30+ som väntar/har fått syskon, del 8

Jodå. Det är tvåäggstvillingar som ÄR ärftligt.
Enäggs är däremot "fel" en slags mutation som gör att ägget delar sig. Så ska inte ägg göra när de är befruktade. Däremot spekuleras det om det finns vissa komponenter i spermier som gör att enäggstvillingar uppstår, att ngt i vissa spermier framtvingar delningen. Men forskningen på enäggs är inte lika långt kommen.

Tillbaka till tvåäggstvillingar.
Det är kvinnan som gör att det blir tvåäggstvillingar, genom att släppa två (eller fler) ägg samma ägglossning. Ärftlighet påverkar liksom kvinnans ålder. Tydligen är det så att inte enbart vi lite äldre mammor har ökad chans för tvåäggstvillingar utan även yngre kvinnor, dvs upp till omkring 20-årsåldern, fram tills hela ägglossningsgrejen stabiliserar sig.
Ärftlighetens kan komma till mamman både via sin egen mamma och pappa. En man kan inte påverka att han får egna tvillingar. Men han kan föra genen vidare till sina barn o är det då en dotter så är chansen större att hon får tvillingar.

I ditt/ert fall är det alltså så att din pappa kan ha gett dig den ökade sannolikheten för tvillingar.
Både du och din man har också eventuellt fört vidare anlaget för tvillingar till Ida så att hon kanske får tvillingar. Alla anlag förs inte vidare och därmed behöver det heller inte vara så för er, men eftersom anlaget finns på båda sidor ökar chansen att Ida och en ev. lillasyster får tvillingar.

Hade ju varit häftigt! En slags dubbel-Noi.
Nej, det är väl ytterst sällan man sätter tillbaka två ägg vid IVF numera. Däremot vanligt när IVF-tekniken var ny.

Instämmer i Malinkats uppmaning om att ta det lugnt med tanke på sammandragningarna ni dras med.
Ok då, aigee behöver inte ta det riktigt lika lugnt med tanke på att BF är så pass nära nu.

Lena: För tidigt?! Mina barn har nog bara varit kring året när de börjat mumsa popcorn. O älskar dem men äter så ivrigt att han emellanåt sätter dem i halsen...

juni: Känner igen det där med lågt blodtryck. Min BM tyckte också att det var utmärkt, bortsett från incidenten när jag svimmade knall och fall på ett café när jag var där själv (nåja, J var med men sov middag i sin vagn). Kexchoklad var min ständiga följeslagare i handväskan eftersom jag även fick rejäla blosockerfall.

Och VÄLKOMMEN till denna tråden, Boomie! Hoppas värdena håller sig bra!

juni: Bra att du har nödproviant med dig!

FB: Roligt att höra att allt är bra med dig! Det är fritt fram för inhopp av mer sporadisk karaktär. Vi vet alla att livet emellanåt inte rymmer FL på samma sätt. Förresten, är jag halvblind eller har du aldrig stått med i BF/Syskonlistan? Länken är i TS, vore kul om du skrev in dig! (Eller upplyser mig om att du faktiskt står med redan! )
Ha det gott!

Mippe: Välkommen in i denna tråden! Roligt att allt såg fint ut på VUL och att du börjar känna glädje och förväntan inför småsyskonet!

När det gäller hur olika förlossningar upplevs ur diverse aspekter så känner jag en liten vass tagg i bröstet och får helt enkelt "passa" på den frågeställningen...

Läser allt men kommenterar för dåligt. Förklaringen finns delvis i ego-uppdateringen/gnället nedan...

aigee: Så otäckt att du fick sådan enorm huvudvärk, men skönt att allt är bra med dig och bebisen. Hoppas att förlossningen är på gång nu för dig!

Ela: Förstår att det känns tråkigt med sjukskrivning, men det är viktigt att du tar hand om dig och fogarna så att de orkar med sista tiden som gravid (för denna gången...? ) och kan återhämta sig så bra och snabbt som möjligt sedan.

Lena: Hoppas du får en bra sista jobbdag och att sedan kan boa järnet under iaf ett par dagar innan ni blir fler i familjen.

juni: Hoppas det går bra sista veckan nu. Skönt att det inte var ngn påverkan på tappen, alla sammandragningarna till trots.

