Inlägg från: challis777 |Visa alla inlägg
  • challis777

    Gravida typ 1-diabetiker snackar vidare

    Vilda Tiger skrev 2010-01-29 19:08:19 följande:
    SkogsråGRATTIS! Gabriel är ju helt bedårande. Nu har jag varit hos min nya BM. GUD va GLAD jag är över att jag bytte! Hon är uuuunderbar och jag fick så himla mkt mer positiva vibbar av henne än av den förra. Jag hade bra värden. Tryck 120/75, hba1c 4.5, 136 i blodvärde utan att jag käkar järn och inget att anmärka på i urinen. Vi snackade lite om mina fogar som börjat göra ont och hon skrev med en gång en remiss till en sjukgymnast på Östra som ska ringa mig snart. Hon sa även att jag nog ska ställa mig in på att inte jobba längre än en bit in  i april. Hjärtljuden idag var mellan 136 och 142. Nu är det inte det som jag går efter men jag fick bara en känsla idag av att det är en grabb i magen... KillaGrattis till examen. Gott att vara helt klar, eller hur?  
    Vi har nästan exakt samma värden just nu då du och jag! Ja det är ju viktigt att man trivs med sin barnmorska. Kul att du gillade den här. Jag har en ordinarie och en som jag har om Anita är sjuk eller upptagen. Hon som jag har då hade jag mest förra gången och jag gillar båda lika mycket. Väldigt skönt.
    Jag gissar på att du får en kille nu Vilda.
    Ska bli spännande att höra vad Lyckelis syskon ska heta.
  • challis777
    Skrutt04 skrev 2010-03-22 15:06:58 följande:
    HejHar också varit på mitt tillväxtultraljud idag! Ja, vad säger man, vet inte om jag vågar berätta men jag hade i alla fall rätt ang att de mätte slarvigt förra gången... 5 kg, vägde den idag (skulle väga 3kg), +60%. Herregud, mitt HBA1C har också legat runt 5 hela tiden. Mina % har legat enligt förljande (på ett ungefär) +3%, +27%, +41%, +31%, +60%.De kollade min livmodertapp och sa en del saker jag inte riktigt förstod men jag hade en aktiv livmoder med en hel del sammandragningar och var öppen 4cm så jag fick en igångsättningstid till imorgon kl 8. Jösses va nervös jag känner mig nu. Känns som jag aldrig har gjort detta förut... Vad ska man ha hemma, vad ska man ha med sig etc De sa även att om jag ville kunde de låta bebisen ligga kvar ett tag och lägga på sig och sedan få en tid för snitt istället - Nej tack, det är det sista jag vill, här ska inte läggas på nåt mer, nu ska den ut så att jag får se om det är en prins eller prinsessa och så ska jag GOSA!!!! Ang lågt bs så kommer jag inte ihåg vilken vecka det började sjunka men det var ju ett par v sedan så om jag ska gissa så var det nog runt 33. Mitt tips är nog bara att sänka det långtidsverkande och äta många mellanmål.Kram till er alla och håll tummarna för mig imorgon!
    Åh vad spännande!!!
    Jag har också de generna att jag bara verkar få stora barn. Leonard låg på + 33 procent när han föddes i v. 35+2. Och nu har nästa blivit stor han eller hon med.

    Jag har varit utan internet så jag har inte varit inne på flera veckor nu. Men snabbrapport;
    Har alltid legat bra i socker, HbA1c låg senast på 4,6. Bebisen har hållit sig normal fram till v. 32. Sen har den skjutit iväg, först + 20, sen +35 procent. Sen sjönt det igen till +28 och nu senast +26 procent. Ska träffa läkare i morgon. Hoppas att jag blir igångsatt, är sjukt trött nu på det här. Har gått upp 16,5 kg och har förvärkar hela tiden, är trött och otymplig och grinig.

    Jag är nu i v. 37.

