30+ som fick första barnet 2006 *4*

Kaz, jag läste mitt inlägg och insåg att det kunde låta som att jag tyckte att din resa inte var något i jämförelse med min kompis och det var absolut inte så jag menade, jag vill ju inte ens åka 2.5 h med Edvin själv utan jag bara tänkte på alla modiga som ger sig i väg och utmanar sig själva. Jag hoppas att  din resa gick fint.

Assar här är det tvärtom Edvin hadepyjamaströjan hela dagen för att jag inte orkade med ytterligare ett utbrott efter blöjbyte och vad nu mer det var som orsakade att han bröt ihop...

Drutten, jag minns att ni hade det besvärligt med skrik också. Puh, skönt att höra att det kan släppa. Vad härligt att ni kunde komma iväg själva och slappa! 

Ela och juni, uj det låter läskigt, ibland skriker ju Edvin så att han blir blå och kippar efter luft, men tack och lov inte så pass som att nästan svimma.  

Milla även jag håller starkt på den teorin just nu, det är ju allra mest skrik ihop med mig och lite med min man, men på dagis är han en solstråle hela tiden, även om de märkt att han är väldigt bestämd och vet vad han vill

 

Assar, japp terrible two -i förväg. Har även hört att det kulminerar vid 2,5, i så fall fasar jag för 2,5 :-O

Frk Kanin, en jättejättestor kram till dig! Livet är verkligen inte rättvist! Jag hoppas att du blir omhändertagen ordentligt och att livet blir snällare mot dig!

Pyttis, hur mår du nu?

Juni, hur går det? Är du klar nu? Får du vila lite mer?

Milla skönt att Gabriel var glad över sina kalas! Vill bara säga att du inte är ensam om att ha en knasig släkt :-C Edvins farfar har aldrig varit här och har träffat E 2 ggr när vi åkt dit, hans farmor (som har en annan man och bor i en annan stad) har träffat E 3 ggr och då sitter hon i soffan och tittar på honom som om han vore en docka och han får helst inte höras. Hon kommer inte på något kalas. Jag har nästan ingen släkt i livet och min mamma vill inte umgås med folk så hon kommer inte på kalas, så vi bjuder bara vänner...

Assar, så trist, hoppas att ni hittar en lösning som alla till slut blir nöjda med. 

Sara, hoppas att ni snart får lite ordning på sömnen oc ni behöver ju inte byta bort spjälisarna på ett tag Vi har änkt ha kvar vår tills E sover lite bättre, för det måste han ju göra så småningom.Vi vill inte behöva försöka få tillbaka honom till sängen också varje gång han vaknar, nu kommer han ju iaf ingen vart

Ego, uch jag är så orolig för min goda vän. En av de som ställde upp allra mest när vi förlorade Albin, hon har en kille som är nästan precis så gammal som A skulle varit. Hon väntar nu sitt fjärde barn (har även två större barn sedan tidigare varav den ena har en utvecklingsstörning och det är massa bekymmer med det nu). Hur som helst var de här i helgen och min vän bara grät och sa att hon inte orkade leva mer. Vi lyckades sitta för oss själva och hon berättade då när jag pressade henne att hon har planer på att ta sitt liv. För att inte bli för långrandig här har jag iaf gjort en överenskommelse så att hon lovat att inte göra något före barnet kommer. Hon mådde väldigt dåligt när hon väntade nr 3 med. Hon har verkligen en jättesvår situation utan avlastning och en förfärlig bakgrund med övergrepp och barnhem mm. Jag ska åka över till dem, men de har flyttat och bor nu 1,5hs resa bort och vi har fullsmäckat i våra scheman just nu. Det känns ju bedrövligt att man tänker på sådant i denna situation, men man kommer ju inte i från vardagen. Hon har bra bm och vi har jobbat på att hon ska ta kontakt med sin gamla kurator och läkare. Jag ska ringa fd mannen och be honon ta barnet med utv.störning mer, men han har tidigare vägrat och träffar knappt barnet, så det funkar nog inte, särskilt inte som hon är väldigt utagerande och stark. Nu senast har hon sparkat min vän rejält (fick åka till akuten) och bitit sönder hela hennes arm. De får ingen mer avlastning av kommunen heller. Jag känner ju familjen väl och kan "ta" flickan" rätt bra så jag ösnkar bara att jag kunde orka åka dit mer... Får så extremt dåligt samvee att vår vardag tar den plats den ändå gör...

Pyttis, skönt att det går i rätt riktning iaf. Bäst att du tar det  så lugnt som möjligt, det är alltid risk att man tänker att nu är det väl ändå rätt bra och tar ut sig.

Tack, jo, jag vet nog ungefär vad jag skulle vilja göra, behövde nog mest skriva av mig, men det svårast är att jag inte får ihop tiden riktigt. Har grejer jag inte kan ställa in och hamnar i svåra överväganden...

juni, åh vad jobbigt så har det varit i båda mina graviditeter och man blir ju jätteorolig när man ska behöva göra extra ul. När de gjorde tillväxt ul med Albin sa de att han var väldigt liten och han skulle väga runt 2,5 (har jag för mig) vid bf, han vägde sedan 3500 Edvin visade sig ha lagt sig på tvären så det var därför magmåttet blev konstigt. Hoppas nu att det bara är något sådant för dig med! Skönt iaf att få tiden snabbt.
Det går bättre och bättre för maken, har gått ner 11 kg och väger nu det han "ska" 75 kg  och han cyklar varje dag till jobbet 30 min per väg och tränar 2-3 ggr per vecka. Är mycket piggare och "drar" lite mer av lasset hemma, men precis nu stressar han på jobbet och jobbade till 23 i går och gick upp 5 i morse för att åka till jobbet, så nu har jag fått påminna honom att det är riskabelt.

juni, hur är det med soja? Eller har jag frågat det förut kanske? Kan ju finnas i fabrikstillverkade köttbullar och tror att det kan finnas i viss buljong.

juni, ah misstänkte att jag kunde ha sagt något om det  något e-nummer då kanske...Eller om de använder typ maizena mjöl, kanske majs? Fast du har förstås redan tänkt på varenda grej så det är nog omöjligt för oss att klura ut. Tråkigt är det iaf. Edvin fick ost på dagis av misstag, vi mäkte iaf inget, funderar på att prova mjölk snart. Å andra sidan verkar han ha reagerat på något annat de senaste dagarna, så det är nog bäst att vänta...

åh, jag hade skrivit ett superlångt meddelande som bara försvann, typiskt... Nu är jag för trött för att försöka återskapa det försvunna, men det kanske var lika bra så slapp ni en lång utläggning... God natt allihop!

juni, hoppas att det inte är något allvarligt med din pappa!

Vad gulliga ni är, jag hade tom kopierat eftersom det var så långt, men jag är säker på att jag faktiskt skickade iväg det och sedan gjorde jag annat. När jag sedan gick in nästa gång senare på kvällen fanns det bara inte där. Hur som helst om jag tar en kort version så är jag lite orolig för jag har hittat en knöl i ena bröstet, eller jag tror att jag har hittat en, tycker det är lite svårt att veta hur det ska vara. Maken har insisterat på att jag ska kolla upp det så nu väntar jag iaf på att VC ska ringa tillbaka.