Vi som snart är gravida efter utredning i Aten!
HCG <2. Det blir inga genetiska barn för mig. Går inte beskriva hur ledsen jag är.
Inlägg från: Snart lycklig
|
-
-
Tack snälla ni för er medkänsla. Nej, det är inte en glad dag idag och inte lätt på något sätt. Proppen har gått ur, precis rätt uttryckt! Fick precis ett mycket gulligt sms från D. Han gör mig alltid lite lugnare. Kramar till er alla.
-
Tack för era ord och omtanke Zwillinge, Zinfandel, RobSab, Solkattan, Lillebob, FineS och Ananda Balaganapati. "Hjärtan"
-
Tack, kramar tillbaka. Ja, just nu är en av mina känslor bland många andra, just orättvisa. Vi vet alla här att livet inte är rättvist, men när man precis är i ett misslyckande, i mitt fall mitt sista försök, något som jag hoppats och kämpat såååå mkt för, känns det faktiskt, just orättvist.singhatjejen skrev 2014-08-01 22:00:03 följande:
Åh så ledsamma besked jag läser här i tråden... Robsab och Snart lycklig: Varma bamsekramar till er.
Snart lycklig: Villken kämpe du är. Få hade orkat din resa och det känns väldigt orättvist att det blev som det blev. Jag hoppas och tror att du finner lyckan i äggdonation eller på annat vis. Fortsätter hålla tummarna för dig.
Vilaa: Oerhört tungt när relationen går i kras på grund av detta elände vi alla går igenom. Hoppas ni lyckas hitta tillbaka till varandra - eller hitta lyckan på annat sätt.
Hur går det för dig? Vad är era planer? Hoppas du mår lite bättre. (Marie Erixon frågade för ett tag sedan om jag hade hört ngt från dig....hon undrade hur det går för dig.) -
Så gulligt och fint skrivet av dig! Tack! Jag kämpar på med att försöka "se framåt". Kram.Zwillinge86 skrev 2014-08-01 22:39:22 följande:
Livet är som du skriver SnartLycklig långt ifrån rättvist, men det spelar ju ingen roll att man vet och har accepterat att verkligheten ser ut så. Orättvisan vi tvingas gå igenom gör lika ont ändå. Kan inte på något sätt föreställa mig den sorg och smärta du måste känna nu när ditt hårda arbete och långa resa är slut. Har man inte varit vid vägens ände så kan man nog inte förstå hur det känns. Men utifrån den sorg och smärta jag känner för den orättvisa jag upplever så kan jag tänka mig att det är hemskt. Jag önskar så att verkligheten vore annorlunda, att slitet alltid belönas och att belöningen motsvarade insatsen. Och är det någon jag skulle unna den verkligheten så är det dig! Av hela mitt hjärta hoppas jag att du tar dig vidare och på ett eller annat sätt bli mamma. Och jag hoppas att du vet att vi alla i tråden finns här för dig, oavsett vad du behöver av oss <3
-
Vad glad jag blir att du börjar få i ordning på din kropp. Så hoppfullt att du har en blasto kvar i Sverige. Hur "gammal" är den? Kan du inte liksom förbereda kliniken i Sverige för återförande och sedan lite försiktigt skjuta på det tills kroppen känns bra. Då är du "inne i rullarna". Du får ju inte missa någon årsgräns eller ngt annat dumt "som Sverige bestämt". Kram och lycka till!singhatjejen skrev 2014-08-01 22:38:58 följande:
Snart lycklig: Förstår att du känner så. Nej livet är inte rättvist och ibland blir det väldigt tydligt... Hoppas som sagt att du finner lyckan på annat sätt, när du tagit dig igenom sorgen och besvikelsen.
