Min fru bedrar mig - och jag är totalt lurad

Jo.

Micke, Alla Undrar Hur Det Gick!

Hoppas att det blev nåt bra för dig.

Vi börjar bli lite fundersamma. TS, berätta!

Jo.

TS kom igen!

Jadu, Micke.

Jag kan bara säga att då har du ett steg kvar: gå i terapi för att få igång ditt eget sexliv. Vare sig du vill eller ej så har du haft ett sexliv och det har hon med ditt bistånd kvävt. Varför ska du inte bota vad som uppenbarligen är en skada du har fått? Sen kan ni väl ha var sina sexpartners.

En sak till. Hans fru förtjänar att få veta. Ni samarbetar tre stycken om att krossa henne. Är det bra?

Jodå. Öppna förhållanden kan vara en bra väg ut ur tillfällig inkompatibilitet. Dom varar sällan särskilt länge. Dom som fortsätter vara ihop avbryter oftast öppenheten, därför att det är väldigt ovanligt att man tål det i längden. Men det kan vara ett sätt att faktiskt bestämma sig för att satsa på det egna förhållandet.

Vita äktenskap är oftast en styggelse: att snöpa den man säger sig älska är inte så häftigt. Böttre att skilja sig.

Det du missar är att TS beskriver en djup sorg över vad som hänt, känner sig lurad t o m.

Om det varit så att han lagt ner sin egen sexualitet av egna skäl så hade detta kunnat vara en OK historia: vi hade aldrig hört om det på FL i så fall. Men han har gett upp den för att inte störa hennes värld! Och fortsätter med det fast hon uppenbarligen borde kunna hantera hans sexdrift nu, eller i alla fall erkänna att hans behov finns och borde utvecklas, om än inte av henne just nu.

Micke behöver alltså hjälp med sin egen avsomnade sexualitet.
Däremot tycker jag egentligen inte att lösningen med att han flyttar hem, och hon lovar att hålla igen lite (oklart hur mycket) med "pappan", är särskilt fel som steg på vägen.

Men HON borde vilja ge Micke ett komplett liv, hon har ju ingen undertryckt sexdrift längre och borde kunna ge något slags förståelse och medkänsla och därmed något slags hjälp och stöd till honom.

Jag tycker ändå fortfarande att "pappan"s fru är den sämst behandlade här:
Mickes fru HAR ett oavvisligt ansvar efter så här lång tid.
"Pappan" själv har ett mycket större ansvar och även direkt skuld mot "pappan"s fru.
Micke skulle i alla fall antagligen ha glädje av att ta steget att prata med "pappan"s fru, därför att han skulle få ett nytt perspektiv på vad hans egen fru egentligen gör.

Micke borde kräva av sin fru att antingen pratar "pappan" med "pappan"s fru inom kort tid, eller också går Micke dit och berättar, typ nån gång medan Mickes fru och "pappan" har ett sexmöte.
Så får väl Micke hyra en livvakt medan han väntar ut "pappan".   Nja, halvt leende kanske.  Kan vara allvarligt.
En del otrogna är det för att dom faktiskt ser resten av världen som sina tjänare.

Jamen då är du ju en väldigt udda man.

Är ditt eget sexliv så uselt???

"
Jag har bara dåliga minnen från mitt sexliv och vill inte öppna den unkna källardörren igen.
"

Du har allvarliga problem och behöver prata med en egen terapeut om ditt eget sexliv. Det du säger ovan är INTE rimligt, det är t o m allvarligt sjukt, och ingen terapeut värd sin legitimation borde kunna låta det passera. Du har allvarliga psykiska problem. Man ska inte se sin egen sexualitet som unken, lika lite som man ska se sig själv som en vidrighet som bör avlägsnas från jordens yta. Man ska se sin egen sexualitet som en gåva värd att dela med den man älskar. Allt annat är sjukt.

Här slutar mitt engagemang i den här historien. Vill du inte så vill du inte. Jag orkar inte titta på medan du reducerar dig själv till ingenting.

P.S. Du kan utgå ifrån att "pappans" fru INTE har medgett nåt öppet förhållande. Lång erfarenhet säger att det är så. Hon tror att han lider men är trogen. Tror du mig inte... varför inte ringa och kolla??? Det kan ju inte skada att du kollar om det är som pappan påstår. Men det är det inte.  Kolla! Eller vågar du inte?? Din fru är kanske inte så pålitlig som du tror... Hemskt va??

Som ni håller på så kommer Micke inte våga skriva här igen. Och det vore synd.

Visst delar jag lite av den allmänna synen på TS läge, men det är TS som avgör vad som är bra eller dåligt, och det är lite jobbigt för TS att bara få höra hur eländigt allt kommer att bli. Vi bör stötta honom, inte försöka styra eller övertyga honom. Vill han ha det så här så vill han. Hans liv.

Micke: hur går det?

Nja ändå inte. Fast lite åt det hållet.