Rätta felstavningar i skolan?

Blir alltid lite ledsen när jag ser hur man skyller lärarkåren för det mesta.
Vill man veta vad man pratar om när det gäller skolan är det bland annat bra att veta en del om pedagogik, didaktik och vara lite mer insatt i skolans styrdokument.

 

Det här är vad som står i Kursplanerna om ämnet svenska. Jag har markerat det som faktiskt kan tolkas ha med stavningen att göra - och märk väl att det inte står någonstans att läraren ska rätta stavfel. Allt handlar istället om vilken pedagogisk syn man har. Och med stor sannolikhet är läraren mer skolad i denna fråga än lekmannen.;

Mål att sträva mot

Skolan skall i sin undervisning i svenska sträva efter att eleven

– utvecklar sin fantasi och lust att lära genom att läsa litteratur samt gärna läser på egen hand och av eget intresse,

– utvecklar sin fantasi och lust att skapa med hjälp av språket, både individuellt och i samarbete med andra,

– utvecklar en språklig säkerhet i tal och skrift och kan, vill och vågar uttrycka sig i många olika sammanhang samt genom skrivandet och talet erövrar medel för tänkande, lärande, kontakt och påverkan,

– utvecklar sin förmåga att bearbeta sina texter utifrån egen värdering och andras råd,

– utvecklar sin förmåga att i dialog med andra uttrycka tankar och känslor som texter med olika syften väcker samt stimuleras till att reflektera och värdera,

– utvecklar sin förmåga att läsa, förstå, tolka och uppleva texter av olika slag och att anpassa läsningen och arbetet med texten till dess syfte och karaktär,

– får möjlighet att förstå kulturell mångfald genom att möta skönlitteratur och författarskap från olika tider och i skilda former från Sverige, Norden och andra delar av världen,

– tillägnar sig kunskaper om det svenska språket, dess ständigt pågående utveckling, dess uppbyggnad, ursprung och historia samt utvecklar förståelse för varför människor skriver och talar olika,

– genom eget skrivande fördjupar sin insikt i grundläggande mönster och grammatiska strukturer i språket samt utvecklar sin förmåga att tillämpa skriftspråkets normer i olika sammanhang,

– får erfarenheter av språken i de nordiska grannländerna samt en orientering om det samiska språket och övriga minoritetsspråk i Sverige,

– utvecklar sin förmåga att skriva läsligt för hand och att använda datorn som hjälpmedel,

– utvecklar förmåga att utnyttja olika möjligheter för att hämta information, tillägnar sig kunskap om mediers språk och funktion samt utvecklar sin förmåga att tolka, kritiskt granska och värdera olika källor och budskap,

– stimuleras till eget skapande och till eget sökande efter meningsfull läsning samt till att ta aktiv del i kulturutbudet,

– förvärvar insikt i hur lärande går till och reflekterar över sin egen utveckling och lär sig att både på egen hand och tillsammans med andra använda erfarenheter, tänkande och språkliga färdigheter för att bilda och befästa kunskaper.

Jag är  verksam lärare och tycker också det är sorgligt med all skit som lärare blir beskyllda för och generaliserade under. Stavning är supersvårt speciellt i svenskan där det finns tusen undantag. De flesta barn lär sig stava genom att hjärnan memorerar orden som bilder och detta sker vid läsning, således är bästa bot mot felstavning läsning. För vissa räcker inte detta och vi måste gå in och hjälpa till, för vissa går det aldrig. Det bästa vi som föräldrar kan ge våra barn i detta dilemma är lästid tillsammans, kanske diskutera ord med mera, då får barnen både ordförståelse, ordförråd och stavning på köpet! Min övertygelse är att läraren går in och korrigerar när denne anser det lämpligt sedan kan man tycka att det är slappt mm. 

Ps Kajee, vilken tur att vi nu får en tydligare kursplan än den du ovan citerar.

Varför man inte kan svenska nuförtiden är väl för att man inte lär sig det? Jag hade grammatik i 5:an sen inget mer. Vi lärde oss runskrift (jätteviktigt!) och isländska.. samt andra nordiska språk. Satt å såg en film om en tung kniv från island en hel vecka. Sen var det mest historia å sånt på svenska lektionerna. I gymnasiet började allt om å fornsvenska dök upp igen.. även den där filmen om den tunga kniven på isländska. Kan inte säga att jag kom ihåg särskilt mkt. Jag är bättre på fransk och spansk grammatik än svensk

Skandal tycker jag med. Ok att inte rätta i åk 1-2, men sen. Mina bonusbarn blev inte rättade i 5an el 6an ens. Bonusdottern kan fortfarande inte stava till enkla ord som födelsedag eller skisspenna (iof så antar jag att hon har dyslexi el så, men hon har ej fått nån extrahjälp för det). Hon är 17 år nu.

Jag tvivlar inte på att lärarna följer kursplanen så gott det nu går att översätta den till verkligheten.

Min fråga i trådstarten utgick tydligen från ofullständig information, som framgår av mitt förra inlägg. Jag respekterar den pedagogiska tanken bakom att inte rätta stavfel under de allra första skolåren.

Däremot är jag skeptisk till att enbart läsning, utan att egna skrivfel rättas, leder till korrekt stavning. Det innebär inte att jag tycker att just min egen skoltids arga rödpenna är någonting att sträva efter. Men om man inte får reda på sina misstag, hur skall man då kunna undvika dem i framtiden?

Jag tror man kan lära sig väldigt mycket genom att bara läsa - men det ställer förstås krav på att man läser mycket och varierat. Det är säkert olika från person till person också, men själv minns jag att jag väldigt tidigt stavade utifrån vad som kändes rätt - och det var också rätt. Jag kunde alltså inte förklara varför ett ord skulle stavas på ett sätt, jag visste det ändå. Det tror jag är tack vare att jag läste mycket och många olika slags böcker. Jag har också märkt att den här förmågan har blivit sämre i takt med att jag behärskar fler språk.

Dock tror jag att vi lär oss på olika sätt och det som funkar för mig funkar inte för alla.

Jag blev också förvånad över detta, då sonen började ettan, att läraren inte rättade stavfel! Själv var jag ju van vid det från min skoltid. Men läraren förklararde det, som redan nämts här tidigare o jag kan nu säga när han går i trean att de flesta stavfelen är borta!

Ang. de-dem-problemet, kan jag som gymnasielärare i svenska säga att av nån anledning är det svårt att lära ut detta till ungdomarna! Har själv provat flera olika metoder. Men ännu tycker jag inte att"dom" är accepterat i alla sammanhang, vilket jag också påpekar för mina elever.

"dom" är jättebra, däremot inte fel använt "de" och "dem"!

(nej, jag är inte så rabiat att jag påpekar det för dem som skriver fel, men jag ryser lite inombords varje gång jag ser det.)

Så du lär ut grammatik!? ojoj den skolan skulle jag gått på