30+ med upprepade ma/mf som kämpar med första barnet del 3

Mojutten: vad bra att du skrivit lista till läkaren, det är verkligen svårt att komma ihåg allt som man ska fråga när man väl är där. Går ni till samma ställe som ni gjorde utredningen på? Vi fick ju utredningen gjord på privatkliniken och just då var vi otroligt tacksamma över det eftersom vi slapp en väntetid på flera mån, men nu undrar jag om det var så bra... Vi står ju liksom utan stöd nu, men vem vet, det kanske inte hade gjort någon skillnad iaf...

Jag har inte bett om prog. eftersom vi diskuterar räkningen med kliniken fortfarande. De informerade inte oss om att de höjt priset med 1500kr utan vi fick reda på det när vi fick räkningen... Jag får be om prog. när detta är utrett, men utsikterna för att få det då vi inte betalar för insemination är väl kanske små...

Känner så väl igen det du skriver om anställningen och att ni trodde ni skulle ha fått barn under anställningens gång. Jag har också en del sådana saker som visar hur naiv jag var, bl.a. att jag oroade mig för att vara gravid vid en stor fest vi skulle ordna ett par månader efter jag slutat med p-piller (det tog drygt 1,5 år att bli gravid första gången). Det var nästan fyra år sen nu....  Och när jag köpte gymkort för några år sedan och frågade noga om man kunde frysa kortet under bindningstiden, för att jag innerst inne måste ha trott att jag skulle vara gravid/få barn snart. Känns sorgligt att tänka på...

Pimpinella: har du fått svar från läkaren?

 

Snigelkatt: usch vilken jobbig situation ni är i! Skönt att ni pratat ordentligt, men tråkigt att mannen inte vill adoptera. Såklart ska man inte ens försöka övertala någon som inte vill adoptera, det skulle ju vara orättvist mot barnet ni kanske skulle få, men kanske kan ni ändå gå föräldrautbildningen? Jag och min man bestämde oss för att gå den för att förbereda oss för att bli föräldrar oavsett hur vi blir det. Min man var tveksam till adotpion innan utbildningen, men blev mycket mer positivt inställd under utbildningen. Jag tror det som hjälpte honom mest var att få prata med andra män som också funderade på adoption. Bara ett tips
Från det ena till det andra, så måste ni ha rätt till IVF nu! Stå på dig om de krånglar! I min stad är det lång väntetid till allt sånt, så det kanske är en idé att kontakta dem redan nu? I väntan på det så håller jag tummar och tår inför din BIM!!!! Kram

Mojutten: bra att du skakade liv i tråden igen Jag hoppas verkligen att ni får hjälp nu, det är så stressande att försöka så länge utan resultat. Förstår att du känner dig skyldig ang. din kollega, men du borde absolut inte känna så! I vår situation är det verkligen helt naturligt att tycka att det är jobbigt med andras graviditeter. Jag känner igen mig i att tro att det alltid ska gå bra för alla andra och bland mina vänner så har det faktiskt stämt.

Snigelkatt: skit att mensen kom! ... men vad skönt att ni fick en så snabb läkartid! Låter helt otroligt att du ska få träffa en specialist och tillsammans göra upp en plan!!! Det har jag bara drömt om att någon läkare skulle säga till mig
Tråkigt att din man känner så, men håller helt med om att du inte ska pressa honom mer. Ett så här stort beslut måste ju kännas helt rätt för båda, annars ska man inte göra det. Låter klokt att fokusera på IVF nu och ta en sak i taget. Stort lycka till!!!!

Pimpinella: vad är det för sprutor du ska ta? Håller tummarna för många äggblåsor! Jag  har bara fått ett ägg/insemination. Har bara en fungerade äggledare, så jag tror det kan bero på det. Håller tummarna för att det går bra!

Ego: här antar jag att äl är väldigt nära och det är hög tid att sätta igång...  men vi bara bråkar istället. Jag känner inte alls för nya försök. Trodde det skulle ha vänt vid det här laget  (det brukar göra det vid äl), men jag är bara så ruskigt trött på att ha sex på beställning och sedan gå och leta symptom tills mensen kommer. Om bara några veckor har vi försökt få barn i fyra år.... inget trevligt jubileum direkt.... förlåt för ett depp-inlägg så här på fredagskvällen. Ska rycka upp mig snart.

Kram till alla i bästa tråden!

