Bör man skilja sig från sin Alzheimersjuka hustru om man vill leva i ett nytt förhållande?

Axel kan fortsätta precis som han gör, han gör helt rätt tycker jag. Så länge han är helt öppen med den nya att han fortfarande är gift, och varför.

Ja alltså jag tycker det men jag är ju också gammalmodig av mig och har som sagt levt med en dödsjuk och haft vänner som varit i samma sits (fast med yngre män/kvinnordå)
Det ÄR en jättesvår fråga o det finns kanske inga *rätt el fel* eg utan var o en får ju ta det utifrån sin egen situation.
Jag kanske är lite väl ego också för jag skulle inte vilja min make *gick vidare* utan isf hade jag velat han skilde sig från mig.
Detta är ju något vi diskuterat flera ggr då jag är 9 år äldre än min make.
Fast å andra sidan så har jag sagt (på skoj) att Om jag börjar bli så sjuk får jag väl se till han går hädan först

Obs! Skämt!

Ja, jag tycker det är helt OK att göra på det sättet. Jag önskar att min mormor hade gjort samma sak - i stället för att klamra fast vid en man som till slut inte kom ihåg vem hon var.

Axel är en egostisk gubbjävel som sviker sin fru, det äktenskapet är redan över den stunden han har träffat cecilia så han kan lika gärna strunta i sin fru o skilja sig! Jag jobbar med sådana personer och de förtjänar respekt lika mkt som friska personer! Blev riktigt förbannat när jag läste detta, det är ganska typiskt män, en kvinna skulle aldrig göra så mot sin man! ish! varför kan han inte vänta tills hon dör om han inte vill ha henne i sjukdom vilket han har svorit inför gud att han skulle göra det? Han gör absolut moraliskt fel tycker jag! Från min egen erfaranhet hur kännsliga dessa personer är så de kan känna av allt som pågår dock  kan inte  uttrycka fram det....

Jag tycker man är egoistisk om man förväntar sig att ens partner ska lida i tjugo år innan hen får gå vidare.

Och jo, jag skulle gjort samma sak och hoppas att en eventuell partner gör samma sak.

Om upplägget känns OK för såväl A som C så tycker jag det är helt OK. Skilsmässa kanske inte är så bra, A kanske vill kunna ta del i B:s liv och helt enkelt se till att hon har det bra på sitt boende. Som kvinna (med många års erfarenhet av att jobba med dementa) så hade jag kunnat göra samma sak själv. Skulle inte se det som otrohet. Men givetvis förutsätter det att C har förståelse för att A fortfarande är mån om B och vill att hon ska ha det bra.

Jag hade hellre sett att Axel drog en yxa i mitt huvud. Nej ok, gav mig en överdos heroin, om jag var hans fru i denna sits. DET vore kärlek...

Mannen får självklart göra som han vill, det är ju den "sjuka" frun han skiljer sig i från, hade hon inte insjuknat i denna hemska sjukdom hade dom säkert fortfarande varit gifta.Men barnen har oftast svårare att acceptera en sån situation, och kan ofta anklaga sin pappa för det.