Vi som väntar marsbebis 2012 :-)

Haha, jag fattar inte varför man får cravings på lussebullar, men jag har det nu och jag hade det när jag väntade dottern. Då slutade det med att jag bakade det i juni :) Än så länge har jag inte bakat några, men däremot druckit årets första julmust... Kan det ha att göra med att vi ska få bebisarna när det är vinter? Att vi längtar så fasligt? :)

Min foglossning har blivit värre :( Vissa dagar och stunder har jag svårt att gå eller röra mig rent allmänt... Minsta snedsteg eller steg som är för långt så kan det skära som knivar och kännas som att det låser sig.

När jag fick dottern så var jag absolut yngst med mina 26 år :) Nu är jag 28 och sambon är 30.

Om två veckor ska jag till bm, undrar om det är då jag ska boka tid för snittet?!

Wielkip, det var precis så gott som jag trodde, om inte godare! En kollega såg att det fanns på Ica, men av ren princip vägrade jag köpa det 6:e oktober. Men det var okej att smaka av hans julmust. Och det var verkligen himmelskt gott, som att dricka jul. Dock blev jag sugen på glögg.

Jag tycker det är stört att det säljs julmust såhär tidigt, men vad jag (just nu) tycker är ännu mer stört är att om de nu säljer julmust så kan de väl lika gärna sälja lussebullar?! Varför sluta vid bara julmust när det finns gravida som har cravings på lussebullar? ;)

Jag tror också att det finns helt alkoholfri glögg, söt och sliskig som jag vet inte vad, but still :)

Lokesmami (och ni andra med foglossning), hur klarar ni det? När behöver man sjukgymnastik? Hjälper tens apparaten? Min foglossning har blivit värre senaste veckan och jag vet knappt vart jag ska ta vägen emellanåt :( Annars mår jag precis hur bra som helst :)

SofiaNordström, jag hade liknande som du fast ändå motsatt. Jag höll på i 24 timmar, fick sugklocka till slut och sprack otroligt mycket så det blev operation efteråt. Och personalen var så fantastisk så jag vill göra om det igen! Tyvärr får jag inte det, men jag vet att det finns massa hjälp att få :) Det kommer gå bra, du kommer klara det galant :)

Faceprimer, du har helt rätt inställning! Ingen mening att vara rädd när man inte vet hur det är. Du tänker helt rätt när du tänker fokusera på andningen och är du duktig på att gå in i dig själv och slappna av så kommer du klara det utan problem :) Jag gick helt och hållet in i mig själv och fokuserade på att andas och slappna av, att det gick snett för mig berodde på faktorer man aldrig hade kunnat påverka. Men fortsätt tänka som du gör, det tror jag är bra :)

Lokesmami, usch, jag lider med dig... Jag använder bältet när jag ska gå nånstans, till och från jobbet, men det börjar bli lite problem med att gå... Jag ska till bm om ca två veckor, får diskutera det med henne och kanske be att få träffa läkaren, eller hur funkar det?

Sofia, ja, jag fick vad som kallas en total sfinkterruptur grad 3 och 4. Det är vad man kallar att spricka hela vägen, även ringmuskeln gick rakt av. Jag opererades i nån timme efteråt och de lyckades laga mig väldigt bra. Men däremot är det alldeles för stora risker med en vaginal förlossning för mig, så läkarna säger att det inte är ett alternativ. För mig :) Det är synd, för att föda barn är det absolut häftigaste jag nånsin varit med om, och jag hade väldigt gärna gjort det igen. Men med facit i hand så var det ett halvtufft år efter förlossningen...

Jag hoppas att jag inte skrämmer någon, och kan trösta med att det bara är 3% som råkar ut för det jag råkade ut för, det är väldigt ovanligt :)

Faceprimer, ja det var verkligen enorm otur. Men jag gjorde som du innan förlossningen och lyssnade på alla berättelser jag kunde komma över, bra som dåliga. Jag tror att det bidrog till att jag tog det så bra ändå. Och jag kände inte ett enda dugg av att jag sprack, jag blev förvånad när de sa det. Jag hade förvisso EDA.

Sofia, då är det inte helt otroligt att du fått en sfinkterruptur. Det är inte alltid de dokumenteras ordentligt... Jag hade otur, men även sån fantastisk tur att Sveriges främsta specialist på sfinkterrupturer var bakjour och blev inkallad när första läkaren inte lyckades få ut vår dotter. Det blev även bakjouren som opererade mig och jag har inte mycket men eller komplikationer. Men de jag har är tillräckliga för att de tycker att jag inte ska föda vaginalt igen.

Det känns sådär med snitt, jag var klantig för ett par dagar sen och sökte på kejsarsnitt på Youtube, och då kände jag mig plötsligt inte så lugn längre... Men rent återhämtningsmässigt så känns det som det bästa alternativet eftersom jag hade en läkningstid på ett år sist. Hur känner du då, vill du föda vaginalt eller överväger du snitt? Det måste vara läskigt när det går så otroligt fort som det gjorde för dig :S

Jag har hört att det är helt ofarligt att färga håret när man är gravid, färgerna är så milda nu jämfört med vad de var förr. Det finns även mildare alternativ om man vill ljusa upp håret.

När jag väntade dottern ljusade jag upp håret, och för två veckor sen tonade jag det mörkt :) Vad man däremot ska akta sig för är färger som inte är från salong, de är inte lika milda. Plus att hormonerna kan göra att håret reagerar annorlunda på färgen än vad det brukar göra.

Skulle färgerna vara så skadliga så skulle ju inte en frisör kunna jobba så länge hon är gravid :) Men det är vad jag har hört :)

Åh vad roligt med så många RUL idag, vilken upplevelse det är! :)

Ha en bra dag alla :)

Mrs Marlin, vad bra att du skriver för att få ur dig och ventilera, och att du är ärlig med vad och hur du känner. Det tror jag är viktigt i en sån här situation... annars kan jag inte ens föreställa mig vad ni går igenom nu.

Förhoppningsvis är det "bara" klumpfot, det vet jag att det går bra att rätta till. Men det blir nog inte så kul att se sitt barn gå igenom operationer, gips, skenor, specialskor... För en massa år sen fick ett par kompisar till mina föräldrar ett barn som hade fötterna vridna åt helt fel håll (vet inte om det är klumpfot?!) och jag vet tyvärr inte mer än att han hade specialskor och att hans fötter är precis som vanligt idag. Men jag vet inte hur vägen dit var tyvärr... En kille i min klass hade också fötts med missbildade fötter och fått gå igenom en hel del operationer. Han sprang lite konstigt, men var ändå en av "de coola" killarna i klassen genom hela skoltiden. Känns löjligt att säga så nu, men vi alla vet ju hur det var då... :)

Jag hoppas att det inte är fler missbildningar på er bebis, och att tankarna och känslorna klarnar. Framförallt hoppas jag att veckan går fort som aldrig förr så ni slipper vänta på beskedet. Jag tänker på dig, för vad det är värt. Och håller tummarna för att ni får positiva besked om en vecka. Stor kram till dig, du är tapper!

Babybluey, vad roligt att du är tillbaka och att du mår så bra! :) Åh, jag vill också ha en Bola nu... Jag är i v 21 imorgon, blev flyttad från 11 mars till 8:e på RUL där de med 100% säkerhet kunde säga att vi väntar en liten son :) Han lever rövare i magen på mig och det både syns och känns utanpå :)

SaraA, shit alltså, det låter som att det vankas lussebullsbakning för mig i helgen... Jag blir så vansinnigt sugen så jag går upp i atomer! :)