Runt 40 och vill följas åt med att försöka få en bebis del 5
Glittra: Stort grattis till Saga.! Snusa på nu.
Kaakis: håller allt Vad kul med jobbet!
Anyah: Så kul med jobbet! Grattis.
Usch så svårt att skriva med lillskruttan på ena armen 
Inlägg från: talamod
|
-
-
Nej jag skrev o så raderades det å så skrev jag igen å så blev det tok, dubbla rader, sorrykaakis skrev 2010-08-27 14:55:29 följande:Hej Talamod....tror du blandat ihop mig
..jag har inte fått något nytt jobb...inte vad jag vet
Men tack iallafall!!!
Till dig Kaakis skulle jag skriva (som försvann): Jag sparar på g-is lite men håller allt vad hållas kan. 'kram* -
Asat och gemigsinnesro: *kram*
Jag vill bara upprepa att jag hade blödning ("mensstor") i v 10/11 och blev livrädd. Fick komma in till KK på en gång. Och fick se ett litet hjärta picka. Läkaren undersökte och fann en polyp! Liten men som han sa när livmodern växer kan den brista vid ansträngning (jag hade tränat innebandy)
-
Asat: många kramar till dig/er.
När du behöver så finns här alltid ett öra som orkar lyssna, ett hjärta att dela ut omtanke.
Ta hand om er nu! -
Vad sägs om detta då?
www.familjeliv.se/Forum-4-51/m54245308.html
-
En hårt knipande tumme skickar jag dig. Och du, du kan väl lika gärna lyssna på läkarens GODA information som på dålig. Försök låt bli att tolka in dålig info i det som är menat som hoppfull info! *kram*mammastitch skrev 2010-09-01 11:38:20 följande:
Hej Alla kloka kvinnor där ute.
Lägesrapport. Jo jag plussade för någon tid sedan men med två mA i bagaget har jag inte direkt tagit ut någon glädje i förskott. Har haft bruna flytningar vid ett par tillfällen vilket naturligtvis oroade mig. Igår fick jag en rosa spotting i kombination med mensvärk. Men när jag idag var på VUL, så såg de ett konstant och rytmiskt pulserande litet hjärta men även en liten blödning i livmodern. Läkaren menade att den var så liten att det inte var något att oroa sig för men vad säger ni????
Är i v 5+5 och vid min förra MA, så såg de ingenting levande alls, bara en hinnsäck vid ungefär samma tid.
-
Försiktig fråga: om det är en nära vän så vet väl hon (han?) vad ni önskar och hoppas? Och vad svarade du??hag7 skrev 2010-09-01 15:04:01 följande:Kom precis hem från skarapningen o det har faktiskt gått bra , va skönt att få det överstökat o hoppas bara att jag inte kommer att blöda mycket o att ägglossningen kommer igång snart.
Fick faktiskt frågan från en nära kompis om jag inte skulle sterilisera mig nu ! Precis det man vill höra nej vi kommer att köra på direkt o om det inte funkar ev vända oss till en IVF klinik .
Lycka till ni andra ! -
Hemulan: hoppas på megachock! Men som sagt kåtheten på minussidan är ju bara plus om chocken sitter i!
-
Jag blev gravid på "old fashion way" när jag var 44,5+ och fick min Miriam när jag var 45. Tror inte heller majoriteten här i tråden blivit gravida gm ÄD. Vet att vi haft ÄD-tjejer här i tråden som åkt utomlands. Eller hur?annbom skrev 2010-09-06 15:26:25 följande:Fast här i tråden så är vi ju 2 som varit 45+ och blivit gravida på naturlig väg. Jag tror faktiskt inte att övervägande 45+ mammor har blivit gravida genom ÄD.
-
å jag blir så j-a arg när jag hör om dessa nonchalanta läkare. Det kostar såå lite att visa empati. Vad än deras problem är så ska de inte bemöta patienter på detta sätt. Anmäl! De ska veta att de betett sig dåligt. Läkare kan vara hur bra som helst, medan en del (få) beter sig hur som helst och inhen som säger åt dem.kaakis skrev 2010-09-09 08:08:08 följande:Hej Alla,
Jag är förkrossad.......
...3:e missfallet, mår fruktansvärt dåligt. Dessutom har jag blivit (tycker jag) blivit misshandlad rent psykiskt av 2 läkare under två dagar.
Började i tisdags då jag fick bruna flytningar, fick då panik då mina andra två MF började också på det viset. Tog min väska och stack till akuten, och det visade sig att jag inte var gravid och läkaren kunde inte se något. Läkaren var fruktansvärt nochalant och medans jag grät och försökte få fram vad som kunde ha hänt stod hon bara iskall och tittade på mig och sade vara vet ej, vet ej.......vidare så frågade hon mig om hur jag kunde vara säkert på att jag ens någonsin var gravid...för att sedan slänga ur sig ifall om jag hade haft ägglossning.......när jag berättade att jag har stenkoll på det + att jag gjorde 2 gravtestet sade hon fortfarande i sin iskalla ton...den dog väl på en gång.....Men allt jag försökte få fram var varför jag inte fick ut det på en gång, varför jag fortsatte med det i ytterligare två veckor men icke...
Morgonen efter en sömnlös natt ringde jag till den kliniken jag brukade gå och bad och böna att få en tid hos en läkare som kunde ta sig tid att lyssna (då min var ej så kommunikativ) .....fick komma samma dag men den där jäveln till läkare... satt bara och babblade att jag är gammal, det finns inget att göra......medicinen jag fått från min läkare var bara skrock....utan att ens försöka ta reda på vad som hände..mig.
Det slutade med att jag gjorde någonting som jag aldrig i hela mitt liv har gjort, gick därifrån medans han pratade och sade till han innan jag lämnade rummet att det enda jag ville var bara att ta reda på vad som hände och en undersökning om att allt ser ok i min magen så att jag inte behöver skrapa eller något..lämnade min man kvar där med honom och smällde igen dörren så att nästan hela huset skakade...vet ej vad som flög i mig........men innerst inne ångrar jag det inte för att han var ett svin..
Jag borde ha hållit mig till min läkare för att hon må vara inte så kommunikativ men hon försöker iallafall hjälpa till.....
Känner mig rent hysteriskt och vet inte riktigt vad jag skall ta mig till. Jag och maken lägger ner detta under några månader då antagligen min kropp inte orkar med detta längre.
Skall försöka gå på undersökning efter att jag slutat blödit för att se att allt ser ok ut efter det, men jag måste försöka hitta någon som är bra och villig att hjälpa till.
Kram
Jag ser det som sunt att du gick och slängde igen dörren. Fortsätt därifrån - ilska kan få dig att fortsätta gå även om själen är upplöst i tårar just nu.
Stora stora kramen till dig.