• asap

    30+ som väntar/har fått syskon, del 8

    Firren - Jag åker ju nattfärjan till och från Estland minst en gång per år, och trots att det blivit rätt många resor redan så har jag inte riktigt vant mig. Det är omöjligt att INTE tänka på Estoniakatastrofen när man ligger där i hytten och gungar på natten. Om det nu finns bra och dåliga sätt att dö på så måste det där vara ett av de sämre, fy sjutton!

    Resande - Hoppas det inte är magsjuka!

    Jag känner också "vabruari" närma sig, likt hajen i filmen med samma namn. Elsa blev plötsligt alldeles hes igår, och idag har hon kraxat ännu värre. Det går knappt att höra vad hon säger.

  • asap

    Elsa slutade ju med napp för några veckor sedan. Igår när vi städade dök en napp upp i vårt sovrum. Elsa hittade den och hojtade "min mapp!!! Jag ääääschkar den!" Och så kramade hon den allt hon orkade. Men konstigt nog testade hon inte att stoppa den i munnen, och hade inget problem med att slänga den sedan.

  • asap

    Snow - Så skönt!

    Kate - Hoppas du slipper det onda snart! Och jag som är lite medicinnojig tycker det var klokt att låta bli tabletterna.

    Och blä för det där illamåendet, det är så tärande. Ni har mina sympatier, nr2 och Anceka!

  • asap

    Aigee - när min trea var bebis kändes det som att vi inte gjorde annat än lämna och hämta på skola och förskola. Min äldsta gick i Förskoleklass då, 8-12.15. Och sonen på fsk gick 8.30-13.30.
    Det var skitjobbigt, men efter ett par månader fick vi dispens och fick fritids 12.15-13.15 tis-to (som var fsk-dagarna) för att det skulle bli lättare. Bebisen fick aldrig låta sina mat- och sovtider styra, utan det var syskonens tider som styrde. Hon verkar dock inte ha tagit någon skada av det kan jag konstatera såhär i efterhand.

  • asap

    Firren - Min femåring är också helst hemma säger han. Han har roligt när han är på föris, det ser vi och personalen bekräftar. Men när man frågar hur dagen varit säger han alltid "dålig", utan att kunna specificera.
    Men om D inte ska vidare till förskoleklass med 08:orna i höst, måste han då gå med dem den här terminen? Borde han inte redan nu kunna gå mer med 09:orna istället?

    Cilla - Åh, det låter helt fantastiskt i mina öron. En sådan filt står högst på min önskelista! Jag minns den där förkylningen då maken tappade rösten, det var så harmoniskt. Han skriker inte, men har rejäla röstresurser och hörs tydligt när han säger till på skarpen.. Och med tre barn som också har helt tillräckliga röstresurser blir ljudnivån hög, och ofta är det en massa tjat och gnat i en sur ton. Det är så trist och jobbigt när man vissa dagar hamnar i det där, det är svårt att bryta den negativa trenden när man har börjat tjata. Andra dagar går det jättebra att inte hamna i det, och som ni säger så handlar det nog då om förväntningar, och ett aktivt val att inte tjata.

  • asap

    Zenobia - men stackars E!

    Mycket tålamod? Oh nej, jag blir galen flera gånger om dagen. Men många av dem gångerna lyckas jag med att bara bli galen inombords och ändå hålla lugnet utåt, och då är jag mer än nöjd med mig själv! Andra gånger lyckas jag inte alls med det, utan röken pyser ut helt synligt genom öronen..
    Jag har bra med tålamod för E och G, men precis det ni skriver med procedurer som tar eoner av tid som det gör för I får det att fullständigt krypa i mig.
    Ett "nu ska vi gå och borsta tänderna" kan tolkas som "nu ska jag börja ta mig i riktning mot badrummet. Det betyder att jag först måste gå via kök och lekrum, eftersom jag bara får gå på skuggiga fläckar på golvet. Och hallgolvet är ju rutigt, jag får inte nudda strecken. Om jag gör det måste jag börja om från början. När jag väl kommit till badrummet ska jag rada upp de tre medhavda dockorna, byta om till pyjamas på dem och låtsasborsta deras tänder. Sedan kan jag borsta mina egna tänder..." Typ.
    Och om man då säger till henne att strunta i det där och komma raka spåret istället, säger hon antingen "men, jag är ju på väg!" eller så blir hon jätteirriterad på att vi stör henne.
    Värre blir det när hon är trött. Tex nu ikväll, jag förstår verkligen att hon är helt färdig: friluftsdag på skolan, sedan kören och gympa. Hemma efter 19 för middag och nattning. Men varför, varför, varför kan inte reaktionen på trötthet vara att snabbast möjligt göra sig klar för sängen? Varför är reaktionen istället att dra ut på allt i det oändliga? Det är väl bara en av livets stora gåtor..

  • asap

    Kate - Intressant förlossning! Tänk att man inte förstår förrän man får uppleva skillnaden sådär.
    Jag kan inte känna igen mig i det där dämpade ljuset och tystnaden, var det så mot slutet också? Jag har inte upplevt det på någon av mina förlossningar, tycker det varit rätt mycket action redan från start när vi kommit in till fl.? Men har inte varit med om någon "transportsträcka" som man hör talas om, det enda var när jag låg med ctg i intagningsrummet och låg och läste bok en liten stund.

Svar på tråden 30+ som väntar/har fått syskon, del 8