Vill berätta en liten historia som är sann....
När mitt andra barn var cirka 3månader gammal så hade vi dop för henne, vilket betydde att vänner och familj från delar av världen kom för att fira detta.
Detta innebar en massa middagar tillsammans med allesammans och där vår dotter naturligtvis blev mittpunkten för allas uppmärksamhet.
Jag som andra barnsmor, var inte särskilt pigg på eller kände någon stress över att min dotter skulle smaka ditten eller datten, men alla var hemskt sugen på att mata henne med både glass o juice etc, något som jag sa ifrån.
Tyvärr så gav jag mig efter en hel del tjat o tänkte att det kan ju inte vara någon direkt fara om de ger henne lite mosad banan. Så till både farmors och andra släktingars belåtenhet fick de mata henne med lite lite mosad banan och alla tyckte det var superskoj.
Men det som var så skoj dagen innan var början på ett flera års lång mardröm dagen efter. Min dotter som alltid hade varit en frisk o glad flicka började att kaskad kräkas dagen efter och mellan kräkningarna blev hon apatisk.
Det var mitt i sommaren o varmt som bara den så min tanke var att det bara var någon sorts magsjuka, men jag beslutade ändå att åka med henne till sjukhuset.
Där kände en barnläkare på hennes mage och sen var snurren igån, de närmaste 72h träffade vi nog 15st olika läkare (ringdes in specialister) och det togs alla tänkbara prover om o om igen. De fullkomligt stack sönder henne i både armar, händer och fötter.
Vi blev vidare skickad till Karolinska sjukhuset i Huddinge där det gjordes biopsier på hennes lever.
Den första veckan är som en ända stor svart dimma, de närmaste 6 månaderna ett stort mörker.
Vad som hade skett var att hennes lever inte var fullt utvecklad, detta varken syns eller märks på något vis, när hon då fick i sig mat som kroppen inte kunde hantera svällde hennes lever o de prover som togs på henne visade samma levervärden som en leversjukpatient har ca 1 vecka innan de dör.
Symtomen som barn som drabbas av detta får, är antingen som min dotter, kaskad kräks o blir apatisk eller så drabbas de av en hjärnblödning.
Flickan i rummet bredvid oss på Huddinge sjh, hon var bara 1,5mån o hade fått en hjärnblödning pga lite potatis.
Min flicka fick jag helamma efter det här tills hon var nästan 9månader o vi fick ta prover varje vecka, för ungefär 6månader sedan nu blev hon äntligen friskförklarad, hon är nu 5år gammal.
Det här är ju naturligtvis extremt ovanligt, men jag skulle aldrig ta den här risken igen. Det är det verkligen inte värt.
