Någon i Umeå som har BF augusti 2010? =)

Åh vad jag velar om yogan. Min man tyckte att jag skulle gå, men jag är lite rädd att nalla av sparpengarna. Det är mycket som behöver fixas hit hem också, och han har en minst sagt osäker situation på sitt jobb. Nu är han förhoppningsvis på gång att få nytt, men det är isåfall tidsbegränsat så även fast vi kommer få in mer pengar framöver om han får det kommer vi måste dra åt svångremmen ordentligt så vi kan spara massor ifall han blir arbetslös under tiden jag är föräldraledig. Jag har ingen lust att börja jobba innan bäbisen är ett år ungefär. De två tidigare har varit lite sena i starten när det gäller mat också och jag vill gärna låta den biten få gå i sin egen takt.
Eller så ser jag det som att jag väldigt sällan lägger pengar på mig själv och så går jag yogan och inser att på det stora hela gör de pengarna varken till eller från för den ekonomiska situationen i stort.

Min man tyckte som er, så nu har jag anmält mig

Och grattis kramissara!

Typiskt att fikadaten var på onsdag, årets mest inboka dag tror jag *skrattar*
Dagisstart, tandläkartid, yogastart, me&i-träff, fikaträff, maken har tid på ögon.... Hoppas jag kan komma nästa träff. En del av er får jag väl iaf träffa på yogan då

Vad jobbigt Moyo. Jag är inne på samma linje som Lisabettan, att man inte ska fästa sig så mycket vid vikten och bvc's vikthets ger jag inte mycket för. Men det är ju å andra sidan lätt att tycka när man har ett barn som går upp i vikt. Med lilla A var jag visserligen aldrig och vägde förutom när det var läkarkoll, men man märkte ju att hon gick upp. På din beskrivning låter det inte som att du behöver oroa dig. Har han växt på längden? Jag har hört att det är viktigare än vikten om de har en långsam viktuppgång.
Stor kram! Hoppas vågen börjar peka uppåt snart. Har han napp? Det konkurrerar ju med amningen så isåfall kan man ju testa att ta bort den och amma helt fritt en period och se om det gör skillnad.

Jag ville åka hem från förlossningen så fort som möjligt men fick inte, så jag vet inte hur det är. Min syrra födde för 6 v sedan, och de hade inte föreslagit för henne att hon skulle åka hem direkt. Det är väl kanske avhängigt av vem man träffar. Jag hatade verkligen bb förra vistelsen, det var hemskt att måsta vara kvar. Vi får väl se hur jag känner nu. Jag tänker mig iaf att jag vill hem så snabbt som möjligt.

Mitt humör börjar också dala. Mest blir jag så trött och stressad av ljud vilket är jättejobbigt. Det är 16 barn på våran gård och barnen leker hela dagarna, inte sällan inne hos oss... Inte alla barn såklart, men det räcker ju med typ fem barn för att det ska bli ganska stojigt *skrattar* Jag längtar till dagisstarten och att få lite rutin på dagarna. Jag tror att barnen kommer må bra av det också. Speciellt våran äldsta är hemsk just nu. Han har ett sjuhesikes humör och nu är det värre än vanligt. Han har lagt sig till med en dryg attityd också som driver mig till vansinne. Det var precis likadant i slutet på förra sommaren, och han blev sitt vanliga jag när terminen startade så jag hoppas verkligen att det blir så nu också. Jag har haft bra tålamod med dem hela graviditeten, men nu tappar jag humöret lite väl ofta tycker jag.

Nu ska jag ju inte med och fika, men jag tipsar om Göteborg. Maten var väl inget spektakulärt men helt ok. Framförallt hade de en härlig uteservering. Den är stor och rymlig. Det funkar bra att ha med barn där också eftersom gården liksom är inhängnad och de har hängmattor, Fat Boys och en stor madrass att leka på.

Jag väntar också på bristningar. Jag har klarat mig hittills, så jag antar att de kommer nu eftersom det här mest troligt är min sista graviditet *skrattar* Om jag har förstått det rätt så har väl bristningarna med hormoner att göra och inte så mycket med att huden töjs. Eller man kan kanske ha olika sorter. De bristningar jag har på tex höfterna från tonåren är iaf annorlunda jämfört med de få jag fick i slutet av förra graviditeten.

Klaveret - Jag tycker också det är svårt det där med förväntningar. Jag har fått båda barnen före bf och räknar verkligen inte med att gå tiden ut den här gången heller. Inte så bra.

Nej, nu ska jag packa ihop barnen och ta oss till ÖF. Gud vad jag längtar till dagisstarten på onsdag. Lite orolig för hur inskolningen av lilla A ska gå, men stora A behöver verkligen komma tillbaka till vardagsrutinen igen.

Ja, det är verkligen imponerande hur elastisk huden är. Jag har haft rätt stora magar, men magen har verkligen sett ut i princip som innan jag fick barn trots två graviditeter. Enda skillnaden är att min gamla navelpiercing ser lite rolig ut, den har blivit lite hängig på något vis. Sen är huden lite annorlunda, men det syns bara om man böjer sig fram. Det är som att det yttre hudlagret inte sitter ihop med det undre, så huden skrynklar sig på ett roligt sätt *skrattar*
Brösten kan jag tyvärr inte säga samma om. De ser def inte ut som innan jag fick barn

Stort grattis Starla och Delta1!!!!