Runt 40 och vill följas åt med att försöka få en bebis del 5

Är det nån som sett någon källa till allt detta statistiska snack om hur svårt det är att få barn efter 40? Jag har googlat & sökt & frågat & hittills har jag bara hittat ett enda ställa som refererade till en vetenskaplig undersökning & den var från 1957!! Relevant NU?

Eftersom antalet mammor 40+ ökar rejält betyder det att det är fler nu som vill bli, alltså fler som försöker men fortfarande samma % som lyckas? Eller är det alla IVF + ÄD som gör det vanligare? Eller är vi mer fertila än "ryktet" påstår?

Sen läste jag att risken för missfall vid 43-44 år var 60% & NU är jag helt nojjig...fast det stod ju ingenstans under vilka veckor risken var så hög. För den måste väl bara minska för varje vecka???? ELLER?

Kikar in och talar om att vi fick en son den 8 september och det blev kejsarsnitt pågrund av att han låg med fötterna nedåt och hinnan var nedåt och jag hade öppnas 5 cm.
Men han är verkligen en stark kille och vi är så himla lyckliga att vi har honom.
Han ville komma tidigare än december.
Ska sedan gå och ha min snos stund med honom och är så skönt att få ha honom intill huden o bara njuta och han blir så lugn.
Han är en bestämd kille redan som talar om när han inte gillar något. Han ska heta Jim

Grattis i massor.  
Men visst kom han tidigt? Vad berodde det på? Antar allt är Ok?

Hej! Får jag va med i den här tråden? Sitter här och gråter förtvivlat. Mensen kom idag. Vi har försökt få ett syskon i över 1 år nu. Har en pojke på 4. Blir så besviken på att jag inte blir gravid. Ska på utredning på torsdag. Fattar inte hur jag ska orka kämpa. Fy, vad tungt det känns just nu. Kan tillägga att jag är 39½.

Är på ett jäkla humör så håll i hatten flickor. Har inget minne att jag fick ett sånt jäkla temprament sist jag var gravid. Usch men mycket jobbigt händer i livet just nu också......pojkens fröknr ser mellan fingrarna att en pojke daskr mi son i ansiktet,sparkar osv. Hände idag med och jag är så urbota trött på detta.

Funderar på att kontakta rektorn...men jag vet inte. Känns lite som man är en tjallare. Men min son har flaggat för detta många gånger. varför gör de inget liksom. Känner mig ledsen och frustrerad.

Sen har det varit maxjobbigt med hans pappa. han föder honom med chips osv trots tillsägningar från skolsköterska. Han är hos honom varje helg. Han tar honom inte på några aktiviteter. Jag har kollat upp och det finns handboll och inne´bandy där på helgerna. Vi bor inte i samma satd. I vår stad finns endast aktiviteter på helgerna. Pappan kontaktar aldrig mig. Han kontaktar inte skolan. Han bryr sig inte alls om sonen känner jag. Så nu har jag bestämt att varannan vecka. Är ledsen för min sons skull att han inte får träffa sin pappa så ofta. Men hur ska man göra liksom?

Han har aldrig varit angelägen om att träffa sonen ska sägas. Jag är jätte ledsen och frustrerad. Försökt med allt familjerätt osv under 6 års tid. Men han vägrar samarbeta eller komma. Ska kontakta en barnpsykolog imorogon för att höra att jag inte gör något som är värre för sonen.

En sak är sann skaffa aldrig barn med fel man!

* trött och ledsen just nu...eksemet har kommit tillbaka *

Hello kvinns!

JAg går in i v 8 på onsdag och de senaste dagarna går jag med ett konstant illamående..
Kräktes (för första gången under grav) idag på jobbet så jag fick gå hem (de vet ju inget ännu...)

Har provat skorpa med smör, utan smör, knäckebröd med och utan smör, chips, salta kex, vatten ,frukt morötter, saft, läsk,. te (kaffe är omöjligt att ens känna doften av..) riven ingefära..... 
Vad ska jag göra!!!??
Får snart panik av detta illamående!
Försöker tänka att det är en begränsad tid, att det är för pärlans skull, jag ska klara detta.  Nästa stund är jag bara så trött på detta illamående.
Har tre barn sedan tidigare ( med en annan pappa) men har inte ens varit i närheten av detta i illamåendeväg.

Vad har ni gjort åt ert illamående, ni som känt av det?

När, ca vilken vecka. kan man känna livmodern ovanför blygdbenet? 

Otroligt tacksam för tips och råd! 

Haha, till råga på allt skrev KK ut en hormonspiral till mig när jag var på efterkoll! Hoho - någon mer som är 46 år och aldrig haft p-medel nånsin?? Och ska börja nu liksom????  
(förvisso med god tanke på att minska mina rikliga tant-perioder)  

mariatösen och talamod, 

Så häftigt att vara så fertil vid er ålder!

Jag måste nog snart vänja mig vid tanken att många kvinnor i den här tråden är högfertila. De flesta kvinnor jag mött i åldern 40+ har en helt annan erfarenhet och jag är nyfiken på varför man söker sig till en sådan här tråd om man bevisligen - via blodprov, tidigare erfarenheter eller graviditeter - har lätt för att bli gravid.   När jag själv söker mig till nätets diskussionsforum är det oftast för att jag har något slags problem som jag vill dela eller lösa. Men att söka sig till nätet pga. allmänt kontaktbehov ("sippa caffe latte") är givetvis också viktigt!

När jag nyligen gick till en gynekolog och bad om progesteronvagitorier (som han utan knot gett mig på recept 2008) sa han bara "Nej nej det är hundra procent omöjligt nu" .Blev så paff att jag inte fick käften att fungera normalt, dvs. frågade honom inte vad han menade. Avsåg han att min ålder var så hög att progesteronvagitorier inte gör någon nytta längre pga min låga fertilitet - eller menar han något annat?