Ja, jag har kämpat med att få ordning på kroppen sedan i julas. Det har tagit sin tid och jag har ännu inte där. Jag hade rejäla obalanser och vitaminbrister i kroppen. Binjurarna var fullständigt slut. Men nu börjar jag känna livet återvända. Jag har en annan energi i kroppen, jag har gått ned i vikt, och fått tillbaka lite av mina lockar i håret (försvann i slutet av graviditeten). Kanske var det dessa obalanser och brister som låg bakom en stor del av det aggressiva immunförsvaret? Vet inte, men säkert till en del i alla fall. Jag har ju en blasto kvar i frysen här i Sverige och dr D tror att jag (liksom du) kanske svarar bättre med Neupogen så det testar vi när jag känner mig redo. Blir lite rädd dock hur länge jag kan vänta med blaston som jag har här i Sverige. Är ändå 44 nu och är rädd att bli nekad hjälp om jag inte sätter tillbaka den snart. Men jag vill ju inte vara för snabb, vill ju ha kroppen redo. Men jag kan nog inte vänta så länge till, tyvärr. (goa Marie Erixon :) du får hälsa tillbaka)
-
Håller fullständigt med, tänkte precis så ang ditt lägg Zwillinge. Fantastiskt. Katt, gissa hur jag ibland nojjar om åldern, 48 år fyllda? Tänker såsom, vi blir tvingade att hålla oss unga. (Får ofta höra att jag ser liiiite yngre ut, så det kan ju lura en del som inte vet.)Katt12 skrev 2014-08-02 08:57:17 följande:
Zwillinge, det är så fint att läsa om hur du som är så ung i sammanhanget är så stöttande mot oss "gamlingar" som kämpar. Personligen nojar jag endel över att folk ska tycka att man är för gammal om man väl lyckas, och det är så skönt att se att det finns de som är mkt yngre som har förståelse och empati för att barnlängtan kan hålla i sig även när man blir "lite" äldre.
-
Vad skönt med en så ung blasto! :)singhatjejen skrev 2014-08-01 23:40:20 följande:
Snart lycklig: blaston är från när jag var 42. När vi misslyckades sist frågade jag bara kliniken om jag kunde höra av mig bara när jag var redo för sista. Och det sa bara ok, hör av dig. Så jag hoppas det ska gå bra, men blir lite stressad ibland... Tack för ditt lycka till :) detsamma!! Kram
-
Kram!Solkattan skrev 2014-08-06 10:00:03 följande:
Jaha då fyller man snart år igen då. Sambon frågade vad jag önskade mig. Hann som "vanligt" inte svara. Utan fick tillbaks "kan tyvärr inte ge dig en bebis". Vi har nu kommit fram till en slags kompromiss. Att min födelsedags present blir en resa till Riga. För en hysteroskopi. Julklappen blev ju en resa till Aten till dr d. Så det är väl bara att fortsätta på det spåret. Vem vet .. Årets julklapp kanske blir en resa till Tjeckien och embryodonation ..?
Är så glad att sambon faktiskt tycks haja att svensk sjukvård inte fixar att göra hysto på samma sätt som utomlands. Att han nappade på Riga. Vi har varit i Riga några ggr och sambon staden så han vill visa sonen ... Hoppas kunna åka nu snart.
Kan man göra hysto på helg eller sker det bara på vardagar .. Nån som vet ..?
-
Dr D gör AHA alltid när det behövs och är nödvändigt. MEN inte i onödan, för det finns en liten risk för att det kan skada. Jag fick det när jag återförde 3-dagars, båda gångerna, men inte nu vid mina FET av 5-dagars. Ta absolut upp frågan med honom.RobSab skrev 2014-08-10 09:51:14 följande:
En fundering.
Jag känner att det är dags att ta till det tunga artilleriet vid vårt nästa FET.
Vad vet ni om assissted hatching? Är det värt att föreslå för Dr D?
Hysteroskopi är mitt tips också,
Jag tror på bra kost, glutenfritt och även laktosfritt, åtminstone begränsa intaget laktos. Drick ett glas tomatjuice varje dag från och med nu, bra för att sänka ev högt TNF.
Sedan tror jag på akupunktur och naturligtvis att må bra och vara lugn, och det är väl det svåraste. Jag var några ggr på hypnos, kan vara bra. Tro och säg till dig själv, så kroppen och hjärnan får det inpräntat, ATT du snart är gravid, ATT det kommer att lyckas nästa gång. Glöm inte att förlåta dig själv alla ggr du inte klarar att tänka positivt.
Stor kram.