Majuutschi skrev 2011-01-15 21:49:53 följande:
Låter ju lite knas..
Vad känner du då? Du måste ju komma fram till vad du vill ha ut av eran relation så ni kan prata om det.. Nåt jag lärt mig av mitt kraschade äktenskap är att kommunikation är jätteviktigt så jag o Daddy pratar om typ allt o kommer säkert analysera problemen redan innan dom dyker upp...
Jag känner masssssoooor!! Men saamtidigt ser jag juh problemet i att vi lever såå olika liv... o har svårt att se hur vi ngnsin ska få ihop det om han inte ändras när han släpper singellivet..men tror inte det..
men TYVÄRR så har jag sååååå mkt känslor..känslor som bara är o finns där o de växer hela tiden..så kan tyvärr inte ta mig ur... inte ta mig vidare...
O har hållit mig ifrån att fråga o pressa iom att han behöver tid... vill inte få honom att lägga benen på ryggen av blotta förskräckelsen reda från början..men nu har 4 mån gått o det börjar bli dags att få reda på vad som händer...spec som han börjat ta plats i även gummans liv o verkar kunna tänka sig att existera ä ven för min familj... O om han nu vill det.. så måste vi juh börja kalla det hela för att vi har en relation av ngt slag..o då har jag helt andra krav på hur det hela ska se ut mot hur det är nu.... o det vill han nog inte ställa upp på :S
Gäller bara för mig att komma till den punkten att det känns bättre med inget istället för att ha ngt ibland men samtidigt känna sig bortprioriterad större delan utav tiden :S
Jag pratar mer än gärna om allt... men tyvärr måste juh den andre också vara med på noterna :S