Ärliga nätdejtingstråden!

Det konstiga är också att det kändes bra när jag var med honom och när jag gick därifrån... det är först nu efteråt jag börjar fundera.

Papito: Taskmört

men jäklar vad han är på nu! skriver att han verkligen gillade mig och hade han bara visst vad jag känner så hade han lagt ner sin sida! jag sa att jag behöver mer tid, det var ju ok men han har inte känt så här för de få han har träffat innan.. vi ska träffas på torsdag och äta iaf. Han föreslog en film efteråt men jag vet inte om jag vågar ta hem honom än. Jag kanske är överdrivet försiktig? 

Papito: Det var faktiskt inte så snällt sagt av dig, grabbar tag i det han kan få? du hade nog förstått honom bättre om du hade träffat mig IRL

Fast... ni har ju rätt synd att han inte förstår att han förstör för sig själv. Men han är nog inte en jättevan dejtare, han har varit tillsammans med samma tjej i 13år, sen har han varit singel i ett år och haft ett "förhållande" på en månad.Det är dock han som gjort slut med båda. Näe nu vet jag verkligen inte vad jag ska göra... fick ett morgonsms där det står att han tänker jättemycket på mig. Gör jag mig själv en björntjänst om jag går på middagen då tro... och Papito du känns inte så neutral

Visst finns det potential och han är jättetrevlig. Verkar så rejäl och genuin... men det är svårt att avgöra bara på en date och lite mailväxling. Jag föll ju inte pladask men tänker att det kan börja på olika sätt. Det gör bara inte saken bättre att någon är så på med en gång innan jag vet vad jag känner. Tja man blir väl aldrig nöjd som tjej antingen hör de av sig för sällan eller för ofta.

Och jag kan säga i ditt fall, jag fungerar inte som de tjejerna. Men det är ju ett vanligt fenomen bland tjejer, vet man att flera är intresserade så måste de bevisa att de kan bräcka de tjejerna. Men det handlar ju inte om kärlek direkt...  

Jag skojade faktiskt bara. Men jag vet att jag är en väldigt bra person och det är inte alltid lätt att hitta i dagens samhälle, det är min uppfattning iaf. Och det är inte uppmärksamhet jag är ute efter...jag vill bara träffa en person och att den personen ska vara rätt. Tycker ju inte ens om att dejta så att jag ändå gör det förstår jag inte ens själv jag trivs kanske alldeles för bra med att vara själv... och när jag känner att någon vill träffas för ofta då tycker jag det blir lite jobbigt. Kanske därför jag ändå trivdes rätt bra när jag hade mitt distansförhållande, för då får man tid för sig själv också
Men du har rätt är man småförtjust så blir man ju bara glad. Det är väl det jag känner mig lite nere av att det bara inte kunde få vara helt rätt och lätt den här gången heller.

Anonym(singelpappan) förlåt det är inte säkert det är så...det är klart de vill behålla dig om de upptäckt att du är ett riktigt kap och då får man kämpa lite för det. 

Haha ja precis!! det är väl det som jag blir misstänksam, eller kanske besviken över för han känner ju inte mig. Jag vet att han verkligen gillar mitt utseende men hur kan det räcka? känns för ytligt.. 

Vi har bara varit på en tvåtimmars dejt... jo men det är ju så det ska vara man får se om man gillar honom och han ska ju se om han gillar mig. Men han verkar allt för säker på det redan! och det är ju orealistiskt men men får väl sluta fundera och träffa honom en gång till.

Ja jag är verkligen imponerad och tror knappt jag läser rätt det var "snällt" skrivit av dig

Fast jag vet faktiskt inte om jag tycker det är speciellt charmigt att ha inövade repliker för att få kvinnor på fall.. det märks rätt tydligt tycker jag. Men det har tydligen fungerat för de tjejer du har träffat Papito...

Då föredrar jag där det kommer naturligt och att personen i fråga inte är medveten om det själv.