Vad är det för fel på att vara hemmafru?

Det är inget fel på att vara hemmafru. Det är kvinnans jobb. Har varit så i alla tider.

Jag älskar att gå hemma. Jag har eget företag som just nu är vilande eftersom jag är mammaledig och vi väntar vårt nästa barn. Det sista jag vill är att ha våra barn på dagis för tidigt. Jag vill att de ska präglas på mig som mamma och deras pappa. Jag skulle inte vara trygg i att någon annan tog hand om våra barn. Så jag kommer att var ledig så länge det fungerar ekonomiskt helt enkelt.

Det är väl självklart att inte alla skulle vilja vara hemmafruar lika väl som alla inte vill jobba. Det TS undrade var ju vad det är för fel på att vara hemmafru? Och jag blir lite nyfiken med hur du menar att det inte bli samma sak även om ni träffade mycket kompisar och gick på ÖF?

Generellt är det naturligtvis inget fel på det. Sen att jag personligen antagligen tagit livet av både ungen och mig själv (i nämnd ordning) är ju en annan femma. Men om du upplever att du får mycket mothugg kan du ju fundera lite på hur du formulerar dig. T.ex. "vi väntar också vårat första barn och när jag säger som det är, att jag helre tar hand om mitt eget barn en att lämna bort det och låte någon annan uppfostra mitt barn" kan ju, beroende på hur man uttrycker sig, lätt uppfattas som en kritik av andras livsval. Och då är du ju inte bättre själv.

Jag tycker inte det är fel att vara hemmafru under en period. Men att vilja vara det under hela sitt liv kan jag inte förstå. På något sätt måste ju leva ekonomiskt och att leva på någon annan hela livet har jag svårt att förstå. 
Min dotter har utvecklats otroligt mycket sedan hon började på dagis. Vilket jag inte tror man gör på samma sätt hemma.  

Men det är ju för att DU känner att du aldrig skulle vilja det. Det är ju precis som att jag som inte trivs med att jobba skulle säga att jag inte kan förstå hur någon kan vilja jobba hela sitt liv. Men det är ju var och ens val. Känner man att man vill vara hemmafru och att det fungerar ekonomiskt så är väl det upp till var och en.
Och att säga att barn inte utvecklas på samma sätt hemma som på dagis tycker jag är fel. Det beror ju på dels hur barnet är och dels vad man gör av tiden hemma. Alla barn passar inte på dagis likväl som alla barn inte passar att vara hemmabarn.

Alla får göra som man vill. Man måste även förstå att andra inte tycker lika. Jag sade hur jag upplevde för vår del med dagis. Jag förstår att det inte passar alla. Men jag tror ofta det handlar om man hittar en bra förskola eller inte. Jag har en dotter som varit mycket blyg. Trots detta har det fungerat jättebra på vår förskola. Men alla får göra som de själva vill.

Jo det med att hitta en bra förskola är ju A och O. Det är nog det som gör att jag känner mig "rädd" att lämna våra barn. Hör allt för mycket från föräldrar runt omkring om brister på förskolorna som deras barn går på. Det är så synd att det ska vara så.

Jag skulle säkert känna annorlunda om vi hade en förskola där vi och vår dotter inte trivdes. Vi har tur och har ca 15 förskolar inom de närmsta 2 km från vårt hus. Om det inte skulle fungera på det ena så har vi fler alternativ. Kanske har det gjort att vi alltid kunnat vara avslappnade.

ÖÖ vadå kvinnans jobb?!

Ts, alla gör som dom vill. Ingen kan säga vad som är rätt eller fel. Du bestämmer ju själv vad som är bäst för dig och ditt barn.

Men man kan ju vara försiktig med hur man uttrycker sig. Jag skulle aldrig säga till en hemmafru "jag skulle aldrig vara hemma med barnet, tycker barnet mår bäst av att gå på dagis", för varför skulle jag säga så till någon som jag vet har en helt annan åsikt?

Du skriver i TS att du hellre tar hand om ditt barn än låter någon annan uppfostra den - jättebra för dig och jättebra att du kan göra som du vill! Men jag kan ju förstå om du säger så till folk som har en annan åsikt, eller som du vet inte gör som du, att dom kanske bli upprörda eller säger ifrån...

Man får ju acceptera att alla har olika åsikter. Som sagt, inget är rätt eller fel.