    Sitter lite dåligt till nu så jag har inte tid att läsa alla inlägg jag missat men jag har tänkt på er. Allt bra med dig Vilda tiger? Ska läsa så snart jag får tid, kramar till er alla!
  • challis777
    Sinnika skrev 2010-03-21 11:33:52 följande:
    Nu har dottern kommit till världen och det gick BRA! Har bara varit så upptagen av underverket att jag helt glömt bort tråden, men tack alla som tänkt på mig! Här kommer ett lååångt inlägg... Hade igångsättning den 12/3 i v. 39+5, med en till 50% utplånad livmodertapp, alltså omogen. De började med att sätta "upp" en gel som satt fast i ett långt snöre för att tappen skulle mogna. Snöret var för att de skulle kunna dra ut den om jag fick för jobbiga pinvärkar. Sedan gick vi runt på BB hela dagen, de såg sammandragningar på ctg:n men jag kände inget särskilt, bara lite enstaka molvärk som jag gjort i ett par veckor innan. Måste säga att det känns konstigt att gå runt på BB och vara "pigg", rummen saknar ju tv och avdelningen hade ingen matsal! Man tänker ju inte på att de flesta inte tillbringar 28 timmar där som vi gjorde...Vi satt i det minimala väntrummet och såg på tv på kvällen och det kändes som om inget hände. På kvällen fick vi ett eget förlossningsrum och maken en egen säng. Började få lite kraftigare värkar vid 22-tiden men tackade nej till panodil, kändes inte så illa. Maken somnade och klockan 1 på natten började riktigt elaka värkar. Låg och vred mig till klockan 3 innan jag väckte maken och ringde på barnmorskan. Hon kopplade en ctg igen för att kolla värkarna. Maken värmde vetekudden alldeles för länge så den blev brännhet och fick en utskällning!  Vid 4-tiden gick vattnet av sig självt med ett "popp". En halvtimme senare kom värkarna med full kraft och jag sög lustgas för glatta livet. Gick verkligen från "hanterbart" till "för***vligt" på en halvtimme! Var helt inne i värkarna och låg och blundade för att hela rummet snurrade av lustgasen (men hade för ont för att våga släppa den längre stunder). Barnmorskan frågade knappt om jag ville ha EDA utan ringde narkosläkaren. Inga protester från min sida kan jag säga! Hade planerat att prova badet, akupunktur och att vara uppe och gå men blev helt förlamad av smärtan och lämnade inte sängen. Det blev bättre av EDA:n men jag behövde ändå lustgas under värkarna. Sedan låg/stod jag på knä i sängen i 6 timmar innan hon äntligen kom ut! Blev lite värksvag av EDA:n och det var riktigt kämpigt, hade krystvärkar i 1 1/2 timme. På slutet kom en läkare och bedömde att värkarna var för svaga så jag fick värkstimulerande dropp och då kom hon äntligen ut! Hon mådde bra och fick högsta Apgar, blev så lättad! Hon hade perfekt blodsocker, lyckades på något sätt hålla mitt bra utan större ansträngning, kroppen arbetade ju och sög i sig socker! Drack saft när jag sjönk och tog lite insulin på morgonen trots att jag inget åt och det gick bra. Maken tog mitt blodsocker var tionde minut på slutet. Dock så sjönk hennes blodsocker till 1,8 på kvällen och då de ska ligga över 2 så fick hon tillmatas men nu när mjölken runnit till har vi kunnat sluta med den, hon fick magknip av den tyvärr så de första dagarna var inget roliga. Ammade före varje tillmatning så hon skulle vänja sig vid att bli ammad också och få igång mjölken. Vi stannade 3 dygn på BB, vilket är det de vill att diabetiker gör här såvida allt ser bra ut. Hon var 51 cm lång och vägde 3545 g, på det senaste ul 3 veckor tidigare hade de uppskattat hennes födelsevikt till 3200g så lite större var hon men ändå precis under snittvikten för nyfödda så jag tror inte hon vuxit för fort pga. diabetesen i alla fall. Nu är vi i alla fall hemma och det känns så skönt att jag slapp kejsarsnitt, även om mitt "undre" nog hade föredragit det, shit vad öm och svullen man kan vara, ha, ha!
    Hann se att det dykt upp en ny liten flicka till världen, STORT GRATTIS!
  • challis777
    Vilda Tiger skrev 2010-03-21 13:21:48 följande:
    Jag bjuder på en bild på mig och min mage, ifall ni vill se. Och kommentera inte att jag ser sliten ut, är ni snälla, det vet jag själv. www.troll.bloggagratis.se

