller tuggbenen, så får de antingen ha dem när jag var i närheten så jag såg att de hade varsitt, eller så såg jag till att det fanns många, för då fanns det minst ett par stycken som inte tuggades på ifall den ena "tappade bort" sitt.            
    I live on the dark side...the devil is my confederate
  • Fanny b
    shocktoyoursystem skrev 2013-02-20 18:04:09 följande:
    Är det så? Borde inte den yngre fattat att det är lönlöst då hon åker på mest stryk hela tiden? Vem ska man "stödja" i fighten, eller ska båda få skäll när de ryker ihop? Det är den äldre som startar alla gräl genom att hävda sig på ett väldigt överdrivet sätt, den yngre låter det gå de flesta gånger och visar undergivenhet tills hon blir trött på det och säger ifrån. Äldre tiken är väldigt eh...intensiv nu om man säger så.

    Vi försöker att ha så få stressande moment som möjligt, dock hjälpe det inte att man försöker avleda när man läser första signalerna, när de väl siktat in sig på varandra känns det som att en bomb hade kunnat explodera bredvid dem och de hade inte kastat en blick på det Obestämd

    Hundar tänker inte i sådana banor att om de åker på stryk av andra hundar, så innebär det att de lär sig något av denna situation. För egen del så tror jag inte på att låta hundar göra upp på egen hand med varandra. Det är en sak om man har en valp/unghund som uppfostras av en äldre hund, under förutsättning att den äldre hunden gör det på ett sätt som inte går till överdrift så tycker jag den ska få göra det.I ditt fall så skulle jag hålla koll på den äldre hunden och hindra denne från att bete sig på detta sätt emot unghunden. Även om detta innebär att hundarna måste vara separerade ifrån varandra när de inte är övervakade.
  • Isnogood
    EllinorE skrev 2013-02-20 18:08:16 följande:
    Om du inte blir stor (man får vara mammig, men stor måste du bli om du inte vill att bråken urartar) så kan de bli så att de fortsätter även då löptiden är över.
    Den äldre är jätteduktig som fostrar den yngre, men kan helt klart känna sig hotad.
    Men den äldre har mer eller mindre alltid rätt, flytta den yngre!
    Nu är det väl okej, men när din gamle är just gammal och din unghund är medelålders så kan den yngre skada gamlingen! Ofta är det att den äldre fostrar i början och så småningom så försöker den yngre ta sig högre!
    Även om det är din gamla som ryker på först så är det vääääldigt svårt att se vem som är boss! Jag hade 2 tikar (systrar) som rök ihop ibland samtidigt som de va "bästa vänner". Trodde heeeela tiden att det va den framåt, glada och matglada som var alfa, medan den andra va nervös, kinkig och gick som en räka majoriteten av tiden (hon va aldrig den som rök på först). Döm av min förvåning när jag studerade dom noga i en vecka och insåg att det va den fega som va alfa och att den rultiga va långt ner! OCH att det alltid va den "fega" som startade bråken med små små små fullständigt obetydliga blickar och lite lite lite speciell hållning där hon sänkte huvudet och liknande!
    I alla fall, att möta allt nu är ett måste!
    Önskar jag kunde ge dig en mer målande bild, jag har haft hundar i barnvagnen som barn och aldrig varit utan hund. Allt kommer så naturligt, jag kan liksom känna vad jag ska göra och så sker allt naturligt!
     
    JAg tycker att det var en jättebra beskrivning du kom med, och lätt att förstå, men kaske är det för att jag växt upp på samma sätt, alltid med hund..?

    Jag håller med fullständigt här
     
    I live on the dark side...the devil is my confederate
Svar på tråden Två tikar som börjat bråka med varandra...vad göra?