HollyGolightly skrev 2013-02-10 21:40:18 följande:
Ja, min BM är väldigt tydlig med att hon tycker att jag ska snittas just med tanke på både immunproblematiken och med tanke på hur länge vi kämpat för att ens bli gravida.
Flödesmätningar har gjorts och mina två ligger ju till och med över kurvan, men någonstans vågar man ju inte ta något för givet förrän man faktiskt ser levande barn på utsidan magen ...
Jag vet inte riktigt hur "vanliga SÖS" är att ha att göra med i snittdiskussioner, jag går på spec-MVC och eftersom tvilling 2 länge låg i säte så var snittet inga problem (trots att det var "rätt" tvilling som låg fel). När vi skulle spika det efter TUL så hade bebisen dock lyckats vända sig, så plötsligt låg båda optimalt för vaginal förlossning. Jag sa att jag hade lite svårt att tänka om, varpå min läkare sa "det finns inga medicinska skäl längre, utan i så fall är det av humanitära skäl - ta och sov på saken". Efter att ha velat hit och dit så känner jag att oron över att något ska hända är för stor och därför vill jag ändå ha snitt, så jag hoppas att det inte ska bli några problem att få det beviljat. (Är liiiite stressad över att det inte är spikat än, allt blev ju lite förskjutet på grund av lilltjejens saltomortal i magen, så i morgon går jag in i v36 utan förlossningsplan och har inte något nytt möte med läkaren förrän i v37...)
Enligt SÖS egen tvillingutbildning så schemaläggs tvillingsnitt två veckor innan BF, dock vet jag inte hur det funkar om man vill snittas två veckor innan med ett barn.
Holly, det låter som du vill bli snittad. Stå på dig!
Säg hur orolig du är och berätta hur länge du kämpat. Kläm ur dig en tår om du kan men det ska inte behövas.
Dessutom har du ätit kortison länge och då har kroppen mycket svårare för stress. Vi ska få särskilt kortisondropp både vi vanlig förlossning och vid snitt! Så det är jätteviktigt att de känner till vårt intag av kortison!!
Du kan väl också säga att du tvivlar på din kropp och att du orkar med att föda fram två stycken! Jag sa att med tanke på att jag är 46 år så litar jag inte på att jag orkar om det blir utdraget (det hade jag nog orkat) men ingen kunde argumentera emot.
En förlossning är en arbetsam och smärtsam sak och det är viktigt att kvinnan är mentalt inställd, inte stressad och beredd och motiverad. Det poängterar man på Danderyds förlossningsförberedande föreläsning (gå på den om ni kan!). Läkarna o barnmorskorna är välmedvetna om att om kvinnan inte är det så blir det inget bra. Därför får man kjesarsnitt om man verkligen vill det. Såvida det inte är en knäpp läkare men då väljer ni ett annat sjukhus och gör om proceduren så vänta inte för länge.