Tecknad barnporr, Vilks yttrandefrihet

Om du med barn menar folk som är under 18, men har genomgått puberteten, så är svaret ja. Varför skulle en vuxen person tolkas som ett barn, menar du? Om jag granskar en bild och personen är påklädd så att man inte kan se fysiska attribut för könsmognad, tar jag sällan med dem. Isåfall försöker jag titta på andra "kliniska" saker, såsom personens storlek i förhållande till andra personer i bilden eller saker i rummet.

Vill förtydliga för er, skillnaden mellan någon som ser ung ut, t ex genom att vara späd och ha väldigt små bröst, och någon som inte genomgått puberteten.

Ni som säger att ni sett en himla massa vuxna som ser ut som att de inte genomgått puberteten, vad har ni för utbildning på pubertetsutveckling? Hur avgör ni kliniskt om person genomgått puberteten eller inte?

Jag kan se skillnad på en bröstvårta om den är puberterad eller inte, oavsett bröstets storlek. En knubbig 10-åring som inte genomgått puberteten har inte likadana bröst som en väldigt smal 20-åring.

Ok, vad är din erfarenhet på området? Hur ser du skillnad på en person som genomgått pubertet eller inte? Har du studerat mangabilder i syftet?

Människor är människor och har samma pubertsutveckling, vad gäller bröstvårtor och testiklar, oavsett vad de har för hudfärg?

Helt saknar bröst? Menar du platta bröst, eller inga bröstvårtor? Känns som ett medicinskt problem som är sällsynt? Jag har ALDRIG sett en person som helt saknar bröstvårtor. Och som sagt, det är inte bröstets storlek som är relevant, utan bröstvårtans utseende, och hur den utvecklas före, under och efter puberteten är gemensamt för alla, oavsett hur bröstet ser ut i övrigt.

Ja, visst har du en poäng, att tecknaren inte vet skillnaden. Men varför skulle tecknaren rita en fullvuxen man tillsammans med en människa som är en tredjedel så stor som den vuxna och inte har några kroppsliga tecken på genomgången pubertet, om den inte har för avsikt att avbilda ett barn? Hur stor tror du den sannolikheten är?

Jag bedömer risken för att fel ska uppstå som väldigt liten om man 1. ser hur liten andel av all anmäld barnpornografi som är tecknad 2. sållar bort de tecknare som faktiskt avsett att avbilda ett barn.

Min uppfattning är att rättssäkerheten gällande barnpornografibrott är HÖGRE än vad gäller många andra brott, just eftersom det faktiskt finns fysiska bilder att klinisk ta ställning till.

Jovars, ganska märkligt. Men det handlar ju om rättssäkerhet det också, precis som att det inte räcker med att någon erkänner ett brott för att den ska dömas för det. Det finns ju en massa producenter som vänder sig till barnpornografimarknaden, men det är lättare och "säkrare" att använda vuxna än barn och därför försöker man med olika medel få de vuxna personerna på bilderna att tilltala de med sexuella preferenser mot barn.

Fantasivarelser som du skriver om, är inte olagliga även om de framstår vara barn. Nakenbilder på barnen i Simpsons eller porrbilder på "barn" med långa öron eller tenkakler eller andra icke-mänskliga attribut, är inte olagligt. Jag har sett några av bilderna i den aktuella "mangadomen" (som är helt unik mig veterligen, tror inte att någon tidigare dömts för mangabilder), och det föreställer människobarn och inga konstiga varelser. Jag är helt av den uppfattningen som du säger, att det som diskuteras i tråden är ett problem bara i teorin. Därför tycker jag det är så vitkigt att folk förstår hur processen går till. Det handlar dels om vilka höga krav vi som jobbar med detta ställer på vårt arbete, och också hur ovanligt det faktiskt är med den här typen av åtal.

Jag vet att inte alla är överens om att tecknad barnporr utgör en överhängande risk att skada barn förr eller senare, men detta är anledningen till att det är olagligt. Om man utgår ifrån det, tycker jag att den LILLA felmarginal som finns, LIKSOM VID ALLA BROTT, är försvarbar.

Jag jobbar inte bara med barnporr, det är en ganska liten del av det jag gör. Jag är IT-forensiker, dvs jag undersöker framför allt datorer i olika slags ärenden (från våldtäkt till mord till bedrägeri). Kanske var 10e ärende jag arbetar med, är barnpornografi. 

Vi träffar en psykolog med jämna mellanrum, men galet nog vet jag att det inte fungerar så på många andra håll i landet bland de som jobbar med detta. Det gäller att hitta strategier för att hantera det man ser och hur det påverkar en när man gått hem från jobbet. Visst är det jättelätt att man mår dåligt och får problem i sin egna sexualitet eller i kontakten med sina barn. Det är fruktansvärt. Som tur är känner jag att mitt sinne läker under den tid jag inte jobbar med att titta på övergreppsbilder, och jag har satt upp egna ramar för hur mycket och ofta jag utför den sortens arbete för att orka fungera.

På vilket sätt menar du att denna lag är baserad på magkänsla?