vi med många barn del 9

Vi är, än så länge iaf, förskonade från allergier. Eller ja, matallergier iaf. S är allergisk mot mygg (får 5-10cm stora blåsor av dem...), Jag mot getingar och Mini-Hopp mot penicillin och mango (INTE färsk dock?!). Däremot har vi 3 st i familjen med psoriasis och två med icke allergisk astma. Det räcker, även om det inte ger samma praktiska problem som matallergier. Har en bekant vars döttrar är multiallergiker, Den äldre av dottern kunde bara äta nötkött, potatis, salt, peppar, gurka, socker och en speciell välling de fick på recept. Nu ett par år senare har de kunnat lägga till ris, majs, morot, en sorts saft och ett par sorters kryddor till tror jag... Deras yngre dotter tål inte vete, mjölk och nåt sädesslag till...

Nu är iaf snart vårt bilproblem löst! Fick ett telefonsamtal igår fm och sen åkte vi till Borås och kikade på en bil. Torsdag ska vi till banken och nästa vecka hämtar vi vår nya bil! Äntligen kommer vi kunna åka iväg allihop OCH ha med vagnen! Som det är nu får två familjemedlemmar stanna hemma om vagnen ska med... Inte optimalt... Men nu är det snart löst som sagt. Ska vi bara bli av med den gamla bilen också...

Malin: Jag har haft foglossning alla mina graviditeter, men känner inte igen att det smärtar i magen? Att det skurit som knivar i bäckenet och ner i benen, ja, men inte i magen... Hmmm... Med det inte sagt att det inte skulle vara möjligt, dock. Fråga din bm om råd.

Bellatrix: En Renault Trafic blev det. En -07, blå. Det blir nog bra tror vi. Haft Renault tidigare (Kombi dock...) som vi var kanon-nöjda med.

Hade besök igår av en vän till familjen som hade med sig lite kläder till M. Hon har dock fortfarande inte förstått att vi inte direkt får några små bebisar... En tröja i stl 56, en i 62 och ett par byxor i 62... 52 kunde han ha som alldeles nyfödd... Nu har han 68/74 beroende på plagg och är 2½ mån! Kunde inte annat än att le lite inombords...

Är det nån mer än jag som är LESS på vintern nu?! Vill ha vår, sol, tussilagosar och takdropp nu ju! Inte mer snö och minusgrader... Känns som om vi haft vinter i ett halvår redan...

Malin: Hoppas allt är som det ska. Skulle det bli fl snart, så har du ju tiden på er sida. Hoppas allt var som det skulle hos bm idag.

Här blev det ingen ny bil... Åtminstone inte den vi tittat på. Något väääldigt lurt med både bil och säljare fick oss att backa ur i sista minuten. Det var helt enkelt för mycket som inte kändes som att det stämde. Har lärt mig att när min magkänsla slår bakut, så bör jag lyssna. Men en Renault Trafic ska det bli, vilken och när återstår att se... *suck*

Gjorde ett nytt försök med mina antidep-tabletter. Sist reagerade M med ont i magen och skrikperioder. Tänkte att nu har han blivit lite större och kanske tolererar det bättre, men icke... Dagen efter jag började med tabletterna (dvs igår) var han allmänt gnällig och småskrikig och ingenting var helt bra. Så det sket sig. Ska ta upp det med BVC på onsdag och höra om det finns något annat jag kan prova eller om jag ska fortsätta må dåligt istället. Sluta amma är inget alternativ för mig, det är ju en av de få saker som håller mig uppe, så det vägrar jag. *suck igen*

Muskedalen: Ja, alla prover är ok. Har kollat sköldkörteln, B12, bisköldkörtlarna och gud vet allt... Jag har någon form av kronisk depression, som dippar emellanåt. Så det kommer förmodligen att bli att jag får äta någon form av antidep resten av livet... Men får det mig bara att må bättre och fungera i vardagen, så får jag vara nöjd.

Jag väntar också på att den där känslan ska infinna sig. Att nu är jag nöjd, liksom. För mig får det gärna komma en nr 6 också, men tvivlar på att gubben säger detsamma... Men jag lämnar det öppet, vi får se.

Mecce: För mig har slemproppen gått samma dygn det satt igång alla gångerna. Så det blir nog bebis för dig snart! Lycka till!

Emrejosana: Tack jag vet precis hur du känner det... Befinner mig i en postpartum-depression för närvarande. Har haft det med de senaste tre vilket är skitjobbigt. När allt ska vara bra och man "ska" vara sådär ny-mamma-lycklig, känns allt bara skit. Eller ja, jag är glad över mina barn, min familj osv. och har eg ingen som helst anledning att vara deppig, men är det ändå. Vilket i sin tur gör mig deppig, för att jag inte borde ha något att deppa över så jag får dåligt samvete över att jag är deppig. Oj, vad rörigt det blev! Äh, jag är säker på att de som varit inne i en depression förstår precis vad jag menar... Tyvärr, för det är inget jag önskar min värste ovän ens en gång... Hur som helst, hoppas de kan hjälpa dig. Kram.

Imorgon ska vi till barnmott med Melle. Han har snorat i snart 7 veckor nu och jag befarar att det kanske kan vara katternas "fel". Hoppas de tar ett allergiprov på honom imorgon, om inte annat för att utesluta katterna...

Det är mycket nu...

Plura: Hoppas att den där nedåtgående spiralen kan få ett slut snart och att ni hittar tillbaka till varandra.
Enda gången jag egentligen mår bra är när jag är gravid, men kan ju inte gå gravid hela livet heller... Mina depressioner började redan under tonåren och har hållit i sig sedan dess. Bättre ibland sämre ibland, men sällan helt bra. Utom under grav då av någon underlig anledning. Det är jag iofs glad för, för då slipper jag ju ta massa extra piller just under grav iaf...

 Gör nu ett nytt försök med mina antidep. Melker har reagerat med skrikperioder, ont i magen och att vara allmänt missnöjd de två gånger jag testat hittills, men det verkar gå bra hittills den här gången. Håller tummarna för att det fortsätter så, för jag behöver verkligen mina tabletter nu. Knepigt, för tjejerna reagerade inte öht när jag tog samma tabletter då jag ammade dem... *kliar mig i huvudet* Nåja, jag hoppas som sagt innerligt att det funkar nu, för jag orkar inte må så här piss för jämnan... Orkar inte ta mig utanför dörren ju. Allt känns övermäktigt. Fick iaf tvingat mig att diska undan igår och bara det är helt otroligt! Funkar liksom inte vare sig hemma eller socialt just nu och jag behöver liksom funka på båda planen både för min egen och familjens skull... *suck*

Emrejosana: Ja, dessa sjuka karlar...