För oss med ma/mf i bagaget - BF vår/sommar 2010. Tråd nr 2

Vår prinsessa!

tjohoo! ja tror min slempropp har börja gå,imorse var det blod i trosorna och sen kom de nått som såg ut som en slempropp och de molar och kör i magen med förfullt...

Hej tjejer! nyss hemkommen från bb, den 27/7 kl 12.43 föddes en liten pojke på 2685 g och 46 cm lång. 6 dagar före bf datumet. De startade lite smått kl 3 på natten halv 7 for vi in och sen titta han ut några timmar senare. En väldigt,enligt mitt tycke snabb och lindrig förlossning! jag hann inte ens få nån epidural,precis när dom skulle sätta den så börja krystvärkarna,och lustgas och jag var inte vänner. Så jag är väldigt nöjd,det är härligt att bli mamma

Hoppas att ni som går över tiden och väntar på era bebbar får ha era i famnen snart me!

Igår den 31 juli klockan 10.51 föddes vår fina son Charlie! Han var 3750 gram tung och 53 cm lång.

Förlossningen var jobbig och trögstartad. I fredags var vi på överburenhetskontrollen i 41+3, det konstaterades att jag hade högt blodtryck och en aning äggvita i urinen vilket ju ev. kan tyda på havandeskapsförgiftning. Förlossningsavdelningen var fullsmockad och vi skulle bli hemskickade. Men vid ett ul visade det sig att jag hade för lite fostervatten och hux flux fick vi en tid för igångsättning klockan 16.00! Klockan var då 13.00.. så det var bara att åka hem och packa väskan full med tidsfördriv. Nervöst!

Charlie reagerade inte så bra på det värkstimulerande droppet (hjärtljudet steg i puls) vilket gjorde att vi fick backa och stänga av droppet flera gånger. Jag hade feber och var rätt slut. Epiduralen var dock det bästa beslut jag kunde ha tagit, såååå skönt att kunna slappna av! Fick dock klåda och blev typ förlamad i vänsterbenet, men det var det värt i stundens hetta.. Krystningsskedet tog en hel timme och till slut fick han dras ut med sugklocka!

I 19 timmar kämpade vi men nu är han äntligen här vårt underbara lilla mirakel, han är helt perfekt och allt känns helt fantastiskt! Är kvar på BB och hoppas att amningen ska komma igång så vi kan åka hem imorgon.. nu är sambon ute i allrummet med Charlie för att jag ska få chans att vila, men jag vill bara att de ska komma tillbaka så jag får vara med min familj! <3

Nu har vår son kommit ut. Sitter med honom vid bröstet och känner lyckohormonerna.

Hej på er!

Nu är Charlie två veckor och jag njuter av varenda sekund med honom!! Men det finns en sak som jag blir galen på.. så fort man lägger ner honom i vagnen så gallskriker han helt hysteriskt. Jag blir ju helt nervös och hispig av detta, klarar inte av att höra honom skrika. Nu har jag dock börjat vänja mig för han brukar somna efter ett par minuter.

Men..idag var jag på promenad med en kompis och Charlie sov första delen av promenaden, sen vaknade han och var hungrig så jag stannade vid en parkbänk och ammade i nån halvtimme, sen när jag la ner honom i vagnen igen så började han som vanligt gallskrika. Men den här gången slutade han inte, så till slut fick jag plocka upp honom och bära honom resten av promenaden, medan min kompis körde vagnen. I min famn var han såklart helnöjd.

Blir helt gråtfärdig alltså, har nån av er haft samma problem? Vad kan jag göra för att han ska börja gilla det? Går det över med tiden eller..?

Här kommer iaf en bild på det lilla underverket.

 

Hej alla!!!

Grattis till nya bebisar!!

Jag har inte varit inne på ett tag, har haft fullt upp med annat, vi gifte oss igår =) Överaskade alla på Andreas 30-års kalas och vigdes hemma framför brasan! Det var underbart att se allas förvånade miner =) Vi fick sedan spendera natten på hotell med skumpa oxh tillbehör, barnen sov hos farmor och farfar. Detta ordnades av mina vänner på festen så det var en överaskning för oss =) Det var jobbigt att lämna ifrån sig Klara men hon var i trygga händer över natten. Är såå lycklig nu!!!

Det rullar annars på här hemma. Andreas börjar jobba imorgon efter 2 månade hemma så det blir spänande att se hur min och barnens vardag kommer rulla på =)
Klara är snäll, hade en period med magknip och gnissel så vi började med minifomdroppar för en vecka sen, helt otroligt vilken bra effekt! nu är hon nöjd och glad hela dagarna och kvällarna, somnar oftast utan att vi först behöver bära henne flera timmar så det känns skönt!
Hon växer så det knakar, vid 7 veckor vägde hon 4980 g (+2210 sen hon föddes) och var 55cm (+8cm) och är en riktig knubbis =)

Vi kämpar mest med storebror som är inne i en väldigt jobbig period med trots, vredesutbrott, mardrömmar etc varvat med översvallande kärlekskänslor med pussar och kramar. Han är snart 2½ år och det verkar vara helt normalt för åldern. Till det lägger vi en hel sommar hemma med "slappare" rutiner plus att han blivit storebror, inte så konstigt att han har det jobbigt. Vi känner oss vissa dagar helt uttömda på energi och ork, himla jobbigt för hela familjen. Hoppas att det lugnar ner sig nu när dagis börjar igen (han ska gå 15 timmar i veckan) och vi återgår till vardagen med fasta rutiner.

Nu ska jag pussa lite på min make =)

// Fru Lander