Medgivandeutredning Vintern/våren 2012! :D

BLÅVAL:

Förlåt att jag gjorde så att du tog illa upp, det var inte alls min mening!
Självklart så förstår jag att ni längtar efter syskon!! Jag skrev bara varför VI vill adoptera,(eftersom det var det du efterfrågade) och vi har ju inga barn än. Vi vill också ha mer än ett barn!

Jag tänkte bara på att om man vill hjälpa ett barn kan man ju göra det på många andra sätt än genom att adoptera. Jag förstår hur du känner kring familjehem, vi känner inte att vi vågar det heller i nuläget.

Det här med att adoption skulle vara ett sistahandsval, vet jag inte hur du tolkade mig.  
Vi har själva skippat IVF-biten för vi tyckte adoption var det rätta alternativet för oss.
Självklart ska man känna efter i sitt hjärta vad som känns rätt. Och vill ni adoptera är det klart att ni ska försöka med det!
Det var inte min mening att trampa på några tår. Och jag tycker inte du ska lämna tråden! 

lillove:
Tråkigt att ni inte kommer få syskonmedgivande! Kunde de inte motivera varför de ger avslag på det? 

Vi ska på föräldrarkurs i Eslöv nästa helg. Sen drar medgivandeutredningen igång. :)

GreenGal: Ok, då missförstod vi varann helt enkelt...

Är juh känsligt allt det här... för oss alla.

Vi vacklar hela tiden fram och tillbaka, "ska vi "nöja oss" med ett barn... eller ska vi försöka få adoptera osv... så jobbigt att få bakslag också...

Å att ta hand om ett barn med handikapp kräver så mycket mer. Självklart finns alltid det senariot att barnet har något handikapp, hur man än väljer att få barn...

Går här å väntar på ett tecken... har inte fått tummen ur att boka samtal ännu ens... vet inte riktigt vad jag/vi ska säga när vi känner oss så osäkra...

Tack för att du bad om ursäkt! Jag ska också be om usäkt för att jag tolka ditt inlägg fel...

Blåval:
Det är ingen fara! Tack själv!
Hoppas ni snart får visshet om hur ni vill göra, och lycka till! 

Greengal: Jag fick liksom inget riktigt svar.. de tyckte att det inte var rätt för varken barnen eller oss att utsättas för det.. Skall säga att jag blev så ledsen att jag stängde av mig själv för en liten stund så jag var inte riktigt med.Men min make hade inte heller riktigt uppfattat varför..Kan undra varför vi inte riktigt duger till det? Som jag ser oss är vi fullt normala människor,jobb båda två som skulle ge oss ledigt en längre tid för att vara hemma..vi har arbeten båda två där vi arbetar med människor bra anhöriga och vänner som skulle kunna hjälpa till o.s.v.

Men,men det är som jag har sagt innan bara att kämpa vidare....skall idag se om jag får tag på BFA och se vad de har att säga...har inte pratat med de än...

Sönt att ni rett ut missförståndet....så att alla kan vara med...

Blåval: kan säga att vi har varit lika osäkra vi oxå fram tills nu det är ett svårt beslut att ta det är ju ens framtid det handlar om..hoppas att ni  kommer fram till ett beslut som känns rätt för er.... 

lillove: Nej det är svårt... Vissa dagar känns det fullt tillräckligt med vår son (min biologiska) och andra längtar vi sååå efter att få en till i familjen. Lille O som är 4 år 'är verkligen redo för ett syskon och kunde vi få biologiska hade vi fösökt få ett syskon (vilket vi fortfarande gör... men det vill juh inte bli nått).
Då tänker man juh en stund extra på om VARFÖR man vill... är det yttre press, att man ska ha flera barn? Eller är det meningen för oss att vi ska ta emot ett barn till?

Ibland vill man bara få svaren serverade...

Jag vet att vi absolut skulle ha tid och kärlek för ett barn till! Å jag får små`"tecken" ibland att adoption är det som vi ska göra. 
Ångrar ibland att vi gjorde ivf först... för det tog så mycket på krafterna att man liksom "tappade" glädjen i att vänta på barn... 
       

Lilllove: va tråkigt att ni blev nekade syskon. Låter ju konstigt, jag fick uppfattningen när vi gjorde utredningen att man lite fick välja själv om man klarar av det eller inte. Knepigt resonemang att man duger som förälder men inte till två. Bra att du inte låter det slå ner dig. Kämpa vidare. Hoppas du fick tag på BFA idag och de hade svar på dina frågor. Blåval: om ni har mycket tankar och lite osäkerhet kan jag verkligen rekomendera föräldralursen. Att lära sig mer och få chansen att diskutera med andra i samma situation är väldigt givande och man mognar verkligen i sitt beslut. Kanske kan vara nått att tänka på. Lycka till =)

JRS: Tack för svar! Kan man söka dit själv innan man samtalar med kommunen?

Blåval: Vi gick på informationssamtal med kommunen, lite om hur processen går till mm. Inget bindande, man får lite blanketter och sånt. Dom ger dig i alla fall information om var i din kommun eller vart i närheten ni kan gå föräldrakurs. Sen är det bara att anmäla sig till dem, lite kostsamt men det är väl bara att vänja sig, så är det med det mesta i adoptinsvärlden =)