Ego:
Tyvärr har vi sedan ngn månad tillbaka mardrömsläggningar på kvällarna då BÅDE O och G tokskriker när vi lägger dem i deras sängar. Innan har de varit så lätta att lägga och somnat själva. Nu är det skrik i panik i omgångar och nattningen tar ofta uppemot två timmar. Efter X timmars sömn vaknar sedan G och kan inte somna om annat än i famnen. Lägger man sedan ner honom i sin säng så vaknar han till (även om han sovit i bortåt en halvtimme) och skriker för full hals igen. Så flera nätter i rad sover nu sambon med honom i gästrummet eller storasysters säng (hon vandrar in till oss om nätterna, eller som idag redan vid 22-tiden) och jag får ta O de nätter även han vaknar. Han somnar tyvärr aldrig om direkt i famnen utan bli klarvaken och sedan får man ha honom vaken ngn timme innan han kan tänka sig att somna om igen, oftast mha en flaska välling.
Stökiga nätter, minst sagt och jag känner mig som ett vrak på morgnarna när jag ska till jobbet. Ändå sover jag avssevärt fler timmar än sambon om nätterna. Mina pass brukar sluta vid 1-2 på natten, så då får jag iaf sova 5-6 timmar.
Usch ja. Det var tider när man hade ETT barn som sov hela natten. Eller iaf bara vaknade och kom och lade sig hos oss. Undrar hur det kommer gå när vi tar bort spjälorna längs långsidorna i killarnas sängar...? Befarar ännu stökigare nattningar och fler nattvandrare.

Förhoppningsvis är denna fasen över snart nu iaf. Det är fördelen med att vara luttrad flerbarnsförälder - man vet att det alltid går över. Bara inte hur lång tid det dröjer innan förbättringen kommer.
Och förhoppningsvis ÄR det bara en fas... Vore bedrövligt om de tänkt fortsätta så här. Visserligen är G lite täppt i näsan också, vilket nog försämrar hans sömn en del.

Och ja, jag VET. Det är inte synd om mig/oss på det sättet som det är synd om de som längtar efter och kämpar för att få (fler) barn. Men nu är detta vår verklighet och jag tycker nog att det är ganska kämpigt på sitt sätt.

juni: Har du själv haft vattkoppor? Med tanke på att det inte är bra att ha det vid förlossningen med risk att smitta bebisen... Vet du inte/är osäker (såsom jag var förra sommaren) så be din BM kolla det. Det tas ju massa blodprover i början av en grav. och de kunde de använda i mitt fall. Jag fick svaret jättesnabbt utan att ta nya blodprover. Vet inte ifall det också testas vid inskrivningen, hur som så gick det snabbt att få kollat.

Hoppas på flyt med ev. vattkoppor, tenta, boande och bebisleverans!

Ela: Störigt!

aigee: Hoppas bebisen kommer snart nu!

Lena: Hoppas Is kalas blev jättetrevligt!

Så, då får vi se om det är idag det kalvas här i tråden!

Håller tummarna för att iaf aigee får bebis idag, att Lena får sin vilken dag som helst i krokarna utom helst imorgon, att Fialialejs bebis tycker idag är ett minst lika bra dag som FN-dagen att göra entré på. MEN att junis värkar drar igång tidigast fredag kl. 20.00 när tentan är över.
(juni: Jag har för mig att mina slemproppar börjat lossna 3-4 dygn innan bebisarna fötts men i den andra graviditeten var det ju aldrig så att förlossningen började)

cissi: Som sagts förut; om det är hit till Skåne du flyttat (?) så är du inte unik på ngt sätt - alla här gör glukosbelastning och bebisarna ingår också i den jättestora internationella TEDDY-studien om diabetes. Har man anlag för diabetes, dvs att det finns hos föräldrar/syskon (?) så får man göra två, en relativt tidigt och sen även den som alla gör omkring v. 28.
Jag tycker det är vidrigt att dricka sötslisket - och då är jag vanligen en riktig socker-addict som emellanåt är gravt sockerberoende. Men faktum är att glukosbelastningen är de enda tillfällen jag varit illamående som gravid. Dessvärre fick jag göra det två ggr senaste graviditeten då jag låg på gränsen till för höga värden...
Men, som sagt det är jättebra att de kollar upp det på dig när din pappa har det. Så se det inte som en ålderspik.

Boomie: Så jobbigt med dina ögon och påverkan du får där som gravid... Hoppas allt går bra hela graviditeten igenom. Är det vanligt att man får sådana problem som diabetiker?

Ela: Förstår att det känns jobbigt med kryckorna… Skönt att de iaf hjälper dig. Ta hand om dig! Kram