30+ som väntar/har fått syskon, del 8

Hemulen - Jag var också orolig inför barn nr två och tänkte mycket på hur det skulle bli att inte bara ha ett barn i familjen längre, men det löste sig fint. Klart att logistiken körde ihop sig ibland, men det kan den ju göra även med ett barn! Inför barn nr tre hade jag inte alls oros-tankar på samma sätt ang. hur det skulle gå och vad syskonen skulle säga och göra. Klart jag funderade på det, men mest av nyfikenhet. Och sedan gick det faktiskt också väldigt bra allting när hon väl kom. Men att få barn två och tre på en och samma gång är ju en helt annan sak, och där har jag ingen input. Det får någon annan berätta om.

Stramalj - Skönt att mina tre inte heter Freja, Yngve och Rosa då... Fast undrar vad vi strävar mot egentligen med I G E?
kommer Nils, Oskar, Cecilia, Harald, Ivar, Greta, Eva och Niklas härnäst...

vi4 - Men herregud så söt han är E! Vilka underbara saker han säger om syskonet i magen.

Jag hör ju till dem som fick en tvåbarnschock även om jag inte är helt förtjust i uttrycket. Jag tyckte allting gick så himla lätt med Ida, fast när jag tittar tillbaka ser jag ju jobbiga perioder också, men jag hade nog väntat mig att det skulle vara mycket jobbigare och svårare än det var. Och sedan kom Gustav, och Ida var inte ens två år och det blev lite... mycket, om man säger så. Dagarna med ett barn var lugna gatan, men med två så passade aldrig deras scheman ihop. Så det var inte bara bebisen som fick "hänga med" och fick lov att anpassa sig, utan väldigt mycket Ida också. Hon sov tex fortfarande middag, och fick tiderna störda av G, deras mattider krockade osv. Hon gick inte på fsk utan fick ju hänga med på alla bvc-besök etc.
När Elsa kom kände jag i början att hon stackarn bara fick flänga runt och lämna och hämta storasyskonen, men så fick Ida dispens och började på fritids så att hon fick lika långa dagar som G och det blev bara en hämtning iom det, och då kändes det mycket bättre. Dessutom har Elsa ända tills nu sovit på förmiddagen, så det har passat fint då hon passat på när syskonen varit borta. Och nu har hon typ slutat sova, så då spelar det ingen roll när vi hämtar...
Och jag måste älska både fsk och skola här, de har aldrig på något sätt sagt ett endaste dugg om vi är sena att hämta ibland, utan är väldigt flexibla. Ibland hinner vi inte till Ida före mellanmålet, och hon har då fått gå med och äta trots att hon eg inte får det. Då ber DE mig om ursäkt för att de låtit henne gå med till mellis, för att vi då måste vänta lite medan hon äter klart. Fast det är mitt fel som var sen dit!
Och på fsk ser de som självklart att G kan stanna längre någon gång när tex Elsa ska till bvc eller nåt, och när jag säger att jag kan kompensera genom att istället hämta tidigare nästa dag så säger de nej, det där jämnar ut sig ändå!
Jag vet inte om G är väldigt ovanlig, men han är nöjd med sina 15 h. Han har inget emot att vara hemma med Elsa och en av oss på måndagar och fredagar, han gillar det. Och Elsa tycker också om när han är i närheten.
Och sedan jobbar ju förskolan så att allt "viktigt" planerar de in just de tider de vet att 15timmars barnen är där, så att de inte ska behöva missa några speciella aktiviteter.

Hemulen - Hur går det med slemproppar och annat?
Jag var också orolig innan syskonen föddes hur jag skulle orka med den/de stora barnet/barnen OCH en bebis, men allt blir ju så himla mycket lättare när man inte är stor och tung med gigantisk mage längre. Det har jag glömt bort varje gång magen varit som störst och jag varit trött som en trasa.

Jossan - Jag har knappt två år mellan mina första, och ida började inte på fsk förrän Gustav var ett och Ida själv skulle fylla tre. Sedan började G på tvåårsdagen, och ungefär ett år senare föddes Elsa. Så ingen av dem har egentligen gått så mkt annat än 15-timmars veckor, det var ett läsår där både I och G gick och vi båda jobbade, men förutom det året har vi varit föräldralediga på något sätt ända sedan 2006.
Och barnen har varit nöjda med att få vara hemma mycket när någon av oss varit hemma med en liten, det var helt annorlunda då när vi också skulle iväg till jobbet båda två, då behövde de inte fundera på vad för mysigt vi skulle hitta på därhemma medan de var på föris... Liksom Cilla skriver så är det ett annat läge när småsyskonet också ska till föris.
Alla barn är ju olika och har olika behov, men jag tror absolut att en treåring kan vara hemma 1-2 dagar i veckan utan att lida av det!

Milla- Jag tycker inte du är motvalls. Vi har som sagt känt att det varit ganska lagom med de tider vi haft på föris.

Kaz - Stackars lilla tredje barnet, för alltid bebis! Mysigt med leende!

Stramalj - Hoppas det blir bättre med fogarna, som förra gången. Vilken vecka är du i nu? Runt 20? Jag har haft det som värst då också, och sedan har det lättat mot slutet, precis som du säger.
Lite märkligt att folk tar bussen som du beskriver, har de hemskt obekväma skor månne? Men å andra sidan väljer ju "folk" många gånger också hellre en riskfylld operation för att gå ner i vikt än träning och ok kost, så det är bara att konstatera att man inte alltid begriper sig på folk...

Jossan - Stor kram! Så jobbigt att ni inte får ok. Skönt att huvudet var bra nu, men så är det något annat som ploppar upp istället, så tungt. Förstår att du är orolig. Bra iaf att du verkar vara i goda händer nu. Ta hand om dig och kram igen.

Snowgirl - Grattis!! Var det den där morgonen som gjorde susen..?

Hemulen - Grattis!!

Gabi - Oroligt! Hoppas allt är ok.

Gabi, jossan - Skönt!