30+ som fick första barnet 2006 *4*

Vi4 - Grattis till inlämning!

 

kaz - Tycker Simon låter som en fantastisk liten kille, och tycker dessutom att du/ni prioriterar rätt vad gäller leksaker och kompisar. Jag har fått för mig att det svänger fortfortfort i den där åldern, ena dagen är man bästisar och andra dagen inte. Det är iaf på Idas dagis mycket snack om sådant: "nu när vi gungar tillsammans är du min bästa kompis" och sedan går man iväg och klättrar med någon annan "du och jag klättrar ihop, du är min bästis". Tror de testar lite vad det innebär också.
Ida var tex hos en kompis igår efter dagis, det bestämdes förra veckan då de verkligen verkligen ville leka tillsammans. Igår morse när vi pratade om att i em får du följa med C hem till honom, då lät det plötsligt "jag vill inte för han bara bråkar med mig på dagis", sedan följde hon med iaf och hade jättekul så att hon inte ville komma med hem när jag skulle hämta henne på kvällen. Gäller att hänga med i svängarna.

Drutten och juni - Jobbigt när storasyskonet är på den yngre. Det har hänt periodvis här också, och då precis som ni säger när den stora är trött och/eller hungrig. Andra gånger leker de så bra tillsammans. Vi har varnat Ida att Gustav kommer snart att växa ikapp och förbi henne, och att hon nog inte vill att han gör samma sak på henne då så det är bäst att hon slutar, ibland lyssnar hon på det.
Sedan har jag också insett att G inte alls är så ömtålig som man gärna tror om ens minsting, och har försökt trimma honom att säga ifrån bättre istället för att bara börja gråta och vänta på att mamma och pappa ska komma till räddning och skälla på Ida. Men det är supersvårt, jag vill ju att de ska lära sig att lösa konflikter på ett bra sätt och manar hela tiden på dem båda att prata med varandra. Det funkar enstaka gånger och då berömmer jag dem alltid för att de pratat med varandra och förklarat vad som är fel. Men det vanliga är att Ida skriker till och ger G en knuff när hon tycker att han gör något dumt, och han svarar med att stooooorgråta direkt oavsett om hon ens träffat honom eller inte med sin knuff. Tror att han har lärt sig att vi kommer springande när han gråter. Inte så bra...
Ska bli intressant att se hur de båda hanterar bebisen när den kommer om några veckor.

kaz - Åh, så besviken han blev lilla S. Skönt att maken är på väg hem den här veckan iaf!
Vi hade något liknande när Ida vaknade natten till igår och grät efter farmor som varit här lö-må. Hjärtskärande när de längtar så, men också fint på något sätt. Underbart att ha familj och släkt man är så kär i. 

kaz - Ja, det var ju dåligt av dig att du inte kunde fixa det.

juni - Javisst, även om räddningen ofta kommer i form av föräldrar som säger till den som gör dumt, så är det ju bra att lära sig att stå upp för sig själv! Tror det har mer effekt också när det är den oförättade lillebrodern som själv säger ifrån än att mamma eller pappa kommer och säger att SÅ får man inte göra!

Milla - Det låter bra! Det var efter en speedintervju som jag fick mitt nuvarande jobb, och fick några andra napp också men det bidde inget där eftersom detta i princip redan var klart, det tog bara ett par veckor efter speeden. Hoppas det ger något för dig!

M73 - Skönt med lyckat kalas!

Jag sitter här med sömngrus i ögonen, fattar inte hur trött man kan vara! Igår jobbade jag, inte vad jag hade önskat men kände mig tvungen att vara med eftersom det var jag som arrangerade och så gott som hela teamet ställde upp. Positivt resultat iaf, vi fick mycket gjort och alla var på väldigt bra humör och riktigt taggade av att se ärendemängden minska. En hel del har fallit på plats de senaste veckorna, gällande ledningen, arbetsfördelningen mm. så nu känner jag mig lugnare att snart lämna skutan för några månader. Jag tror det kommer gå bra för dem!
Man och barn är ute och jobbar med vad som ska bli vårt inglasade uterum, jag sitter och laddar för att dammsuga - det behövs verkligen, men kostar ju på fogarna en hel del. Imorgon ska jag på kontroll till bm, men inte förrän kl.10. Jag har bestämt mig för att inte jobba före, utan bara ta en lugn morgon och sedan ramla in på jobbet framåt lunch. 17 arbetsdagar kvar. Men vem räknar?

Mandra - Nej, brukar inte vara osams med kompisar. Men som juni säger så kan det ju vara för att man inte hinner när man bara träffas korta stunder.

kaz - Härligt att vara två igen efter att ha haft hand om barnen själv så länge. Och vad skönt att det känns som en omstart nu!

Vi4 - Tack, och tack detsamma! Var rädd om energin du med.

Mandra - Vi har inte pratat så väldigt mycket om döden, mer än de vanliga barnfunderingarna kring ung/gammal, alla ska dö någon gång, osv. På senare tid har det kommit upp i samband med att maken skulle förklara varför det heter Eskilstuna (barnen undrade, farmor och farfar bor där), och förklarade det som att Eskil kom dit, han var kompis med Jesus och ville att alla skulle bli det, de andra gillade inte Jesus så de slog ihjäl Eskil. Och på den självklara Varför då-frågan blev svaret "för att man gjorde så på den tiden." Ja, jag vet inte jag om det är helt med historien överensstämmande, men de köpte förklaringen iaf.

visst är det? Maken är ett stort fan av "tell it like it is" och förklarar utan förskönande omskrivningar. Förutom häromkvällen när han nattade Ida och jag hörde att hon frågade "men hur kommer fröet in i mammans mage?" (bebisfröet som kommer från pappan, den biten var redan avhandlad) och hon fick svaret "genom snippan" kort och gott, ingen djupare analys än så. Tur nog för maken så måste hon ha varit väldigt trött för hon släppte ämnet och lade sig för att sova istället, jag hade aldrig trott att han skulle slippa undan så lätt.

Vi4 - Vilken tråkig upptäckt. Jag tror som du att det är träning som gäller, och att som du skriver tänka på att knipa när det ska nysas eller lyftas eller så.

gbg - Jag håller med där, det låter som en konstig grej att reagera över från personalens sida. Undrar som ni om det är något mer de har sett som gör att de tar upp detta? Jag kan till viss del känna igen min Ida också i Elliot och malins Alfred som ni beskriver dem. Hon har först nu börjat vara med på miniröris på dagis, tidigare stod hon vid sidan av och tittade på. Det är också först nu hon har börjat vara med och sjunga på sångsamlingar mm., tidigare satt hon med och var tyst som en mussla. Vi har aldrig tyckt att det har varit konstigt, kul nu att hon vill vara med, men varken jag eller maken var den som stod längst fram och sjöng högst som små.
Jag tror absolut att ni skulle ha märkt det om det fanns något att reagera på, ni känner ju er lille kille!

Mandra - Pluggbok? Känner så väl igen motståndet.

Mandra, kaz och Vi4 - Vilka bra svar ni har till Gbg! Vi verkar vara många som har "försiktiga generaler" bland våra älskade 06:or.