Jag har en flicka på 2 år som håller på att utredas för autism. Det känns nu som om hela mitt liv har rasat o att jag aldrig kommer att bli lycklig igen. Ni som har barn med autism. Hur är ert liv nu? Går det att få ett lyckligt liv även om ens barn har autism? Mvh Orolig o olycklig
Du skrev att du förlorat din dotter till autismen. Som jag förstår det är autism medfött och inget man plötsligt får även om det generellt sätt visar sig mer när barnet blir äldre.
Lösningen är inte att sörja utan att lära sig mer och på så vis utmana sina fördomar. Jag brukar jämföra med homosexualitet det finns fortfarande föräldrar som sörjer att deras barn är gay vissa säger till och med upp kontakten med barnet. Att se barnet i en lycklig samkönad relation är jättehemskt för de här personerna men omgivningen ställer sig i allmänhet inte på föräldrarnas sida är barnet autist gör de det.
Den här tråden är gammal och ts har försvunnit sen länge trots det har inte mycket ändrats.
Åh vad fint skrivet, tack! Ska försöka tänka så. Jag kommer alltid finnas där för henne men hjärtat går verkligen sönder av att hon känner sig så annorlunda men vill bara ha vänner som finns där för henne alltid och så är det ju tyvärr inte
Du skrev att du förlorat din dotter till autismen. Som jag förstår det är autism medfött och inget man plötsligt får även om det generellt sätt visar sig mer när barnet blir äldre.
Lösningen är inte att sörja utan att lära sig mer och på så vis utmana sina fördomar. Jag brukar jämföra med homosexualitet det finns fortfarande föräldrar som sörjer att deras barn är gay vissa säger till och med upp kontakten med barnet. Att se barnet i en lycklig samkönad relation är jättehemskt för de här personerna men omgivningen ställer sig i allmänhet inte på föräldrarnas sida är barnet autist gör de det.
Den här tråden är gammal och ts har försvunnit sen länge trots det har inte mycket ändrats.
Åh vad fint skrivet, tack! Ska försöka tänka så. Jag kommer alltid finnas där för henne men hjärtat går verkligen sönder av att hon känner sig så annorlunda men vill bara ha vänner som finns där för henne alltid och så är det ju tyvärr inte
Tack ❤️ det märks vilket stort hjärta du har! Din dotter kan vara glad som har dig. Önskar er all lycka
Autism är ingen sjukdom det i sig påverkar inte ens livskvalitet det är omgivningen som påverkar om man får ett bra liv eller inte.
Det finns ingen motsättning i att vara lycklig och vara autism med IF.
Autism är ingen sjukdom det i sig påverkar inte ens livskvalitet det är omgivningen som påverkar om man får ett bra liv eller inte.
Det finns ingen motsättning i att vara lycklig och vara autism med IF.
Autism är ingen sjukdom det i sig påverkar inte ens livskvalitet det är omgivningen som påverkar om man får ett bra liv eller inte.
Det finns ingen motsättning i att vara lycklig och vara autism med IF.
Autism är ingen sjukdom det i sig påverkar inte ens livskvalitet det är omgivningen som påverkar om man får ett bra liv eller inte.
Det finns ingen motsättning i att vara lycklig och vara autism med IF.
Som förälder ska man inte utgå från att det blir problem. Men ju större svårigheter barnet har, desto större oro. Det är naturligt, precis som Sagas mamma skriver.
Påverkas barnets livskvalitet negativt, leder det självklart också till sorg. Man vill sina barns bästa.
Då hjälper inte heller inställningen att det är omgivningen som är problemet. Särskilt som det inte alltid stämmer. Det beror på vilka svårigheter barnet har och hur de yttrar sig.
Med rätt stöd och anpassningar får många ett bra liv. Det är jättebra. Men det fungerar inte alltid.