Inlägg från: Lillis2012 |Visa alla inlägg
  • Lillis2012

    Vi som väntar marsbebis 2012 :-)

    Babybluey; om jag förstått detta rött så håller du på att utbilda dig till barnmorska?! Är ju rätt bra å ha en sån i tråden

    En fråga till dig och alla andra också visserligen: är det nån mer än jag dom har läst nånstans att största risken för missfall är mellan v 9-12 för att det är just då moderkakan ska börja ta över efter gulekroppen?!?

  • Lillis2012

    Fick just en liten rolig tanke!! Tänk att vi kan gå tillbaka och läsa sen om
    Hur oroliga vi var för än det ena än det andra! Som jag idag har haft massor mer molvärk ön innan å genast blir man alldeles livrädd för missfall!! Om ca 30-35 veckor kommer vi alla sitta här i tråden och inte vilja annat än att ungarna ska komma ut en rätt så lustig tanke att jag var rent tvungen å fnissa lite!

  • Lillis2012

    Instämmer HELT med lyckobebisen! Sen är det ju inte så enkelt som vissa får det att låta; sluta oro sig! Man skulle ju kunna önska att det vore så enkelt!

    Jag tror ju att denna oro är en stor del av det som ska vara! När man passerat de magiska 12 veckorna slutar man inte då heller oroa sig...RUL:et är ju också ett orosmoment i sig då man oroar sig för att allt ska vara ok med den lilla därinne och inte slutar man oroa sig bara för att man får veta att allt är ok då....nä då börjar man ku oroa sig för att den ska stanna inne så länge att den iaf skulle klara sig om värkarna skulle starta för tidigt och när man kommit förbi den tid så börjar man ju oroa sig för förlossningen och sen har man konstaterat att man ju faktiskt är rädd om sitt lilla liv man är ansvarig för och det slutar ju inte bara gör att nån säger att man ska sluta eller för att dom fyllt vuxen ålder! Man slutar aldrig oroa sig för sina barn!! Nu är det ju inte så att oron styr hela ens dag men den finns ju där!!

  • Lillis2012
    Stinis83 skrev 2011-07-31 18:45:11 följande:
    Jösses, jag undrar om jag kanske är längre gången än jag är?! Men det borde jag inte kunna vara?! Alldeles nyss kände jag fladder i magen, liksom bakom bäckenet där livmodern ska vara nu. Nog för att jag är omföderska, men rörelser redan i vecka 9 är väl helt omöjligt? Kan det kanske ha varit nervryckningar eller nåt?
    Jo det är nog nåt annat för precis så känner jag också ibland ;-P Hur "läskigt" som helst för det känns VERKLIGEN som fosterrörelser!! Och jag VET att jag inte är längre gången än jag är =)
  • Lillis2012
    aikidoaasa skrev 2011-07-31 19:27:34 följande:
    Nu lämnar jag den här tråden.

    Natten mellan fredag och lördag fick jag ett missfall. Vi åkte in till akuten och fick det bekräftat. Inte ett smack syntes på något ultraljud förutom att det fanns en rest av en slemhinna (eller vad det nu var hon sa)
    Det som gjorde det mer helvetiskt var att vi var ute på landet hos min makes morföräldrar för att fira en av hans släktingars 50-års dag. Det betydde att jag inte kunde vara hemma och gömma mig i min sorg. Enligt beräkningar var jag i vecka 6+2.

    Nu när vi kom hem var det första jag såg symaskinen och de söta babyplagg som jag hade börjat sy. Jag fick panik och städade undan allt för att inte behöva se det... inte just nu.

    Vårt tolfte försök som äntligen ledde till ett plus var inte vårt turnummer som vi trodde. Jag som trodde att jag inte kunde få något plus på de där stickorna...

    Jag ska ringa mvc imorgon och avboka min inskrivningstid och boka in en återkontroll för att se att allt försvinner som det ska. 
    Förhoppningsvis så meddelande min brorsa vidare mitt meddelande så att jag ska slippa dra upp det med mina föräldrar och berätta att "Allt är bra..." (För det känns inte bra, inte när en liten bebis är något som man längtat efter att få i en halv evighet. Visst, missfallet var inte en av de värsta utan att jag mår bra i kroppen...) 

    Så lycka till ni andra. Genom mitt MF så har nu era chanser ökat rent statistiskt sett för att era småttingar ska klara er. Den tanken ger mig lite glädje mitt i den här hemska sorgen.
    För detta är inget jag ens skulle vilja önska min värsta fiende. 

    Någon gång blir det kanske vår tur...
    Fyyy så hemskt! och urs så många som får missfall! Beklagar så otroligt mycket{#emotions_dlg.flower}
  • Lillis2012

    Oj jag förstår att du är orolig! Ring akuten om du tror att dom vill hjälpa dig! Här där jag bor är metaliteten lite som att man nästan får be om ursäkt att man ringer och stör även om det är barn som är jättesjuka! Lycka till! Håller tummarna!!

  • Lillis2012

    Cooper; så är det säkert men det lustiga är att jag inte känt det förrän jag blev gravid med 3:an och efter det!

  • Lillis2012

    Kolapapper; nej vi kommer göra ett KUB-test och får även betala 2000:- för det då vårt landsting inte erbjuder det! Dock kommer vi utan att tveka gå vidare med FVP om vi skulle få dåliga siffror!

  • Lillis2012

    Detta är mitt 4:e och mest troligt sista barn men det första som vi ska ta reda på könet håller på att längta ihjäl mig!!!

  • Lillis2012

    Är det nån här som kommer att behöva syskonvagn?

Svar på tråden Vi som väntar marsbebis 2012 :-)