Min fru bedrar mig - och jag är totalt lurad

Jag ska inte kommentera Mickes och Fruns framtid, eller nånting kring vad dom två borde eller inte borde.

Jag nöjer mig med en liten kommentar om en missuppfattning som finns med i Mickes senaste inlägg, i varje fall implicit.

Eftersom Micke säger att återfådd sexlust skulle göra honom själv frustrerad och ge frun dåligt samvete, så drar jag slutsatsen att Micke tror att Fruns attraktion till Micke inte kan uppstå från de aldrig framfödda.

Det finns en lång klinisk erfarenhet av att hjälpa par tillrätta med åtrån; det fungerar ganska bra även i omöjliga fall; så länge man har respekt för varandra, allmänt "gillar" varandra som personligheter, och det inte föreligger några fysiska hinder, typ luktupplevelser eller inkompatibla "tics", som inte kan åtgärdas, så kan man vända ett totalt ointresse och t o m motvilja till ganska stark åtrå. Det tar tid, månader till år, och det kräver att båda är öppna för att göra allt man kan, utan att slå det ifrån sig, utan att bara "spela med". Man måste faktiskt orka arbeta på att förmå sig själva att "vilja ha sex" med just varandra.

Det brukar bli bra nog för att bli självgående; Man kanske fortfarande måste få ha åtminstone drömmar om andra ibland, men man upplever sex med sin förut oattraktive partner som eftersträvansvärt, minnesvärt och skönt.

Micke,

Det finns naturligtvis inga garantier, men även de mest osympatiska, buffliga och grymtande avvisande bland mina vänner genom livet har en gång eller två klivit runt hörnet rakt i armarna på nån trevlig ny partner.  Sånt händer. Oftare än man tror. Jag brukar tänka att det verkar som om alla har en extra chans, utöver de som man tror sig ha.

Jag fattar inte varför du nödvändigtvis ska förhålla dig passiv för egen del bara för att du vill ha kvar din fru i ditt liv i nån vidare mening. Skulle frun ha nåt emot att du träffar andra tjejer, kanske flörtar lite, tar en promenad med nån annan ibland? Sex måste det väl inte bli om du nu har problem med ditt egenvärde när det gäller sex.

Som några här har påpekat så är din frus öppenhet mot några av era gemensamma vänner angående sina utomäktenskapliga förbindelser ett potentiellt problem för dig själv: Alla är inte så öppensinnade att vetskapen inte påverkar hur dom ser på dig. Det gör dom inte till sämre vänner eller sämre människor, men det påverkar, utan att du får hantera det, hur dom ser på dig.

Jag rekommenderar alltså att du, ÄVEN om du aldrig skulle vilja ha sex med nån annan, börjar umgås på egen hand med andra kvinnor än din fru; promenader, teaterbesök, gå på gallerier eller bio. Detta kommer att omge dig med en uppenbar aura av att du mår bra ändå, och ta udden av de känslor av medömkan som kan störa dina relationer till de vänner du har gemensamt med din fru.

Dessutom kommer du att inse att du mår bra av att umgås med fler och nya människor.

Micke bör komma ihåg att det är tidigt i processen än så länge. Liksom alla de glada tillskyndare som hejar på hans "omtanke om frun" bör minnas att det de hejar på är HANS berättelse om det hela.

Ingenting i min hyggligt stora och breda erfarenhet av sånt här säger mig att det är sannolikt att det varar så länge till.

Däremot kan vi inte säga nånting om hur det upplöses; det kan gå hur som helst, alltifrån att hon blir kär och går sin väg, eller att han plötsligt lackar ur utan varning och klipper sönder hennes finaste underkläder, till att dom återförenas i ett symmetriskt sexlöst förhållande eller att han plötsligt hittar en egen partner eller att hon plötsligt bestämmer sig för att vilja ha sex med honom igen.

Det sista är extremt osannolikt, de övriga fallen inte osannolika alls. Utifrån det lilla och ensidiga vi vet.

Övergång till ett vitt äktenskap utan sidospår är historiskt vanligast.

TS ljuger nog inte, men jag hävdar ändå att han inte mår särskilt bra. Det är inte en ovanlig sits, den ts delar med andra medgörliga offer för en partners egocentricitet och ovilja att ta sitt ansvar i en relation. TS behöver psykologhjälp för att komma ifrån sin rädsla för att avvisas för sina tillkortakommanden. I verkligheten räcker det med att TS är hel och ren och kan lyssna för att det ska finnas ett antal kvinnor som gärna skulle åtrå honom, given half a chance. Psykologen skulle alltså hjälpa honom att tro på detta och att dessutom få verktyg att visa att han tror på det.