Hur går det för dej nu när julen står för dörren, kommer du att få träffa barnen eller kommer dom att vara hos ditt ex?
Hur som helst hoppas jag att du har kunnat gå vidare o kanske träffat någon att vara tillsammans med.......
Ja du Micke. Jag har följt den här tråden från det att den började. Jag och många med mig har reagerat starkt. Ibland med ilska andra gånger med skam men också med förvåning. För det verkar som att vi andra är mer involverade i dig än du själv.
Vi reagerar på att någon medioker terapeut ger fullständigt oproffsiga råd, hur din fru utan skam åker iväg med sin älskare. Hur hon utnyttjar dig praktiskt med olika byggen. Men inte du. Du är mer bekymrad om ifall bilden du ger av henne är för hård. Du gör det hon vill du skall göra som något tjänstefolk. Du låter henne ta över villan men först gör du klart allting så att hon och hennes älskare kan njuta av det.
Ibland har jag funderat över ifall det är orsaken till att hon övergav dig. Hon får inget motstånd. Du vikter bara undan. När till och med dina barn kan behandla dig respektlöst så behöver du fundera över varför det blir så här.
Jag ser att du har ett väldigt starkt flyktbeteende när det gäller känslor. För du verkar ju vara en bra affärsman. Du säger att du älskar henne. Men har du någon sin klivit fram och låtit henne förstå att hon sårar dig och att du inte tar mer skit? Tagit avgörande konflikter med henne? Tror inte det för du verkar vara rädd för konsekvenserna. Och det kan jag förstå. För det är jobbigt med starka konflikter. Men nödvändigt. Annars blir ditt liv bara en flykt. Men du blir lite barnslig när du säger att du inte behöver nära känslomässiga relationer. Vi behöver alla det. Det kalls för påfyllning och positiv förstärkning. Och det är de som gör att man kan fortsätta leva ett någorlunda bra liv. Så mitt råd till dig är att släpp henne.Hon är inte bra för dig. Men du behöver resa på dig och visa dina barn att du är en människa som det går att ha respekt för och som vågar leva livet fullt ut.
Du kan göra det med en bra terapeut som kan sin sak och som är respektfull.
Ja du Micke. Jag har följt den här tråden från det att den började. Jag och många med mig har reagerat starkt. Ibland med ilska andra gånger med skam men också med förvåning. För det verkar som att vi andra är mer involverade i dig än du själv.
Vi reagerar på att någon medioker terapeut ger fullständigt oproffsiga råd, hur din fru utan skam åker iväg med sin älskare. Hur hon utnyttjar dig praktiskt med olika byggen. Men inte du. Du är mer bekymrad om ifall bilden du ger av henne är för hård. Du gör det hon vill du skall göra som något tjänstefolk. Du låter henne ta över villan men först gör du klart allting så att hon och hennes älskare kan njuta av det.
Ibland har jag funderat över ifall det är orsaken till att hon övergav dig. Hon får inget motstånd. Du vikter bara undan. När till och med dina barn kan behandla dig respektlöst så behöver du fundera över varför det blir så här.
Jag ser att du har ett väldigt starkt flyktbeteende när det gäller känslor. För du verkar ju vara en bra affärsman. Du säger att du älskar henne. Men har du någon sin klivit fram och låtit henne förstå att hon sårar dig och att du inte tar mer skit? Tagit avgörande konflikter med henne? Tror inte det för du verkar vara rädd för konsekvenserna. Och det kan jag förstå. För det är jobbigt med starka konflikter. Men nödvändigt. Annars blir ditt liv bara en flykt. Men du blir lite barnslig när du säger att du inte behöver nära känslomässiga relationer. Vi behöver alla det. Det kalls för påfyllning och positiv förstärkning. Och det är de som gör att man kan fortsätta leva ett någorlunda bra liv. Så mitt råd till dig är att släpp henne.Hon är inte bra för dig. Men du behöver resa på dig och visa dina barn att du är en människa som det går att ha respekt för och som vågar leva livet fullt ut.
Du kan göra det med en bra terapeut som kan sin sak och som är respektfull.
Hej på er.
Jo - jag har varit frånvarande från tråden en tid. Jag har haft min uppmärksamhet riktat åt ett annat håll (företaget) samt att jag har egentligen inget nytt att informera om.
Nej - jag har ingen ny själsfrände. Och de som följt tråden har nog inte heller förväntat sig det. Eller hur?
Jag upplever att jag förväntas tacksamt och handlöst falla in i närmaste famn. Jag tror att jag tidigare i tråden berättat om att det har hänt att några kvinnor har tagit kontakt med mig. Eller att några kvinnor (alltid kvinnor...konstigt?) har försökt koppla ihop mig med någon ledig dam. Har jag berättat det? Eller missminner jag mig... Hursomhelst så händer det ibland. Men när jag försiktigt och artigt tackar nej så vänds den inledningsvis medlidande och godhjärtade avsikten blixtsnabbt till ett iskallt ifrågasättande. Det hände nyligen igen. Jag blir i regel alltid (nåja...så ofta hander det inte) ifrågasatt. Varför tar jag inte tacksamt emot när en kvinna faktiskt visar intresse? Ungefär som en ökenvandrare som kommer fram till en källa och glupskt faller på knä och börjar lapa i sig vatten. Så borde tyligen jag också göra. Jag är alltifrån en "negativ människa" till "en konstig kuf".
En ytterligare fundering, har du någon kontakt med din exfru o framför allt slipper du att hålla på med kåken nu för tiden, antar att hennes älskare kan ta det.
Tack för att du uppdaterar
Har gått några månader sen sist och hoppas att du mår bra.
Har en liten fundering, om du skulle bli ihop med någon, hur skulle ditt reagera?
Slarvade....... menar, hur tror du ditt ex skulle reagera om du träffar någon
Hur är det det Micke, hur är ditt förhållande till exet, antar att ni fortfarande har gemensamma kontakter med barnen.
Har du möjligen träffat någon?
Vill bara sända dig medmänsklig kärlek och omtanke Micke. Jag känner verkligen med dig. Jag trillade in på den här tråden av en slump och har nu över några dagar läst varenda inlägg. Som jag hejade på dig i början och jag tycker verkligen att det är synd att det inte gick din väg och att situationen nu är som den är.
Jag lever själv i ett sexlöst förhållande, men till skillnad från det du och ditt ex hade, har inte jag och min sambo i närheten av ett så fint förhållande i övrigt heller. Jag skulle göra vad som helst för att få vara med en man som dig. Verkligen en bonus att dessutom få slippa hetsen om att behöva ha sex.
Jag önskar dig verkligen allt gott i livet! Hoppas att det börjar kännas lite lättare nu när det har gått ett tag! Stor kram
En uppdatering hade varit intressant att få.
Hur är läget Micke?
Har tänkt på dej av o till under lång tid och undra hur det går för dej?
Är ditt ex tillsammans med den andra killen fortfarande?
Fortfarande förbryllad över att dina barn har accepterat hela situationen och inte tagit dit parti.
Har du hittat någon som du kan gå vidare med?