Vi som ska börja inseminera 2012

(jag har alltså inte plussat, försöker bara självpeppa och dela med mig av peppet till alla som vill ha)

Nu känns det inte alls som om det har fungerat. Tjyvtestade imorse (jag vet att det är alldeles för tidigt och allt det där, men jag pallar inte att inte veta om det finns en liten mikromöjlighet att få information) Känner mig enormt deppig och har lust att dricka en massa vin alternativt somna och vakna igen när allt är klart och bebisen är på väg. ORKAR INTE!

Tack Längtan. Och lycka till imorgon!

Tack, har ej testdag förrän måndag så jag är ju alldeles alldeles för tidigt ute med mina stickor . Ovissheten tar kål på mig. Jag håller en halv tumme för mig själv, för jag tror inte det är nåt och resten för er andra som väntar! Kram och tack för peppandet. Bergodalbanigt, det här!

Helvete också, Jenniekk!

Åt skogen för oss också. Tungt.

Hej och tack för allt stöd i tråden. 
Jag vet inte riktigt hur vi ska gå vidare. Stork undrade om jag hade gjort några hormontester och det har jag inte. Vilka tester är det och tar det lång tid att få svar på dem? Har ni andra gjort det? Behövs det om man får positiva ägglossningstest?

De skrev också att det inte finns några undersökningar som visar att dubbelinsemination ökar chanserna för befruktning, men att man kan göra det om man vill i alla fall. Jag vet inte...jag tänker att det BORDE öka chansen, men det kanske bara är onödigt då? Känns trovärdigt när de inte direkt pushar för det. Hade de velat skinna en på pengar hade de väl rekommenderat det, menar jag.

Hej hej! Länge sen jag skrev nåt nu, men jag tittar till tråden då och då. Har inte kommit iväg på fler försök så ligger lite lågt med engagemanget. Blir dock glad och hoppfull när jag läser om plussande, nyfunna makespermier mm. Härligt med lite ljusglimtar i det här svåra.
Kramar till oss alla!
 P.S. Storkklinik har öppet hela sommaren och på söndagar, midsommar etc om det är nån som får panik av att vänta.

Nej!! Nu blev jag också ledsen. Kram Duvan.

Hej, precis, vi står i kö till adoption samtidigt som vi håller på med inseminationerna. Hemutredningen är i princip ingen idé att göra innan man är "klar" med inseminations-/ivf-försöken eftersom adoptionsmedgivandet gäller för de familjeförhållanden man har då utredningen görs, så om ens familjeförhållanden ändras (om man får en bebis till exempel..) kan det bli trubbel.
Men man kan stå i kö i alla fall hos en adoptionsorganisation och tillgodoräkna sig den kötiden sen. Det är rätt så dyrt, men vi ser det som en försäkring. Föräldrautbildningen för adoption har vi också gått, den finns t.ex. hos Folkuniversitetet.

F.ö. väntar vi på ÄL här, borde bli om en vecka ungefär. Tiden går SÅ LÅNGSAMT!
Kram.