    Fin mage Vilda!
    Lite lik min om jag får säga det.


     


    Måste bara berätta vad jag gjorde i förrgår. Köpte en burk vaselin och kletade in hela magen och brösten. Köpte också 3st 6-pack gipsbindor på apoteket (103kr per förpackning). Sen hade jag en tjej som hjälpte mig och så gjorde jag en gipsavgjutning på min mage och bysten. Den blev väldigt bra (även om det syns att tyngdkraften gjort brösten lite hängiga numera )


    Kan ju vara kul att ha kvar sedan och se hur stor man verkligen var! Det var inte svårt, gjorde inte ont och tog kanske bara 1-1,5h allt som allt, jag rekommenderar det starkt!


     

  • challis777

    Shit!

    Jag kommer ha bebis snart, blir igångsatt på ons 31 mars.

    Om inget händer tidigare. Är ju öppen drygt 2 cm, slemproppen har gått, magen har sjunkit, jag har mensvärk men inga kraftiga värkar.

    Blev lite orolig på senaste ctg. Barnets hjärtljud låg mellan 160-205 nästan hela tiden. Men bm fösäkrade mig om att det var för att hon eller han rörde sig så mycket.

  • challis777

    Tack för alla lyckönskningar!

    Appropå stress och blodsocker, jag märkte också stor skillnad nu när jag är gravid. Tål inte alls stress, då flyger sockret upp. Jobbigt. Men det går. Har varit sjukskriven alla mina nätter hela graviditeten samt alla dagar och kvällar från v. 30 tror jag det var.

    Jag undrar ur länge ni skall stanna på barn 4/bb?
    Förra gången stannade vi nästan 4 veckor men då föddes ju sonen i v. 35+2. Nu kommer jag vara i v. 37+2, alltså räknas som fullgången.

  • challis777
    Vilda Tiger skrev 2010-03-28 18:43:16 följande:
    tredjejuliLyckeli föddes just den dagen, i v 37+2. Vi stannade fem dygn men det var för att jag inte fick igång amningen. Annars hade vi kunnat åka hem efter tre. De ville ha lite koll på hennes socker men det var inte för att hon inte låg i magen tiden ut.
    5 dygn, ja det låter vettigt. Man vill ju inte vara från Leonard för länge. Samtidigt som det känns skönt om de kan kolla upp bebisen ordentligt innan man åker hem så man slipper åka tillbaka. Vi har ju ändå nästan 7 mil til lassa.

    Jag har inte riktigt förstått att jag snart ska föda. Känns lite overkligt att det är så nära eftersom jag förväntat mig att kunna gå 40 v den här gången. Men det känns rätt så skönt att få "göra bort det" snart. Jag är tung och orkeslös och har ett sjuhelvetes humör
  • challis777

    Så här gick det för mig;

    Skulle ringa in på morgonen vid 6.30 för att kolla om jag kunde komma till förlossningen för igångsättningen. Sov oroligt och vaknade vid 03.00. Var på toa och ut kom en "manet", var nog sista av slemproppen.

    Kl 04.00 gick jag på toa igen och vattnet forsade ut!
    Ringde fl som sa att jag kunde ta det lugnt men att jag skulle komma in.

    Väckte karl och barn och barnvakt, duschade och kl.

    06.08 var vi i Umeå på fl. Hade haft lite ont i bilen, men inte så farligt.

