• Gweny

    Någon mer med svårigheter att få till ett syskon?

    Jag är också inställd på att det kanske kommer bli IVF, men kommer ta dem 3 försök vi får och blir det inget av det, så får vi nog inse att det inte kommer bli ett gemensamt för oss...

    Jag är också ensambarn, har faktiskt aldrig haft ont av det som barn. hade mycket kompisar och skoj ändå. Dock var min mamma noga med att inte skämma bort mig, utan uppskatta det man fick.

    Däremot är det lite tråkigare nu som vuxen, att inte ha syskon att träffa eller kunna bli moster/faster.

  • Gweny
    Häpp, nu ikväll så kom starten för kärringen, som nog kommer igång ordentligt imorgon.   ännu ett försök åt fanders.... suuuck.

    2a kurens tabletter ligger redo här hemma iallafall. 
  • Gweny

    Tack för ert stöd. Får se på det positiva att det gav äl och min cykel gått ner till normallängd, var längesen. Får ladda inför 2a kuren nu.

  • Gweny
    Chasingdreams skrev 2014-09-15 13:36:58 följande:

    Idag känner jag mig ledsen. Det första blodprovet visade att jag fortfarande har alldeles för låga halter av östradiol. Ska nu öka min dos från 150 till 225. Är nu orolig för att det inte ska fungera och att det inte blir ivf eller syskon för vår del =(.


    Vad jobbigt, men du ska se att den ökade dosen hjälper till och ni kan fortsätta med det!  Ni har kommit en så bra bit på vägen, så inte ge upp. kram!
  • Gweny

    Själv så börjar jag min 2a kur med pergotime på onsdag.  Ringde även idag för att få tid för spolning, som läkaren sagt. Men då hade dem bara vissa dagar för detta, och min cykel stämde inte in med den dagen dem hade. Öhh nähää? inte bättre dem anpassar efter behoven, om inte min är i fas nästa gång heller då?

    Nåja, hoppas denna kuren ger susen, så jag slipper det istället. Men alltid tungt att finna nya krafter och se framåt känner jag.... att det ska vara så svårt.

  • Gweny

    Liten till>> Irriterande när man inte får till det, har också haft såna stunder. Men nu har ni ändå haft i några dagar och simmarna lever ju ändå i flera dagar, så chansen är ju ändå stor att dem hittar rätt.

    M och M>> För min del gör det inget med IVF-snack, bara intressant att följa allas väg och kanske blir att man hamnar där själv sen, då vet man ju lite mer via er.  

    chasingdreams>> Det är många stunder jag har som inte alls är positiva kan jag säga! Men tur att dagarna är olika, så man orkar kämpa vidare.

  • Gweny

    M och M>> Är ju några ägg iallafall, viktiga är väl kvaliten på dem och inte kvantiten?

    Fru Karlsson>> stämmer, ser man att fler ägg växer, så får man ofta komma tillbaka för att se om bägge fortsatt tex, är det så får man sexförbud och vänta till nästa gång. pergotime ska ju mogna äggen och se till att dem släpper iväg så att säga.  Dock är det inte alla det räcker med enkelkur för, kan vara för svagt och med enkelkur är risken liten för flera ägg... men jättetrist om man måste avbryta.

    Jag tog första tabletten på 2a kuren idag, hoppas verkligen så vi ska få lyckas nu.

  • Gweny

    Fru karlsson>> Jo det är nog bra att dubbelkolla med läkaren då, för tråkigt om du ska behöva avbryta. Men dem kanske tycker enkelkur passar för dig. du får uppdatera vad dem säger.  Detta blir min 2a kur, ska köra en 3e gång ifall det inte går nu heller, sen skulle vi ha möte och se hur dem planerar annars.

    M och M>> åh vad skönt att det ser bra ut, så spännande!

  • Gweny
    Fru Karlsson skrev 2014-09-18 09:58:38 följande:

    Jag är sån att jag bara måste veta vad som är fel när det är något problem, i livet i allmänhet.Och att jag inte vet orsaken till det här gör mig snart knäpp och frustrerad.

    De normala behöver bara ha sex en eller två gånger så funkar detta för dem men jag känner mig så fruktansvärt okvinnlig och sjuk på nåt vis.Att svägerskan som snart är 40 lyckats få 2 barn under den här långa rean vi försökt är förnedrande.Jag är ju bara 30,den bästa tiden i livet ska det va men det känns inte så just nu.Livet står på paus:(


    uch ja man undrar verkligen varför det bara inte kan funka, så frustrerande! speciellt som du säger när man ser andra som blir gravida och får...medan en själv inte ens kommer till ruta 2.  Blir förbannad på min kropp och blir svårare att glädjas åt andra. 

    Min sambo har det jobbigt på sitt jobb, dem frågar när det är dags jämt och ständigt och han får prata bort det.... börjar ta slut på ursäkter nu.
  • Gweny
    M och M skrev 2014-09-18 12:39:16 följande:

    Hur funkar det med sysslor hemma för er nu, har ni ork till handling, matlagning, städning, tvätt etc? Jag har ingen. Skule inte min man göra stor del av det skulle vårt se hus se ut som ett bombnedslag och vi skulle äta nudlar typ. Orkar inte, förmår mig inte att ta mig för det. När dottern lagt sig på kvällen sitter jag som ett ufo i soffan tills det är dags att lägga sig känns det som typ...


    Så "skönt" att läsa ditt inlägg. Kunde varit jag som skrivit det. Känns som livet liksom stannat av, kommer ingen vart. Får ingen ork, lust att göra något. Med nöd och näpe att jag orkar ta mig till jobbet och göra det jag ska.  Vissa dagar är lättare, men många fler är tunga och tröttsamma.
Svar på tråden Någon mer med svårigheter att få till ett syskon?