Agnes72 skrev 2011-02-13 20:23:05 följande:
Hej,
tack för alla tankar och råd!
Vår pojke är under utredning sedan jan 2010 på Barnsjukhuset i Lund. Läkaren är specialist på mag/tarm, de har tagit alla allergiprov (blodprov) samt avföringsprover. Man har kollat passagen, gastroskopi, röntgat med kontrast, såg då att ändtarmen är något smalare än vanligt (?), tagit prov för hirschsprung. Allt utan att hitta något.
Men när vi första gången skulle köra mjölkfritt (då var han 1,5 år) med rena havreprodukter, blev han ordentligt sjuk efter varje intag. Kraftiga magsmärtor och diareér. Sen efter bla råd från er, och diskussion med läkare, tog vi bort havre fram tills i höstas.
Han får inte sojaprodukter (tror jag) vi har använt rismjölk, kokosmjölk. Dock fick vi fel gröt, den var inte alls mjölkfri som dietisten sa, utan bara laktosfri... Men när detta uppdagades och vi ändrade på detta tog det ca 4 -6 veckor, sen har vi inte behövt ge lavemang. Magen drog plötsligt igång 2-3 gånger per dag. Men vi kan inte dra ner Movicolen för mkt.
Vi har tyvärr, kanske, varit för snälla, men han har konstant vägrat att äta massa livsmedel sen han var 1,5 år. Det spelar ingen roll att låta det gå timmar, samma taktik flera dagar i rad, han äter ändå bara ett begränsat urval.
Läkaren säger bestämt att han är inte allergisk mot något annat. Det visar proven punkt slut.
Han växer, vi är snälla med gröt 2 ggr per dag, och kvällsmat som han tycker om. Läkaren tycker att vi ska ge den mat han gillar hemma, han måste ha ett lagat mål om dagen, då han inte äter på förskolan.
Nu ska vi inte ha kontakt med läkaren förrän i april. Kontakt med dietisten imorgon, plus att vi ska skriva matintag för 4 dagar i rad denna veckan.
Men jag tycker att det är så illa att han överhuvudtaget inte vill smaka, fortfarande efter 1,5 år på förskolan, blir inte alls lockad av de andra barnen.
Funderar mycket över hur djupt rotat hans problem är. Förskolan vill att vi ska ge smakportioner, men hur gör man det på någon som inte vill ta maten i munnen?
Kan mycket väl klökas av bara åsynen eller lukten av viss mat.
Vi har lagat mat tillsammans, han lägger upp själv, får av "vår mat" på tallriken, men inte smakar han.
Förskolan följer helt och hållet instruktioner och intyg, dietisten har haft möte med dem.
Dock gjorde extra personal fel en gång i julas, så han fick ost på mackan.
Förlåt nu blev det långt igen.
Att läkaren säger att han inte har fler allergier tror jag inte ett dugg på. Vi hade två allergiläkare som sa att min son inte var allergisk mot vete eller havre, punkt, typ. Men lik förbannat så hade de ju så fel de kunde ha.
Han äter vete i dagsläget?
Vi har ju försökt allt möjligt med vår dotter, trugat, mutat, matat, tjatat, inte brytt oss alls, försökt övertala att smaka osv, men inget funkar. När hon tar maten i munnen tuggar hon en kvart och har sen kväljt och spottat ut det på tallriken... Tillslut efter många om och men och efter att ha pratat en del med Blå Myran, vars dotter också ätit dåligt insåg vi att det bara blir värre av att vi tjatar. Hon ville inte ens gå till dagis eller mormor för att det tjatades osv, så problemet blev större än bara maten, det blev ett socialt problem då hon inte ville iväg någonstans för hon var rädd för att bli tvingad att äta.
För tillfället så har vi löst det så att jag har med mig ostsås till dagis (hon tål ost) och så ger kokerskan henne det. Sen serveras hon samma mat som sonen, men hon rör aldrig köttl fågel eller fisk.Hon äter bra med ris, potatis, grönsaker osv så hon äter. Men hon är oftast rätt hungrig när hon hämtas och då är de bara där mellan 9-14 och knappt det. Vi har även sagt till de på dagis att inte tjata eller försöka övertala henne att äta för det gjorde bara problemet värre.
Men det är supersvårt att veta om man gör rätt eller inte. Jag fick mig en stor tankeställare efter att ha pratat med en släkting till mig. Hon har samma sorts glutenintolerans som jag har men hon tål heller inte kött, liksom hennes dotter får ont i magen av kött. Hon tål inte heller en massa frukter mm, så det påminner mycket om dottern...
Mina barn har hela tiden vuxit som de ska båda två, inga problem alls där. Men att klaga på magont 10 gånger dagligen ska väl ändå inte ett barn behöva göra känner jag... Dottern är ju lite äldre än din son men jag skulle nog ha gjort ett försök att ta bort alla sädesslag samt alla vanligaste allergener ett tag och sett om det gör någon skillnad.
En annan grej. Min son fick i sig vete i samband med att han åt kyckling på förskolan. Det var inte i kycklingen utan i salladen, men det var samma dag. Efter det har han vägrat att äta kyckling eller lax, både på dagis och hemma. Nu först efter ca 5 månader äter han det igen... Det säger rätt mycket om rädsla för mat. Han är 3,5 år och har älskat både lax och kyckling...
Sen är det lite lustigt det där. För tar man bort mjölk och ersätter med soja brukar ju en del reagera på det och tar man sen bort både ock och ersätter med havre (som vi gjort) så blir de allergiska mot soja. Nu misstänker jag ju mer och mer att både jag och sonen inte riktigt tål majs.... Så det är inte bra att överkonsumera något med andra ord...