Gravida typ 1-diabetiker snackar vidare
Jag gissar på att du får en kille nu Vilda.
Ska bli spännande att höra vad Lyckelis syskon ska heta.
Fin mage Vilda!
Lite lik min om jag får säga det.
Måste bara berätta vad jag gjorde i förrgår. Köpte en burk vaselin och kletade in hela magen och brösten. Köpte också 3st 6-pack gipsbindor på apoteket (103kr per förpackning). Sen hade jag en tjej som hjälpte mig och så gjorde jag en gipsavgjutning på min mage och bysten. Den blev väldigt bra (även om det syns att tyngdkraften gjort brösten lite hängiga numera )
Kan ju vara kul att ha kvar sedan och se hur stor man verkligen var! Det var inte svårt, gjorde inte ont och tog kanske bara 1-1,5h allt som allt, jag rekommenderar det starkt!
Shit!
Jag kommer ha bebis snart, blir igångsatt på ons 31 mars.
Om inget händer tidigare. Är ju öppen drygt 2 cm, slemproppen har gått, magen har sjunkit, jag har mensvärk men inga kraftiga värkar.
Blev lite orolig på senaste ctg. Barnets hjärtljud låg mellan 160-205 nästan hela tiden. Men bm fösäkrade mig om att det var för att hon eller han rörde sig så mycket.
Tack för alla lyckönskningar!
Appropå stress och blodsocker, jag märkte också stor skillnad nu när jag är gravid. Tål inte alls stress, då flyger sockret upp. Jobbigt. Men det går. Har varit sjukskriven alla mina nätter hela graviditeten samt alla dagar och kvällar från v. 30 tror jag det var.
Jag undrar ur länge ni skall stanna på barn 4/bb?
Förra gången stannade vi nästan 4 veckor men då föddes ju sonen i v. 35+2. Nu kommer jag vara i v. 37+2, alltså räknas som fullgången.
Så här gick det för mig;
Skulle ringa in på morgonen vid 6.30 för att kolla om jag kunde komma till förlossningen för igångsättningen. Sov oroligt och vaknade vid 03.00. Var på toa och ut kom en "manet", var nog sista av slemproppen.
Kl 04.00 gick jag på toa igen och vattnet forsade ut!
Ringde fl som sa att jag kunde ta det lugnt men att jag skulle komma in.
Väckte karl och barn och barnvakt, duschade och kl.
06.08 var vi i Umeå på fl. Hade haft lite ont i bilen, men inte så farligt.
Fick sitta i ctg och hade värkar ofta, men inte så de gjorde ont, men de kändes i alla fall. Fick flytta in i en sal vid 06.45.
Skiftbyte av personal vid 7-tiden så efter det kom en BM in till mig. Hon satte på lustgas åt mig, vilket jag tackade för!
Sen började värkarna bli mer och mer intensiva och hör och häpna; redan 08.15 var lillan ute!
Det var verkligen tänkt att jag skulle få barn 31 mars.
I nuläget försöker vi komma på vad hon ska heta, lutar åt Naima eller Marielle.
Hon vägde 3641 g och var 51 cm, så hon var lite stor, men inte så farligt. Just nu har jag och mannen rum på fl, lillan är på barn 4 och har sockerdropp pga lågt blodsocker. Hon hade 0,8 då hon föddes men det verkar stabiliseras nu och ligger mellan 3,2-4,0 innan maten. Annars mår hon prima, tjocka goa kinder och vääääldigt mycket hår!
Och ja, hon är helt bedårande söt!
Kollar till er lite!
Naima är 7 veckor nu, hon har lite kvällskolik men annars mår hon bra.
Jag har 9 kg kvar att bli av med innan jag är nere på "innanvikt" igen, gick upp 20 kg tot. Men jag har ingen panik...
Hade jätteproblem med blodsockret när jag försökte amma. Svängningar från 0,7-26 mmol/l. Jättejobbigt!
Och sen räckte inte mjölken jag hade heller så jag fick ge flaska också. Men nu har jag övergått till bara ersättning. Det var jobbigt. Jag mådde skitdåligt av att inte kunna amma. Eftersom det inte funkade med sonen så ville jag verkligen att det skulle funka den här gången och alla jag pratat med sa "nytt barn, nya förutsättningar". Men det gick alltså inte nu heller. Usch, jag vet ju att det inte är så men jag har känt mig som en sämre sortens mamma som inte kan amma mina barn...
Så nu undrar jag hur det gått för er, ni som har barn sen förr, har ni kunnat amma?
Grattis till alla som fått sina små!
Tack för alla svar ang. amning!
Fiyali, jag är säker på att du kan vara helt lugt ang autism. Min son var likadan, vi fick inte ögonkontakt förrän han var nästan 3 månader. Vi misstänkte autism eller synfel, men dagen innan han skulle in på ögonmottagningen så fick jag ögonkontakt och hela han verkade mycket piggare och var mera "med".
Och det är inget fel alls på honom
Men det är konstigt vad det kan skilja mellan barnen. Nu var ju Leonard född i v. 35+2 och Naima i v. 37+2, men ändå. Naima har varit duktig med blicken ända från födseln och hon har vänt sig om redan flera gånger och hon han följa föremål med blicken och slår efter saker som dinglar framför henne, och hon är inte ens 2 månader. Men Leonard tog allt mycket längre tid. Men som sagt, han är 1 år och 11 månader snart och helt normal så det spelar ju inte så stor roll.
Wille, jag förstår vad du menar. Nu har vi äntligen fått till rutin här med med två små. Känns skönt, det var mycket från början innan man fick kläm på allt och lärde känna den nya familjemedlemmen ordentligt.
Ang din amning, jag gjorde som du med ettan, pumpade, hade amningsnapp och vägrade ge upp, men det gick bara inte! Så efter 3 månader gav jag upp... Kul att det funkade för dig med tvåan. Men jag får ta åt mig av det du säger, att man kan göra lite mer när man flaskmatar, tex låta pappan mata och själv åka bort ett tag.
Vilda tiger, hoppas du får din lill snart, jag kommer ju ihåg dina fötter från förra graviditeten... Vilka gropar du fick när du tryckte. Jag tänkte faktiskt på dina fötter när jag kände mig som mest svullen, haha!