18 och "bonusmamma" !?

Vi är överens om att vi tycker olika!

Det är kul att höra att ni trivs ihop.
Men något man ska ha i bakhuvvet är att det måste finnas respekt för barnet.
Ni har inte varit ihop så länge, men du har redan fått en betydande roll för barnet. Men gå försiktigt fram, tänk om det visar sig att du och pappan gör slut? Det kan bli ett stort trauma.
Jag lever själv ihop med två bonusbarn sedan 5 år tillbaka, jag hämtar å lämnar på skola och är hemma med dem i störst utsträckning. Men barnens mamma har haft flera sambos där det tagit slut och det har tagit hårt på barnen. Men är du säker på att det är ni resten av livet så bara kör på. Jag har aldrig tvekat och jag älskar mina bonusar av hela mitt hjärta!!

jag tycker att du ska kalla dig bonus mamma till detta barnet

Jag tycker det är helt sjukt att räkna sig som mamma till ett 8-årigt barn man just träffat! För mig är det vansinne, du har dejtat hennes pappa i 4 månader, kan inte för mitt liv förstå vad som är bonusmamma i det läget...

Förövrigt är det väldigt omoget och framförallt naivt att babbla om att man är så ovanligt mogen för sin ålder osv, det är så fruktansvärt klassiskt i din ålder att hålla på så! När man blir äldre inser man dock att man inte var ett dugg mogen. Däremot är de karlar som omger sig med tonåringar själva mycket omogna och har ofta sociala eller psykiska problem i grunden. Ja, jag råkar ha en hel del kunskap om sådant.

Du verkar använda detta som ett slags sätt att hävda dig, och göra dig förmer än andra i din ålder. Och sedan blir du tjurig på dina vänner som ser ner på dig för ditt så genomskinliga och omogna beteende. Jag skulle oroa mig mycket mer för de egna känslorna än dina vänner om jag var du. Det är inte särskilt normalt eller sunt att en tonåring tycker att det "känns bra" att ha en ny, egen familj, med pappa och ett äldre barn, istället för att ty sig till sin egen familj med far och syskon istället. Allra helst när du faktiskt inte känner denna familj för fem öre, du har nyss träffat dem! Du har trots allt inte ens vuxit färdigt, ja myndig är du men du har en hel del kvar innan du kan kalla dig vuxen. Du har fortfarande ett grundbehov av din egen familj, inte att skapa en ny.

Jag vet inte om det ligger några familjeproblem bakom ditt beteende, men det är inte särskilt långsökt att tro att det skulle kunna vara så. Oavsett vilket så är det mycket som låter tokigt i det du skriver.

Juni, nej jag anser att det inte finns någon mening med att diskutera med dig. Därför jag skrev så.. Hoppas verkligen att du bara fejkar att du inte fattade det.. Annars tycker jag nog bra synd om dig!