biigdeal skrev 2010-12-05 09:44:25 följande:
Hej Hej! Jag är själv 16 år och blivnade mamma, jag är i vecka 10. Jag hade själv många frågor om hur jag ska göra med skolan och massa sånt, jag funderarde ett bra tag innan min mamma kom med ett väldigt bra förslag till mig, då pappan till barnet ej är så jätte intresserad av att bli pappa men försöker göra sitt bästa. Eftersom jag går första året i gymnasiet och mamma vill absolut inte att jag ska hoppa av skolan och börja om efter ett år ungefär, eftersom det är väldigt svårt att hitta viljan att börjar om i skolan, så kom min mamma med förslaget till mig att vi skriver över vårdnaden till henne och min pappa, så de står för allt ekonmiska och min mamma blir då "mammaledig" med mitt barn ett år, tills barnet är stort nog för att börja på dagis. Så jag får plugga klart gymnasiet med mina klasskompisar, vilket jag tycker är väldigt bra. På så sätt, kommer jag fortfarande ut i arbetslivet och kan skaffa ett jobb så, jag och min bebis kan få en egen lägenhet för att slippa på hos mina föräldrar så länge.
Jag kan även säga att min mamma inte alls va nöjd med mitt beslut och hon har frågat mig många gångner om jag ångrar mig, men nu börjar hon faktiskt inse att det kommer ett bebis i sommar. Så nu börjar hon glädja sig med, att kolla på barnvagn och massa sånt. Dock tror hon att jag väntar tvillingar, så jag gick till Ultraljud, när jag var i vecka 8. Då visade det bara ett barn, fast mamma ger sig inte än. Så snart blir det ultraljud igen för att se om det luras två små liv i min mage
Pappan till mitt barn är väl inte så jätte angagerad över att få barn nu, då han tycker det är tidigt. Han är född 89, så han är ett par år äldre än mig. Jag fick reda på att jag var gravid i vecka 5 redan, och då hade vi stora bråk och funderingar hur vi skulle göra. Men jag tog ett tag för mig själv och funderade och bestämde mig redan då att behålla barnet, det är viktigt att du gör som du känner och vill, så att du inte blir negativit påverkad av folk i din omgvining, tänk på att det är din framtid och det är ditt beslut. Jag har fått stått ut med både negativa och positiva kommentarer, och de flesta kommer med samma kommentarer om att man är fast för livet och man har ingen fritid. Det är sånt man måste tänka klart på innan man bestämmer sig för något, är man redo att hoppa av sin "ungdom" på såsätt..
Allt kommer gå bra för dig om du bestämmer dig för att behålla barnet, oron av missfall kommer släppa snart det lovar jag dig, Lycka till med allt nu!
Hej!!
Jag har bestämt mig helt för att behålla mitt barn också
Vi är överrens jag och pappan till barnet.
Jag kommer ta en paus från gymnasiet, kommer sluta redan nu till jul och sedan börja om igen när barnet är ett år ungefär. Kommer då börja på en helt ny linje och kommer vara färdig utbildad efter tre år.
Jag vill inte skriva över vårdnaden på min mamma, tror inte hon vill det heller, dock är det ju en bra ide, om den funkar för er, så du kan forsätta plugga =)
Jag kommer flytta in hos min pojkvän nu i sommar =)
Tror vi kommer få det bra faktiskt. Vi vet att vi vill vara med varandra i framtiden och även om ett barn sätter ens förhållande på prov så tror jag vi klarar det.
Min mamma börjar också inse att det kommer en bebis i sommar. Hon är tveksam, men jag tror hon kommer vara lika glad som jag när bebisen kommer ..Hon ska ju trots allt bli mormor för första gången.
Haha, vad roligt att din mamma tror att det är tvillingar, vad hoppas du på, en eller två småttingar?
Jag tror bara jag väntar en liten, dock äter jag för fyra.
JAg äter mer än alla män, och blir inte ens mätt.
Igår åt jag fyra eller fem överfyllda tacosar och massor med tortilla chips och ändå var jag vrålhungrig en halvtimme senare =P
Pojkvännen hoppas på tvillingar, men jag vill nog bara ha en bebis till en början, är redan lite smårädd över att bli mamma till en liten, tänk då två =P
Jag ska boka tid för VUL imorgon, ska till kuratorn på UMO då, så hon kan nog boka åt mig skulle jag tro =)
Har du börjat berätta för nära och kära?? =)
