Vi som har endometrios och gör IVF- nr 2

¨Då håller vi tummarna ett tag till...hoppet är det sista som överger oss!!Jag kände mig oxå rätt negativ i början på vårt sista försök, även ifall jag var yr precis som första gången..men sen smög sig ändå en känsla in i magen att nått kändes annorlunda, men jag erkände INTE det utåt..utåt sa jag att jag var säker på att mensen ska komma, för jag ville lixsom lindra fallet IFALL det sket sig igen...
Jag tror spontant att vi IVF:are grubblar alllllllllllllllldeels för mycket, men visst det är nog omöjligt att låta bli..men vi känner ju efter så vi nästan spricker :)

Bäbisfabriken: oh va trist att det inte funkade :(  
Angående det där med hur länge man ska vara nedreglerad, eller köra korta eller långa är det ju så himla olika. Jag förespråkar ju långa, men det är ju lika många här inne som det har funkat med korta.....
 

Bäbisfabriken: du har väl ett barn? Hur länge vad du nedreglerad inför det försöket....det funkade ju uppenbarligen för dig så du kanske ska köra en repris! 

Bäbisfabriken: jag tror egentligen ingenting, eftersom för alla vi med endometrios verkar olika metoder funka. Jag har en kollega på jobbet med endo och hon har blivit gravid naturligt, en del här inne är ju nedreglerade korta perioder inför varje försök och det funkar för dom. Medans jag bara har lyckats när jag har varit nedreglerad minst 6 månader. För mig har det ju varit så att så fort jag fått en mens, så har endon startar för jag har en ganska aggresiv version, och då gäller lång nedreglering. MEN som sagt, så är det ju inte för alla, Vet att Loppanlängtan tex varit nedreglerad mycket kortare tid och har positivt resultat så det är som sagt superolika!

Det där har jag aldrig hört...jag har både joggat, spinnat, åkt slalom och annat när jag ruvat! och det har funkat fint..men visst behöver man inte överdriva, ta det lite lugnare än vanligt men liten städning tror jag knappast kan vara farligt...

vi fick icsi på våra två sista försök...men det var inte ens någon som berättade det för oss....och för mig spelar det kvitta...huvudsaken är ju att det funkar :)

men usch, stackars dig...skulle nog prata med läkarenom jag vore du...hoppas du blir bättre snart...nån jävla gång måste det ju vända lixsom! *kram*

Alltså spontant känns det ju som att jag nog skulle ivlja ha lite mer "bevis" innan jag litade på sånt här....Vi valde att INTE ha sex alls...till mig sa dom på RMC till att ingen sex på 3 veckor....Tror nog inte vare sig det ena elelr andra gör någon stor skillnad....jag litar på vad min magkänsla säger....
Ocn nu när jag är gravid vågar jag inte ha sex heller, mannen är sådär glad när jag säger han får vänta minst 6 månader till :)

Haha...ja det har du fanken rätt i....dom kan minsann få lida lite oxå....det är just mest oss det är synd om..fysiskt iallafall..på ÖK behövde dom ta blodprov på oss, och mannen AVSKYR sprutor..nästan så jag njöt att han äntligen fick vara med om något obehagligt...det han måste göra annars är ju att gå in i ett rum och ha lite rajtantajtan för sig själv...BUHU...jättesynd om dom lixsom även ifall han tycker det oxå är rätt jobbigt :)

EGO: försöker säga till min man att vi kommer ha MASSSSOR av tid för sex sen....vet bara inte riktigt när sen är...Just nu är min sexlust=noll...Har så ont i bäckenet/ligamenten och även i magen så sex känns helt out of the question...

haha...nää det är samma här....vet att min man önskar ibland att han kunde lixsom ta över..men det går ju inte....