• Anonym (mammamu)

    Överintelligent barn, nån mer?

    Har en pojke som är tydligt mer begåvad inom det mesta och har alltid varit så. Nu när han närmar sig 4 år accellererar det och han verkar kunna lära sig i princip vad som helst. Tex skriver han nu ord på egen hand och har börjat läsa. Han pratar gärna om komplicerade saker som gaser och naturfenomen och ska prompt veta hur allting ligger till. Allt jag säger och berättar fastnar som om han hade klister i huvudet. Ibland skrämmer det mig och ofta känns det övermäktigt och ogreppbart... Jag vet inte vart jag ska ta vägen med hans lärande.. han passar ju inte in i nån mall för vad barn "ska" kunna och dessutom är jag orolig för hur det ska gå i skolan, kommer hans kunskaper att uppmuntras eller kommer han att pressas in i sin åldersgrupp och kanske därmed stagnera? Ja, frågorna och funderingarna är många.. Naturligtvis är det framförallt jätteroligt och jag är ju superstolt, men baksidan är att jag kan inte dela med mig av det för någon, bara jag nämner något om hur han är så reagerar de flesta med en sorts surhet, som jag tolkar som avundsjuka, eller att de tycker att jag "skryter". Jag vill bara TALA med någon om det här! Finns det fler som jag??
    PS. jag vet, märkligt område det hamnade inom; "Familjerätt", men det fanns inget passande och jag vill vara anonym av ovan skrivna skäl. Känner många på Fl. Ds

  • Svar på tråden Överintelligent barn, nån mer?
  • Nettan73

    Jag tycker att det låter spännande och intressant.. Har inga egna erfarenheter, men bollar gärna tankar om du har lust..

  • Nettan73

    Jag tycker att det låter spännande och intressant.. Har inga egna erfarenheter, men bollar gärna tankar om du har lust..

  • Anonym (mammamu)

    Tack!!

  • sisley

    Oj, vilken knepig situation det måste vara. Som förälder är man nog ganska inställd på att 'undervisa' barnet eller åtminstone vara den som kan mest om saker och ting. I ert fall lär det ju vara som så att er son kan mycket komplicerade saker som ni kanske inte kommer att förstå...*spånar lite*

    Jag tycker att det här låter väldigt spännande men jag har ingen aning om vart du ska vända dig med dina funderingar. Men du kanske får ngt napp här på familjeliv. Jag ska definitivt hålla ögonen på den här tråden.

  • Anonym (mammamu)

    Ett exempel ur vår vardag: Idag ritade han en helikopter med perfekt böjda skenor under, stort fönster fram, mindre bak. Stor propeller på taket samt en liten på bak"fenan". Jag stod och lagade mat och såg inte vad han pysslade med, och så frågar han; "Hur stavas helikopter?" Jag bokstaverar och tänker inte så mycket på det. Och så säger han plötsligt så glatt åt mig; "titta mamma, en helikopter! Ovan denna perfekta helikopter hade hans skrivit "Helikopter" och under stod hans namn. Det är svårt att beskriva...man får lite "alien"-känsla, som om jag såg ett spöke. Där sitter denna lilla människa, och så oskyldigt vill visa en fin teckning..och jag blir nästan gråtfärdig, både av lycka, stolthet och förvirring. Jag vill så gärna göra det bästa av hans förmåga, men inte förstöra det barn han faktiskt är!

  • Nettan73

    Jag tror att det bästa du kan göra är att lägga alla förväntningar på hur han borde vara åt sidan och försöka se honom och hänga med i just hans utveckling. Lättare sagt än gjort med tanke på hur omgivningen ofta reagerar - som du skrev.

    Hur fungerar han känslomässigt? Är han före där oxå? För jag gissar att om han är mer åldersadekvat på det området gäller det ju att inte behandla honom som om han vore äldre än han är, alltså inte låta sig luras av hans intelligens.. Förstår du hur jag menar? Kan du känna igen problematiken?

  • Anonym (mammamu)

    Nettan73: Ja jag förstår precis! Det problemet har vi lite på hans dagis. För han är inte mer MOGEN än en 3,5-åring "bör" vara. Han är ju liksom parallellt med sin intelligens lika barnslig som sina jämngamla kompisar. Men jag märker att personalen ställer högre krav på honom än på de andra i samma ålder; att han ska klä på sig allting helt själv, lyda tillsägningar bättre, ha bättre bordsskick etc. De blir liksom "irriterade" på honom när han inte kan alla praktiska saker, bara för att han kan alla teoretiska.
    Svårt...

  • Nettan73

    Ja, usch, vad tråkigt att de inte förstår bättre på dagis. Gissar att du försökt prata med dem om problemet, om inte tycker jag absolut att du kan ställa krav på dem att anpassa sig bättre efter hans behov!

  • vadskajaghetadå

    jag lärde mig läsa när jag var 4 år och läste och skrev för mina dagiskompisar...så det där behöver inte vara nån onormal begåvning, jag vart inte precis nån Einstein

    men jag kan förstå din "oro" endå....

    min pappas frus barnbarn var hos dom på middag, och vi var där, hon var lite över ett år...mamman frågar "var är K?" så pekar hon på bokstaven K på tröjan..sen fortsätter hon och kan alla DÅ blev man paff och förvånad

  • vadskajaghetadå

    men det är ju coolt endå att du fått ett sån smart barn

Svar på tråden Överintelligent barn, nån mer?