Vi som försökt ett tag utan plus

Vi har ca 12 mil enkel resa så lite omständligt är det att ta sig. Har sjukhuset skickat en remiss dit kan ni ha rätt till reseersättning, kan vara värt att kolla upp. Vad är anledningen till att ni ska göra IVF? Vi har försökt sedan maj 2012 och innan jul fick vi bekräftat att sambons spermaprover är så dåliga så han ska göra testikelbiopsi och sedan blir det icsi för oss. Vet inte vad de har för tidplan på detta men hoppas få klarhet i detta på tisdag. Första mötet samt ÄP och insättning görs på sjukhuset resten kan vi göra på hemorten så det är skönt.

Igår var vi på möte på RMC i Linköping. Inför mötet var vi (mest jag) hoppfulla om att vi skulle få tid för sambons biopsi och sedan IVF. Beskedet vi fick var något helt annat, nämligen att sambon inte har några spermier alls i sitt spermaprov (han fick lämna ett nytt där som de analyserade) och att chanserna att hitta några spermier i en biopsi är minimala....  När Linköping kollar på utförda biopsier från 2007 och till nu så har man i ca 30 % av fallen hittat spermier dock har det högsta FSH-värdet där de hittat varit 19  (Sambon har ett FSH värde på 33 och det ska ligga på max 10). Detta betyder ju att det är en minimal chans att hitta på honom överhuvudtaget.. 

Vi blev helt knäckta och det har varit mycket tårar senaste dygnet . Vi ska få en kallelse till telefonmöte om några veckor för att få smälta det hela. Våra val nu är att trotts allt göra en biopsi i Linköping (eller på Carlanderska som ska vara de bästa i Sverige på det) eller gå vidare mer donation/adoption. Det var ju inte såhär det skulle bli!!!

Wittra: Tanken var ju att det var biopsi han skulle göra, dvs. gå in i bitestikeln och plocka ut spermier men med ett så högt värde som 33 så är det väldigt lite chans att de hittar några överhuvudtaget.

BaPumba: Ja, det är en hel del att sörja och fundera på innan vi lägger upp en plan för fortsättningen.

Vi försöker bara fatta allt. Ena stunden känns det som att "det här kommer vi att lösa" till att nästa stund hoppas att någon ska väcka oss och säga att det bara är en hemsk mardröm.. Mycket tankar och känslor nu..

JZ: Det var en beteendevetare med på träffen i tisdags men eftersom vi inte alls var beredda på beskedet kunde hon inte tillföra så mycket. Vi känner båda att vi behöver prata med någon för att få ordning på tankar och känslor när det blev såhär. Vi har 14 mil enkel resa till kliniken så ska se om det finns någon på hemmaplan innan dess att vi ska ha telefontid med dom om några veckor.

Wonders: Enligt utredningen så är mina prover/värden bra och utan anmärkning dvs. att vår anledning att det inte lyckas är sambons spermier (eller vad det ser ut som avsaknad av spermier). Vi har ju fått tipset om att Carlanderska är de bästa på testikelbiopsi så jag är inne på att vi ska söka oss dit för att verkligen få det utrett huruvida sambon har några spermier eller ej. Är det så att det blir ett negativt resultat även där tror jag nog att vi går vidare med donation. För mig kommer det att bli vårt barn och det enda som en donator bidrar med är själva sperman eftersom hela graviditeten, förlossningen och uppväxten är det sambon som är med på. Bra summering med önskan om ett barn är högre än vems celler det är de kommer ifrån   

Kanske 4:a: Kommer också ihåg att jag var lite nervös innan om hur det skulle kännas att diskutera och berätta när vi var på första träffen men det var inte så farligt. De du träffar är där för att göra sitt jobb och är professionella så det är inget att behöva vara orolig för. Tänk istället att det är skönt att ni har fått en tid och kan få hjälp om något skulle vara fel en bekräftelse om att allt ser bra ut.

Wonders: Sambon har gjort några spermaprov nu som alla är dåliga varav det sista i förra veckan visade 0 spermier så är det vårt enda val om vi ska få biologiska barn. Sambon har redan fått information om hur det går till med undersökningen så vi har bestämt att vi ska söka till Carlanderska för att verkligen reda ut om det finns några spermier. Gör det inte det så blir det donation för oss. Som tur är så är det typ bara 2 månaders väntetid i Linköping så det gör att vi inte behöver känna oss så stressade att ta ett beslut. Väljer vi donation så blir det först två inseminationer och efter det två IVF:er som landstiget står för. Går vi däremot genom Carlanderska med IVF så får vi bekosta det själva. 

JZ: Ja, det var vad dom sa på mötet i förra veckan. Man blir ju lite fundersam eftersom det verkar vara så lång tid på andra ställen i landet men läkaren vi träffade var den ansvariga för planeringen av detta så kan inte tänka mig att hon skulle säga så om det inte var det... Skönt att höra att det går åt rätt håll med foten och att du snart kan börja jobba igen, då går ju tiden snabbare. 

Stort grattis Bolltjej!!

Vilken underbar liknelse! Med hårt slit och lite tur kommer vi också stå där med guldet i hamn och då är det värt allt slit!!

Har också spanat in den bloggen och har redan plöjt igenom ett antal sidor, riktigt bra blogg! Tack för tipset!