Afrodite79 skrev 2013-01-13 13:25:58 följande:
Fast, det är ju just det - då spelar du ett spel, du spelar någon du inte är. Och varför marknadsföra dig som någon annan? Det är som ett företag som påstår sig sälja världens bästa produkt, men kan man inte hålla vad man lovat så kommer kunderna sluta dyka upp.
Så ska man behöva göra det, spela någon annan? Då kan man ju fråga sig i vem killen eg blir kär i? Och är det inte dig, den riktiga Rainbow han blir kär i - så är det verkligen något att ha?
För mig är det mera tvärtom, att jag är den som faller för killar som är "elaka" (nu menar jag inte kriminella och våldsamma på nåt sätt, utan mera den där kaxiga ( läs: osäkra ) typen... Jag menar, jag har en tendens att dra mig till kaxiga och dryga killar. Ett mönster jag vet inte är bra för mig, jag är ju medveten om det iallafall. Och jobbar på det. Jag tror mig veta vad det handlar om, kanske en rädsla för närhet. För dessa dryga och kaxiga killar är oftast otroligt osäkra i sig själv varav beteendet och det i sig gör att jag dras till det med anledning av att just jag vet ( undermedvetet ) att det inte kommer bli nåt, och då är jag alltså på den säkra sidan. Hänger ni med? För dessa kaxiga killar är oftast så osäkra i sig själv att dom är lika rädda för kärleken som jag är - så det är ett säkert kort för mig, det är tryggt om än destruktivt. Lite väl psykoanalytiskt nu men jag tror det ligger en hel del i det, iallafall hos mig själv
Bra inlägg, tror att många är såna...men undermedvetet. Du har kommit ett steg längre som börjat analysera det och se dig själv i det. Det är alltid första steget till att förändra något.
Jag är lite tvärtom, även om jag kan verka lite kaxig är jag riktigt snäll och skulle aldrig såra någon medvetet. Jag är ganska trygg i mig själv och inte det minsta rädd för att bli kär, tvärtom..haha, är rädd för att INTE bli kär igen. Jag bestämde mig tidigt att inget ex skulle få mig att sluta tro på kärleken, hur sviken jag än blev...och än så länge funkar det. Klart att man är lite försiktigare nu när man är äldre och har barn men jag vägrar bli rädd för kärleken.
då kan jag iaf skylla på det när jag inte är intresserad 
