vi med många barn del 9

Grattis Muskedalen!

Välkomna alla nya! Kul att det börjar bli lite fart i tråden igen efter semestrarna!

Här har varit en hektisk vecka... Mån: Körlektioner för mig, BVC-besök (Melle väger numera 11,3 kg... En tungviktare till 9 mån... ), fotbollsträning... Tis: Körlektioner, besiktning av husvagnen, pingisträning. O: Besök på morgonen, veckohandla (fanns liksom inte tid senare i veckan och mjölken var tokslut...), två lånebarn (kompisar till våra egna), gympa för Elvira, föräldramöte (givetvis samtidigt...). To: körlektion, tandlläkarbesök med William, pingisträning, fotbollsträning och så skulle jag visa husvagnen för en som ev är intresserad av att köpa den och egentligen skulle det varit föräldramöte med Samuels klass, men hans fröken har nog aldrig varit så lägligt sjuk någon gång tror jag... Inte så att jag önskar någon bli sjuk, men det underlättade helt klart! Definitivt eftersom gubben jobbar sent hela veckan också... :-P Lördag är det fotbollssammandrag och söndag kör gubben buss till Norrköping, måndag har jag riskettan hela förmiddagen och på eftermiddagen åker vi till IKEA. Tisdag är jag iväg på halkan hela dagen... Vila får man göra i graven...

Dessutom har jag en bekant som blir misshandlad av sitt ex men har inte styrkan att lämna honom... De har en liten tvååring mitt i eländet också. Lång historia, men det ger mig ångest att tänka på denna underbara lilla tös som växer upp i detta elände.

Manye: Gott, all lycka!

Igår hade jag äntligen fått tid för utredning av min värk. Efter ett 1½ timma långt läkarbesök fick jag efter många år äntligen en diagnos! Det var som jag redan misstänkt att det är fibromyalgi som förpestar min tillvaro... Ingen rolig diagnos att få, men känner mig ändå sorgset tillfreds på något märkligt vis. Det är liksom ett kvitto på att jag inte ÄR knäpp, det är verkligt det jag känner och upplever. Då blir det liksom lättare att acceptera...

Imorgon väntar Ullared på mig! En av årets två heliga dagar... Kommer bli liggande i åtminstone två dagar efteråt, men det är det värt!

Trollmams: Åh, grattis! Hjälper till att hålla tummar och tår!

Här häller regnet ner, kroppen värker och skriker efter att få sooooova, M är snorförkyld och har svårt att sova på nätterna och svårt att äta på dagen... Men, det är bara att bita ihop och gilla läget. Men så kommer min lilla dotter och lägger armarna runt mig och bara gosar. Då är livet gott och allt negativt bara rinner av en. Snacka om berg-och-dalbana!

Claudia80: Välkommen! Alltid trevligt med nya!

Hej alla! Vågar mig på ett litet försiktigt "det är kört igen"... Men vi pratar MYCKET tyst om det... Plussade för en vecka sedan... Så ni som bor i Ua med omnejd, säg inget... Måste bara få skriva av mig lite. Är väldigt vankelmodig dock... Detta var inte direkt planerat och hade det varit om ett par år, hade jag enbart varit glad över det, men tre barn på fyra år?! Jisses... Jaja, bara att gilla läget. Och visst är det välkommet, alla barn är välkomna här! Men fasar redan för reaktionerna från min mor och mina svärisar... Huvva! :-O Liksom sist är nog det den värsta glädjedödaren tror jag...

Äntligen! Idag klarade jag uppkörningen! *glad* Så det är väl så att goda nyheter sällan kommer ensamma...

Usch ja, jag vet hur du känner det. Är aldrig värkfri och det tar både ork och energi. Här är det gymnastik, fotbollsträning och homeparty hos grannen samtidigt. Vet inte riktigt hur vi ska få ihop det ännu, men det löser sig säkert! Känns som om jag skulle behöva gå dit och bara tillåta mig att slappa nu, efter allt teoripluggande och ångest inför uppkörning... Hmm, vi får väl se. Hoppas du mår bättre snart.

Största: Inget...
Tvåan: Att de är söta i början.
Trean: Att man kan leka med dem i skolan... *lol* De älskar verkligen varandra, eller nåt...