mandorallen skrev 2010-04-01 20:42:08 följande:
Tror många misstolkat JennyCecilias mening om rätt och fel. Att säga att någon inte förtjänar att veta gör att man lägger över ansvaret på den personen. Indirekt menat, du VILL berätta men omgivningen hindrar dig. Då tar man ansvar för omgivningens reaktion istället för sig själv eftersom man vill berätta men inte kan. Om man istället Väljer att inte berätta för att det inte känns rätt för DIG just DÅ tar du ansvar för dina egna känslor och inte någon annans. All bearbetning som inte är på bekostnad av dig och dina känslor är bra och leder framåt. All bearbetning som är på bekostnad av dig och dina känslor är inte bra och leder inte framåt. Så utgående från detta så är ursäkten "de förtjänar det inte" dålig. Om man instället säger: "Nej, Jag vill inte berätta det här för dig" så respekterar man sig själv. Vilket är bra. Just användandet av en ursäkt för en "easy exit" är väldigt vanligt. Hur många gånger har man inte hört: "Jag kan inte, måste jobba över", "Jag kan inte, får ingen barnvakt", "Jag kan inte för jag måste tvätta bilen", "Jag kan inte för jag måste handla". "Jag kan inte...." är väldigt vanligt. Tror det handlar om att man alltid ska ta hänsyn för hur den andra personen känner. Man vill inte såra någons känslor. Man drar den "vita lögnen" för att slippa konfrontera sanningen och kanske såra den andra personen genom att säga "Du, Jag vill inte" Det här tankesättet hänger lite samman med det som några berört i tråden tidigare att man INTE bör skriva något som någon annan kan känna sig sårad av. Vi är alldeles för rädda för att "röra om i grytan" Det är de jobbiga situationerna som utvecklar oss och och gör oss till större människor. Det vet alla i den här tråden mer än någon annan. Hur många har inte gått igenom och refleketerat sitt eget förhållningssätt medans denna tråd har växt fram just på grund av att det berörde käsnliga punkter? Jag vet att jag har det. Det är just sådana diskussioner som leder framåt, som ger en nya insikter. Alla här har hittat sina sätt att hantera saker. Men det innebär inte att de är skrivna i sten. Man måste kunna lyssna på andras åsikter utan att känna sig hotad. Att vara lyhörd för hur andra tänker och gör ser jag som nödvändigt för att kunna bearbeta sin alltid förändrande sorg och saknad. Det är också orsaken till att jag är på detta forum.
Det är inte meningen att vi ska hålla på och "röra om i grytan" och debattera i denna tråden, så har iallafall inte jag uppfattat det och jag tror att många håller med mig. Vill man debattera om varför man inte berättar för någon annan att man mist sitt barn så kan man väl starta en sån tråd då. Självklart får man säga vad man tycker, men detta är känsliga ämnen och det är viktigt HUR man säger saker, och för mig verkade det som om hon verkligen ville börja starta en debatt och att alla skulle börja tjafsa om vad man bör och inte bör säga och varför och hur och för vems skull man berättar eller inte berättar.
Och om nån här vill använda en ursäkt som du anser är "dålig" så är detta inte rätt tråd att ventilera det i. Vi sörjer här och försöker komma igenom våra graviditeter så lugnt och tryggt det bara går. Vi vill inte debattera, vi vill stötta varandra, inte röra om i grytor och ifrågasätta varandras sätt att bearbeta omgivningen eller vår sorg.
Varken du eller någon här har tillräckligt med information om varandra för att analysera om någon använder sina ord som "ursäkt" eller inte. Fattar inte varifrån all denna kritik kommer??? Lämna varandra ifred för sjutton. Vill någon ha hjälp att bearbeta så ber dom om det. Vi behöver inga besserwissrar, vi behöver stöd och omtanke från varandra.
