Myran, jag har också tänkt flera gånger att man är egoistisk eftersom man gör allt detta för sin egen skull... För att man vill ha ett barn. Det är ju helt annorlunda när man adopterar ett barn i och med att man då "räddar" ett barn som redan finns. Men hur det ön är med detta det egoistiska så är det ju egentligen samma sak för alla som skaffar barn, även om det är på naturlig väg. Att det är extra jobbigt för oss gör ju oss inte mer egoistiska. För det är ju bara vi som drabbas av det jobbiga. Så det handlar egentligen om huruvida det är egoistiskt att alls vilja ha barn, och då kan man ju tänka som så att det är lite "livets gång" att det föds barn. Utan barn kan ju samhället inte fortsätta... Tycker också det ypke skriver är bra. I mitt fall accepterar jag bara att det är så; jag vill ha barn, och försöker lägga tankar på att det är egoistiskt till sidan. Sedan det här med gamla morsor; jo, så är det ju, men det betyder inte att barnet är mindre lyckligt för det! Absolut inte. Andra saker är sååå mycket viktigare. Dock har jag tänkt att om det någonsin blir barn för oss så kan man försöka omringa sig med lite yngre vuxna och kanske att barnet kan få faddrar som är yngre... Ja du ser, du är inte ensam om tankarna 
Det är helt naturligt att du får alla dessa tankar men sedan kommer det att växla igen tror jag till att bara tänka på om det kommer att lyckas. Så var det för mig iaf. Kram på dig
