Treasures skrev 2012-07-04 21:45:17 följande:
Miracle maker - Men fy vad drygt, förstår precis hur du känner. Finns det ingen annan som jobbar på kliniken (är det kvinnokliniken?) som finns tillgänglig och kan ge dig provsvaret då? Det är ju ganska avgörande för hur du ska gå vidare. Hur känns det för övrigt? Om du haft ÄL, när har du då BIM? Känns det på nåt sätt?
Delar dina tankar om att första barnet hinner bli "för gammalt" med, men tänker att huvudsaken är ju att hon får ett syskon, inte när eller att det sker just nu. Ju äldre de hinner bli desto lättsammare blir det ju för oss att ta hand om två med. Försöker tänka på sånt som är bra med att de inte är så nära varandra i ålder med.
Vi trodde ju att hon skulle få ett syskon då hon var 2 år och 9 mån, men så blev det ju tyvärr inte, det hade varit perfekt tycker jag, men livet är ju tyvärr inte perfekt. Nu ångrar man istället att man inte började försöka tidigare osv... Hur gamla är ni?
Tindra - Varför det? För att det är syskonförsök? Mitt tips - kontakta nån privat, det behöver inte bli så dyrt och är nog värt det i slutändan iaf....och så slipper du vänta.
Visst har du rätt i att det kanske blir lättare med syskon när första barnet är lite större. Jag brukar också försöka tänka så, men dåliga dagar ser jag mest allt nattsvart. Vi är 32 & 36 nu, såg i din presentation att vi är jämngamla. Ingen superpanik än såklart (men vill man få till en trea sen också så är det ju dags
).
Jag går till en liten privatklinik som är helt stängd tills 1 aug så jag får snällt vänta tills de öppnar igen. Men nu ikväll har jag faktiskt börjat tro att jag ändå haft en äl. Mina bröst har börjat värka och det är väl ett typiskt symtom på att äl varit? Sen hade jag ju både äl-flytningar och äl-värk (om än inte så supermycket), ett sjuhelsikes humör samt att jag var väldigt varm den dag jag hade äl-värk. Kanske var det så att äl var på gång men ägget aldrig släppte, men det kanske räcker för att slemhinnan ska byggas upp och mensen komma ändå två veckor senare? Mens är ju inte beroende av äl.
Just nu hoppas jag bara på att mensen kommer av sig själv om en dryg vecka, så jag slipper börja om med provera. Ett plus vore förstås också välkommet men det vågar jag inte ens hoppas på.
Hur känns det själv, några symtom på att det kanske börjat gro? Jag hoppas verkligen det är er tur nu! Och hur går det för er andra i tråden, Emmsan, Maria?