    Fick sitta i ctg och hade värkar ofta, men inte så de gjorde ont, men de kändes i alla fall. Fick flytta in i en sal vid 06.45.

    Skiftbyte av personal vid 7-tiden så efter det kom en BM in till mig. Hon satte på lustgas åt mig, vilket jag tackade för!

    Sen började värkarna bli mer och mer intensiva och hör och häpna; redan 08.15 var lillan ute!

    Det var verkligen tänkt att jag skulle få barn 31 mars.

    I nuläget försöker vi komma på vad hon ska heta, lutar åt Naima eller Marielle.

    Hon vägde 3641 g och var 51 cm, så hon var lite stor, men inte så farligt. Just nu har jag och mannen rum på fl, lillan är på barn 4 och har sockerdropp pga lågt blodsocker. Hon hade 0,8 då hon föddes men det verkar stabiliseras nu och ligger mellan 3,2-4,0 innan maten. Annars mår hon prima, tjocka goa kinder och vääääldigt mycket hår!

    Och ja, hon är helt bedårande söt!

  • challis777

    Kollar till er lite!

    Naima är 7 veckor nu, hon har lite kvällskolik men annars mår hon bra.
    Jag har 9 kg kvar att bli av med innan jag är nere på "innanvikt" igen, gick upp 20 kg tot. Men jag har ingen panik...

    Hade jätteproblem med blodsockret när jag försökte amma. Svängningar från 0,7-26 mmol/l. Jättejobbigt!
    Och sen räckte inte mjölken jag hade heller så jag fick ge flaska också. Men nu har jag övergått till bara ersättning. Det var jobbigt. Jag mådde skitdåligt av att inte kunna amma. Eftersom det inte funkade med sonen så ville jag verkligen att det skulle funka den här gången och alla jag pratat med sa "nytt barn, nya förutsättningar". Men det gick alltså inte nu heller. Usch, jag vet ju att det inte är så men jag har känt mig som en sämre sortens mamma som inte kan amma mina barn...

    Så nu undrar jag hur det gått för er, ni som har barn sen förr, har ni kunnat amma?

    Grattis till alla som fått sina små!

  • challis777

    Tack för alla svar ang. amning!

    Fiyali, jag är säker på att du kan vara helt lugt ang autism. Min son var likadan, vi fick inte ögonkontakt förrän han var nästan 3 månader. Vi misstänkte autism eller synfel, men dagen innan han skulle in på ögonmottagningen så fick jag ögonkontakt och hela han verkade mycket piggare och var mera "med".

    Och det är inget fel alls på honom

    Men det är konstigt vad det kan skilja mellan barnen. Nu var ju Leonard född i v. 35+2 och Naima i v. 37+2, men ändå. Naima har varit duktig med blicken ända från födseln och hon har vänt sig om redan flera gånger och hon han följa föremål med blicken och slår efter saker som dinglar framför henne, och hon är inte ens 2 månader. Men Leonard tog allt mycket längre tid. Men som sagt, han är 1 år och 11 månader snart och helt normal så det spelar ju inte så stor roll.

    Wille, jag förstår vad du menar. Nu har vi äntligen fått till rutin här med med två små. Känns skönt, det var mycket från början innan man fick kläm på allt och lärde känna den nya familjemedlemmen ordentligt.

    Ang din amning, jag gjorde som du med ettan, pumpade, hade amningsnapp och vägrade ge upp, men det gick bara inte! Så efter 3 månader gav jag upp... Kul att det funkade för dig med tvåan. Men jag får ta åt mig av det du säger, att man kan göra lite mer när man flaskmatar, tex låta pappan mata och själv åka bort ett tag.

    Vilda tiger, hoppas du får din lill snart, jag kommer ju ihåg dina fötter från förra graviditeten... Vilka gropar du fick när du tryckte. Jag tänkte faktiskt på dina fötter när jag kände mig som mest svullen, haha!

Svar på tråden Gravida typ 1-diabetiker snackar vidare