Carlanderskatöserna del 19

Vädur- fick du inte ändrad dos?? Hur ser det ut på vul?

Vädur- jag blöder lite fortfarande men är rädd att Crinonen stoppar hela processen...

10 blåsor i samma storlek låter ju toppen, eller? Att de växer i jämn takt och inte överdrivet många har jag hört e det ultimata!

Just det så var det ja, du är som mig att lite överstimulering och många ägg ger bättre resultat. Hat blivit gravid två av gångerna då vi hade massor med ägg och nu sist blev det bara 4 och på dag tre såg de inte helt hundra ut men gravid blev jag ju. Sen hur det slutar vet jag inte.
Hoppas ni får bra resultat ändå kära du!

Sötisa: Lycka till, håller alla tummar!

Vädur78: Hoppas det blir finfina ägg hos dig

Ego: Har varit på planering idag inför start, kommer att börja med Puregon runt den 5 maj och sedan ÄP v 20, det börjar närma sig vilket känns skönt!

Håller tummarna för Vädur och Sötisa i morrn, hoppas allt ser bra ut!

Sötisa: alla tummar hålls för dig idag! Hoppas allt ser bra ut trots blödning. HCG var ju ok så det finns ju stora chanser att allt ska vara ok! Ovissheten är grym så det var bra att du fick ett VUL redan idag så du inte behöver gå och undra hela helgen.

Jag tycker det är jobbigt med symtom som kommer och går från en timme till en annan. Man blir helt knäpp. Att brösten kan förändras så många gånger under en dag alltså.
Jag mår typ lite illa hela tiden, men inte så jag behöver kräkas. Är hungrig hela tiden men inte mycket mat som funkar och som jag tycker är gott. Annars har jag knappt ingen molvärk längre och det känns lite illavarslande.

Fismamman: grattis till sprutstart! Härligt att vara igång.

just nu verkar en del skräpmat passa mig bäst, inte så bra! Och clementiner (inte precis säsong för det) och knäcke med leverpastej. Yoghurt mår jag tyvärr illa av annars är det perfekt att äta lite sånt på morgonen. Dricker proviva och nyponsoppa. Jag tänkte testa dotterns åksjukeband, står att de kan funka för gravida också. Men att må illa ska väl ändå vara ett ganska bra tecken på att man är gravid så det är bara att hålla ut.

Kan en missfallsblödning gå över på en dag? Jag blödde stora floden igår på dagen med klumpar och kramper i magen. Var övertygad om mf då det var exakt så det kändes sist. Men igår kväll slutade det och har inte kommit tillbaka..
Ska ju in på vul sen men vad kan man se i v 5+1 oavsett?? Kannan ens se om det är en graviditet eller missfall? Känns för tidigt för att avgöra.

Sydney- hade skänkt mitt lillfinger för att känna lite illamående :) Det låter ju lovande och mina symtom tidigare graviditeter har varierat från dag till dag, extremt frustrerande!

Sötisa: Jag tror att de kan se om det är en "vanlig" graviditet eller ett mf. De kan ju inte se nåt hjärta eller så.... Men slemhinnan, om det finns blod i buken eller i livmodern. Det man hoppas på är ju att det sitter där det ska, att slemhinnan är tjock och att det kanske är slemhinnan i livmodern som är känslig och blöder, det behöver ju inte sluta i mf för det!! Ska hålla tummarna för dig idag!!! hCG-värdet var ju kanon!! Det är inte alls lågt i den veckan!

EGO: Mår skitdåligt och är ledsen hela tiden....  Jag fattar ju nu i efterhand att chanserna varit minimala med alla Pergotime-kurer pga den tunna slemhinnan och nästintill minimala med alla lågdosstimuleringar pga att ägget aldrig åker in i äggledaren utan rakt ut i buken. Men när allt verkligen har varit perfekt, vad mer kan man göra för att det ska fästa där det ska???? Att sitta och titta på en massa feta minus hela tiden är så jävla psykiskt påfrestande. Man undrar ju vad mer man kan göra? Och varför livet är så fruktansvärt orättvist? Det här är vårt 4:e år som barnlösa.... Under dom åren har jag fått ett plus, givetvis ett utomkveds i buken... Ska det ta 4 år innan nästa plus och vem kan säga att det inte händer nåt då? Det värsta av allt är att allt man varit med om och som hänt, har hänt innan graviditet. Med tanke på allt som kan hända under en graviditet eller en förlossning, så undrar jag hur det kan finnas så många barn i världen egentligen..... Jag har alltid velat ha många barn, gärna 3 eller 4. Igår erkände jag för min sambo att ETT barn är det bästa vi kan få i livet, jag kräver absolut inga fler. Men att få bli en familj och att få vara mamma EN gång, är det för mycket begärt??
Ni får förlåta mig för min pessimism..... Jag har inga som helst positiva tankar för framtiden.... Att man inte får detta betalat som "alla andra" utan ska räknas bort känns också för jävligt. Vi har gjort 1 försök för 25.000:- nu. Ska vi göra en insättning så är det 11.000:- per gång, max 2 gånger. Sen ny IVF om det inte funkar.... Men pengar är verkligen inte allt i livet och jag betalar vad som helst för att få ett barn! Frågan är bara hur länge man orkar som människa....

Tack för att ni finns och för att ni förstår många av de känslor man har!