ja hmmm
och har troligen haft väldig otur, jag tror absolut inte att en majoritet av tjejerna är såna.
Apropå ålder så ligger det lite i sakens natur att man inte riktigt förstår skillnaden förrän man faktiskt är den äldre.
Kolla av med närmaste 15-19-åring och du pratar med stålmannen/kvinnan, i deras värld är de jäkligt mogna (många är givetvis det, för sin ålder)....men när man är 30 ser man vilken skillnad det faktiskt är.
Detsamma gäller givetvis från 27 till 45, framförallt om den äldre dessutom har barn. De flesta får helt andra perspektiv på tillvaron när de får barn.
Har 27-åringen barn ökar chansen att 27 & 45 är kompatibelt.
Sen spelar åldern mindre roll ju äldre man är. 15-25 är sjukt, 25-35 funkar, 35-45 är i nästan samma sak etc...
Sen finns det alltid undantag och idag har det blivit betydligt mer socialt accepterat med större skillnader men jag tror ändå att det ofta finns en generell mognadsdifferens från 20+ till 40+...som sagt, det minskar med ökande ålder och andra faktorer spelar också in.
Finns ju en sån trappa som förklaringsmodell, minns inte hur den är men något i stil med att:
1. Man är omedvetet, omedveten och tror att man kan allt om ämnet.
2. Man lär sig mer om ämnet ifråga och inser hur lite man kan om det. Man blir alltså medvetet omedveten.
Hm..okej...den har fler steg men jag minns inte nu, haha...får läsa på innan jag ska köra psykologiföreläsningar
Men är ni med på själva poängen? Den trappan går ju att tillämpa på många olika plan, situationer och ämnen. Jag fick den förklarad för mig i jobbsammanhang men den går att överföra till livet och mognadsprocessen också.
Kort sagt, ju äldre och kunnigare man blir, desto mer inser man hur lite man kan och vet
Jag är en av dem som tyckt att man åtminstone kan svara tack men nej tack. Att det lika gärna kan skickas ut en standardmail.
Jag tycker fortfarande att det är jäkligt ohyfsat att inte ens säga nej tack om man märker att någon ansträngt sig lite extra.
Men nu kommer nästa fenomen, att många inte ens läser brevet man skriver.
Sen klagar tjejerna på att 95% av männen skriver oneliners och korta tråkiga brev...men det är väl inte så konstigt?
Numera har jag accepterat att det funkar så på nätet, att tjejerna struntar i att svara även om man skriver lite kreativt.
Jag tycker inte om det men accepterar det.
Dessutom har jag anpassat mig och skriver endast i undantagsfall längre än tre-fyra rader. En direkt effekt av tjejernas oengagemang faktiskt.
Så idag är jag inte lika rabiat i frågan, gör som du vill skulle jag säga...men jag tror att det uppskattas om du skickar ett tack men nej tack. Skulle kunna vara ett standardsvar: "Tack för att du valde att skriva till mig men jag skriver redan med flera och känner att det är tillräckligt." Eller "Tack för ditt brev men jag är tyvärr inte intresserad".
Men som sagt, gör som du vill, bara du inte är otrevlig.
Jag har en teori om att många (inte alla, det har jag lärt mig) tjejer drabbas av överflödets förbannelse på nätet. De kan hela tiden välja mellan flera olika och klarar inte av det. Det blir att de hela tiden är på jakt efter någon som är lite snyggare, lite coolare, liiiite bättre. Och i längden tror jag att många av dem tjejerna får svårt att hitta någon på riktigt, det blir mest en massa smådejtande eller hyfsat korta relationer (max något år) stup i kvarten.
Samma gäller givetvis för killar men jag tror att det är betydligt färre som har samma "möjlighet" eftersom män är kraftigt överrepresenterade på sajterna.