Pimpinella: du har helt rätt i att det leder till vansinne att leta symptom men jag kan inte sluta. I vanliga fall är jag en helt normal och balanserad person (jag lovar ) men den här galenskapen har fått mig helt ur balans. Hoppas att man någon gång kommer få titta tillbaka på hela den här cirkusen och skatta åt all galenskap Kram

Mojutten: ja, det är viktigt at ta hand om varandra. Vi "bråkade klart " i går och har haft en jättemysig dag i dag med vänner. Hoppas också innerligt att vi en dag kommer tycka att det varit värt alla år av kämpande.... 
Vi slutade med äl-test för nästan ett år sen tror jag. Först kändes det som ett bra steg mot minskad stress osv., men det är egentligen bara ett sätt att lura mig själv. Jag vet exakt när äl är på gång, båda pga av att den är regelbunden och pga av att jag känner av den (med bl.a. ökad lust de dagarna). Men det bidrar iaf  till känslan av att det är lusten som styr och det är ju alltid något.
Höns låter toppen! VIlket annorlunda intresse Lycka till med det! Kram

TT: kul att se dig! Hur är det med dig? Kram

Hej alla
Oj, här har det hänt mycket!

McYama: grattis till v 13! Du har kommit långt nu!

MCT79: Välkommen hit, men beklagar verkligen att du behövt söka dig till oss. Förstår att det känns tungt nu, så snart efter sista ma. ...och gravida magar vill man ju verkligen slippa då... Har tyvärr ingen erfarenhet av GynStockholm.Ta hand om dig! Kram

Pimpinella: var hur ego du vill Håller tummar och tår för att inseminationen lyckas!

SoMa72: välkommen du också, men beklagar det du gått igenom! Här finns det fler gamlingar som kämpar på. Har också åldersnoja.... Håller tummarna för att det gick bra vid äl!

TT: grattis till ev. medgivande! Vad blir nästa steg nu? Kul med bröllopsresa också, hoppas ni hade det bra trots allt! Med mig är det som vanligt. Vi är igång och försöker igen och det känns väl "så där". Inte så kul att gå in i galenskapen igen.... I övrigt så är vi på gång med medgivandeutredningen och det känns väldigt roligt. Kram

Cali: tack! Jag antar att det är nära för dig nu, spännande! Jag vet att vi inte ska skriva så mycket sånt i tråden, men jag vill gärna veta när bebisen har kommit så inboxa gärna mig då (när du orkar skriva såklart ) Lycka till! Kram

Mojutten: f*n vad trist att mensen kom. Hade verkligen hoppats att du skulle slippa det. Livet är så himla orättvist ibland. Hur ska ni gå vidare nu? Ska ni begära IVF? ...och hur går det i övrigt, har ni fått den där läkartiden ni väntade på och resultatet av spermaproverna? Skickar massa styrkekramar!

Pimpinella: grattis til fina värden! Har aldrig fått innohep, så jag har ingen info kring det. Hur gick det på vul i dag?

Mojutten: ja, jag håller med! Stå på dig och kräv alla behandlingar som finns! Jag har själv svårt att stå på mig och kräva saker för egen del, så jag vet att det inte alltid är så lätt. Säg till när läkarbesöken närmar sig, så kan vi hjälpa till och peppa dig

MCT: som de andra redan har svarat, så tyckte jag inte den undersökningen var obehaglig alls. Bara som ett vanligt gynbesök och inget att oroa sig för! .. men när du skriver om läkemedeln som du får innan undersökningen, så undrar jag faktiskt om jag genomgått samma undersökning som du pratar om.... Jag fick inget läkemedel varken innan eller efter undersökningen.
Jag minns att de sa till oss att det var viktigt att undesökningen skedde några dagar efter mens, så man kunde vara säker på att jag inte var gravid, men jag minns inte vad de sa om  försök efter undersökningen. Vi valde att inte försöka den månaden, för säkerhets skull. Prata med din läkare för säkerhets skull. Lycka till!

TT: tack!

Snigelkatten och TT: ... bitter, hihi, känner inte aaaaalls igen mig

Vinkar till alla! Kram

Snigelkatt: håller tummarna stenhårt på torsdag! Kan inte se hur de skulle kunna neka er, det här har ni helt enkelt rätt till. Stå på er! Kram

Pimpinella: skit också! Tar Mojuttens uttryck (skitbra ) och hoppas på ett klängigt ägg! Du måste berätta hur det går!

MCT: Låter som att trädgårdarbete är bra på många sätt Skönt att få en paus från alla funderingar ibland.

Mojutten: bra att du har en man som står på sig! Jag står beredd att peppa dig att också stå på dig när det är dags, säg bara till!

Ego: det är inte mycket förändring, men jag tycker ändå att jag känner av äggstockar/livmodern mer under tiden från äl till BIM. Det är liksom en lätt molvärk som kommer och går. Tror inte att det är något, men kan ändå inte riktigt sluta noja över det. Man blir ju smått tokig då man känner efter varje liten förändring i kroppen.... Vad tror ni? Kan det vara ett tecken på något som borde kollas upp?

Hej, tittar bara in för att önska alla en glad påsk  och säga att jag håller en särkild tumme för Pimpinella och dina ägg och för Snigelkatt och dagens läkarbesök. Kram till bästa tråden!